Strulig procedur

Idag, efter jobbet, var jag och hämtade det där passerkortet jag skrev om här. Jag fick koderna för någon vecka sedan och sms.et om att kortet var klart några dagar före helgen. Det har med andra ord nästan gått en månad innan jag fick mitt kort. Nu hoppas jag bara att det ska fungera. Det visar sig…

Jag slutar jobbet 07.30 och då är inte säkerhetsavdelningen öppen. Jag var med andra ord tvungen att vänta tills de skulle öppna.
Under tiden jag väntade parkerade jag om bilen, man måste ta ut den ur personalgaraget med samma kort som man kört in med. Eftersom jag haft ett reservkort som jag skulle återlämna och då få destruerat och makulerat kunde jag inte låta bilen stå tills jag var klar.
Jag passade också på att dricka kaffe och äta en kanelbulle med rosa socker. Att sockret var rosa har att göra med Rosa Bandet. Jag glömde fråga hur mycket de ger till Cancerfonden för varje bulle de säljer. När jag tittar på kvittot ser det inte ut som att de ger något alls. Det kostade samma som det brukar. Men kanske ger de ändå några ören?

Jag fick komma in någon minut innan säkerhetsavdelningen skulle öppna. Det tog lite extra tid med kortet eftersom de hade problem med sin dator. Jag fick slå in den legitimeringskod jag fått från Telia och sedan fick jag titta på när de makulerade, och seda klippte sönder, reservkortet. Jag skulle uppskattat ett kvitto på att jag lämnat tillbaka kortet. Nu har jag inga andra bevis på det än att jag sett dem göra det. Men å andra sidan vet jag ju att ingen kan använda kortet, som alltså var lika verksamt som det riktiga tjänstekortet men utan foto och därför inte kunde fungera som legitimation.

Efter att jag hämtat kortet åkte jag hem. Jag ska sova, har en natt kvar att arbeta innan jag är ledig. Hittills har helgen varit ganska jobbig. Jag har ont i både axlar och händer. Ja, i vristerna också, men det har jag ju nästan alltid.