Med barn igen (2015-01-01)

Som alltid när jag ska jobba dag, elle måste upp tidigt av någon annan anleding, sov jag nästan inte alls. För mig är dagarbete förödande för hälsan.

När jag kom till jobbet blev jag placerad som ansvarig för två prematura barn, på olika rum dessutom. Jag var inte alls glad! Men efter att den ena mamman behövde hjälp precis när jag var upptagen med kuvösbarnet tog en patientlös kollega över det barnet och jag kunde vara bara på salen med kuvösbarnen.

Vi var två sjuksköterskor på salen med varsitt barn, ett vecka 31 och ett vecka 26. När jag fick vara på en och samma sal och få koll på läget utan att splittra mig kändes det riktigt bra. Kanske borde jag jobba ett tag på neonatalen och verkligen lära mig vården av de riktigt små. Jag har ju jobbat på LIVA med tidigt födda så jag är ine främmande för vården. Det som gjorde mig irriterad var att jag plötsligt skulle ha ansvar för ett barn i CPAP utan att ens blivit visad utrustningen.
CPAP-utrustningen är väldigt enkel att lära sig och kuvösen fick jag ju lära mig för ett par veckor sedan. Så dagen fungerade bra, i alla fall arbetet.
Någon kafferast hanns inte med och klockan 11.30 var jag tvungen att gå ut och dricka en halv kopp kaffe. Då var jag rädd att jag skulle svimma annars. Något riktigt hade jag inte ätit sedan pastan kvällen innan och jag hittade några småkakor som kunde höja blodsockret. Det höll på att inte bli någon lunch heller. Vi har ju ingen lunchrast här, bara måltidsuppehåll om arbetet tillåter. Men strax efter klockan 13 kunde jag gå ut och sleva i mig min matlåda. Tror jag var borta 15 eller 20 minuter. Men naturligtvis tillgänglig om något skulle hända med min patient. Kaffe hann jag inte med efter maten, men drack en kopp lite senare då jag säckade ihop på en stol i datorrummet. Sömnbristen, den tidiga morgonen och att det var 29 grader i rummet hade tagit ut sin rätt. Tror faktiskt att jag kostade på mig 10 minuter i avskildhet.

Efter jobbet bestämde M, som jag jobbat med under dagen, och jag oss för att gå ner till stan och se om något var öppet. Bryghuset var stängt, men Prego var öppet så efter att vi gått en promenad gick vi dit. De säljer också Bryghusets öl.
Jag funderade länge på om jag skulle äta en av deras pizzor, de har en mängd spännande varianter, men bestämde mig för en burgartallrik som jag tror hette Mr Pregos burgare. Det var en burgare i bröd serverad med stark salsasås och nachips. Mycket gott.

Klockan hann bli mycket innan vi gick hem. Jag tog vägen förbi sjukhuset för att ladda ner en ny bok på Storytel. Sedan nästan släpade jag mig hem, la mig direkt och satte på boken med 15-minuterstimern. Det tog inte många minuter innan jag sov djupt.

014

Det här inlägget postades i Grönland: Första resan, Livet. Bokmärk permalänken.

10 svar på Med barn igen (2015-01-01)

  1. Glada gumman skriver:

    Oj, det verkar vara tuffa arbetsvillkor!
    Här har du en till som somnar fort till Storytel 🙂 Bra med timern, men den fungerar inte alltid så jag har börjat lägga in bokmärken också. Det räcker ju ibland med att man somnat till några minuter så kan man ha tappat handlingen.

    • Kraka skriver:

      Ja, det är rätt tufft med arbetstiderna och att bemanningen är så minimal.
      Jag får ofta backa tillbaka, är jag trött så visar det sig att jag inte hört på ordentligt. 🙂

  2. Znogge skriver:

    Här lyssnar Husse på Storytel men själv vill jag hålla i boken. Det bara är så av någon anledning…

    Ha en fin lördagskväll!

  3. Ingrid skriver:

    Det måste var jättesvårt att övervaka och sköta de där små för tidigt födda barnen.
    Hoppas att du får en skön helg vare sig du jobbar eller inte.
    Kram, Ingrid

    • Kraka skriver:

      Ja, så små barn har inga marginaler och kan snabbt bli riktigt dåliga. Men de är absolut i lagom storlek för mig som är utsliten både i axlar och rygg.

      Kram

  4. Lollo skriver:

    Vilken tur att du till slut fick något lite matigare i dig. Jag började bli lite nervös där … 😉

    Men himmel vilken arbetssituation. Tufft och tidspressat arbete har jag haft, men aldrig ett jobb utan inlagda matraster. Jisses! Hur bra fungerar man inom vården om man inte får mat och rast?

    • Kraka skriver:

      Nu är jag hemma och kan ”äta upp mig” några veckor innan jag reser tillbaka igen. 🙂
      Men det är jobbigt när man inte hinner sitta ner en stund och äta…

  5. Arvid och Lydia skriver:

    Förstår att det var tufft. Tur för dem att du är så erfaren. 🙂

    Hoppas du får en fin vecka. 🙂

  6. Kraka skriver:

    Ja, vilken tur de har… 😀

    Ha en fin vecka du också. På fredag börjar jag på Huddinge igen och ska vara där under januari.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

19 − fem =