På resa till boden och tillbaka

Imorse var jag tvungen att vakna tidigt. Jag skulle träffa min bror på hans firma klockan halv åtta och av erfarenhet vet jag att trafiken kan vara mer än jobbig vid den tiden. Med andra ord var jag redan på väg när klockan var halv sju. Lyckades komma i tid med fem minuter till god.

Vi drack kaffe innan vi gav oss av mot Eskilstuna med målet att vara framme vid Jula klockan 9.00. Vi var där tio minter innan de öppnade.
Väl där gick det snabbt. jag ringde på en klocka vid deras kundtjänstdisk och sa att jag ville ha en träbod, betalade och fick ett kvitto som jag skulle visa vid varuutlämningen. Brorsans lilla lastbil slukade de två kollin som innehöll byggsatsen till redskapsboden. Hade jag varit tvungen att åka med min bil hade jag sedan fått åka med öppen baklucka, minst en meter av paketen utanför och rödflaggning. Det hade varit mindre kul, man får så märkliga köregenskaper när man lastar så. I alla fall om man har en mindre bil.

Innan vi åkte från Eskilstuna drack vi kaffe och sedan åkte vi tillbaka till Södertälje. Precis innan jag skulle åka hem igen fick jag frågan om jag ville äta lunch hemma hos dem. Det ville jag.

Jag hann med lite kattshopping innan det var lunchdags. Behövde fylla på mitt förråd av kattmat. Xanthos blir så olycklig när det är ont om mat.

Det var ingen dålig lunch jag blev bjuden på. Hemlagad kallops med potatis och rödbeter. Sedan en kopp kaffe.

När jag kom tillbaka till stugan gick jag och la mig, var helt utmattad av den tidiga morgonen. Hade nog bara hunnit sova tre timmar på natten.

På kvällen kom min bror och svägerska upp till mig i stugan med mina stora, tunga paket och vi bar in dem. Sedan drack vi kaffe, jag hade lite sockerkaka kvar som jag kunde bjuda på.

När de åkt lyssnade jag på musik och sms-konverserade med några vänner. Kunde konstatera att det varit en bra dag men att den försvunnit alltför snabbt.

20150914_221024-1                                                         Några av alla de blommor jag fick på min födelsedag
Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *