Oväntat, och obekvämt, läckage

I måndags mådde jag bra, lite trött visserligen men inte mer än jag kunde förvänta mig. Jag hade en vattentät planering för veckan och såg fram mot Leverveckan med spännande föreläsningar. Jag hade en konsert inplanerad tillsammans med min son på Hovet och inplanerad tid för att plugga. Det skulle bli en bra vecka!

Redan på tisdagen kände jag av en begynnande förkylning. Hosta och problem att andas. Men det fungerade trots allt.

Sedan blev det värre vartefter veckan gick och på torsdagen var jag så slut i kroppen att jag inte riktigt orkade med kaffepauserna. Det var planerat så att man skulle mingla runt med sin kopp och prata med de andra som var på konferensen och med utställarna. Jag hade behövt en bekväm soffa att sjunka ner i.

Under sista föreläsningen på torsdagen hade jag fantasier om hur jag skulle stänga dörren och lägga mig tvärs över stolsraden och sova när de andra gått därifrån. Så blev det nu inte och det var nog trots allt bra. Inte helt kul om någon hittat mig där sovande.

Jag traskade iväg, in på Akademibokhandeln, och ringde min son. Han tyckte att jag lät så dålig att jag borde åka hem och inte bry mig om middagen. Men jag var fast besluten att om jag nu lyckats få min arbetsgivare att betala för konferensmiddagen så skulle jag äta den. Om det så var det sista jag gjorde.

På vägen hem, efter middagen, kände jag mig så svag och dålig att jag säkrade upp att någon kom och mötte mig vid T-banan. Ifall jag skulle svimma på vägen ville jag inte ligga utomhus och frysa ihjäl.

Jag kom hem och efter lite pyssel med katterna, Kingston ska ju ha sin medicin och specialmat, bäddade jag ner mig.

Idag hade jag en plan för mina studier. Av den planen blev det inget. Efter att sovit ett par timmar mitt på dagen insåg jag att hela min vattentäta plan sprungit läck och att jag dessutom var tvungen att sjukskriva mig för helgen.

Jag har feber, rosslar, har svårt att andas. Har tittat på lite playTV, pluggat 35 minuter (det var vad jag orkade) och druckit kaffe.
Nu måste jag först bli frisk och sedan reparera allt som blivit, och blir, en följd av min sjukdom. Så här dålig har jag inte varit på länge.


*Bild från pixabay

This entry was posted in Livet. Bookmark the permalink.

3 Responses to Oväntat, och obekvämt, läckage

  1. Lilja says:

    Det där låter jättetrist. Det bästa för dig är att släppa allt ett tag och koncentrera dig på att bli frisk. 💗

  2. Ingrid says:

    Hoppas att den där förkylningen/influensan snart går över.
    Krya på dig!
    Kram, Ingrid (som är lite svidig i halsen)

  3. Geddfish says:

    Längesen jag skrev just i din blogg, jag läser dig på FB.
    Just en sån förkylning har jag haft länge och känns än.
    Krya på dig, sånt här är inte nåt kul. Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra + 14 =