Så var det slut

Sista natten var riktigt bra. Jag hade tagit med mig två tårtor jag inhandlat på ICA City. Det var uppskattat.
Jag hade två patienter, båda i respirator och den ena med dialys också. Det fanns att pyssla med hela tiden. Dialys är dessutom tungt, många vätskepåsar som ska lyfts. 2 x 10 liter urin, eller filtrat som det väl egentligen heter, är inte helt trivialt att lyfta en eller flera gånger under ett arbetspass.

Efter jobbet gick jag hem så raskt jag kunde, det var trots allt lite isigt på trottoarerna. Väl hemma la jag mig en halvtimme, somnade direkt. Var så trött efter jobb och pågående förkylning.

Packade ihop det sista, dammsög och torkade golvet. Same procedure as every time. Hann sitta ner några få minuter innan det var dags att ta bussen till resecentrum och stationen.

När jag klev av bussen passade jag på att ta en bild på den fina vargen som finns på gaveln till huset där turistbyrån ligger.

Hann äta en grillad med bröd medan jag väntade. Var så trött och gungade så där betänkligt som man gör när man är på väg att somna. Stationsvärdarna, vad till nytta nu dessa är, tittade misstänksamt på mig. Jag är rätt övertygad om att de trodde jag var full. Men varje gång de var på väg fram till mig, för att eventuellt avhysa mig, skärpte jag till mig.

Till sist kunde jag i alla fall kliva på tåget till Kalmar. Jag satte mitt alarm på lämplig tid för att inte missa mitt tågbyte i Alvesta. Det skulle ta ungefär 1½ timme dit. Den tiden använde jag till att sova.

I Alvesta hade jag ungefär en timme att vänta. Jag köpte kaffe med ett wienerbröd på Pressbyrån och satte mig vid ett litet bord.

Så fort mitt tåg kom klev jag på, letade mig fram till min plats och sov tills vi var framme i Stockholm.

Tog T-banan hem, drack kaffe, åt köttbullar och lingonsylt, utan potatis eftersom jag inte hade lust att vänta på att den skulle koka,  och sedan ett varmt skumbad. Iklädd pyjamas var jag sedan och hämtade mina pojkar. Hämtade dem en och en eftersom jag inte tror att buren håller för dem båda, Lucas är verkligen tung. Måste köpa en ny bur,  hade två men den ena verkar ha förkommit vid utlåning.

Nu ska jag vara hemma ett tag. Först resen av den här veckan och troligen nästa vecka också. Det är så jag vill ha det. Sedan hoppas jag att jag kan göra 4 arbetspass veckan efter. Men framtiden ligger ännu i en bunt tarotkort. 🙂

This entry was posted in Borås, Livet, Mitt nya (arbets-)liv. Bookmark the permalink.

10 Responses to Så var det slut

  1. Znogge says:

    Vilken lång dag det blev. Kan tänka mig att det är skönt att vara hemma ett tag i sitt eget innan tarotkorten har talat 😀

    Kram

    • Kraka says:

      Ja, det blev en lång dag. Men väl hemma så var allt bra igen. Behövdes bara en natts sömn med katterna.

      Kram

  2. Mösstanten says:

    Men så jobbigt det verkar! Tur att vi människor är olika. 🙂

    • Kraka says:

      Ibland blir de knöligt med bytena och färdvägen. Alvesta ligger ju helt åt fel håll. Märkligt nog är tidsskillnaden marginell, om den alls finns, marginell mot de gånger då jag fått färdväg via Herrljunga. De flesta gångerna måste jag åka ner till Göteborg och byta tåg där.

  3. Ingrid says:

    Det var verkligen ett tufft dygn innan du kom hem till katterna igen. Tänkte på dina köttbullar utan potatis. Jag skalar och klyfta ett par potatisar saltar och pepprar lite på dem och kör dem sedan tre-fyra minuter i micron och sedan ner med dem i stekpannan tillsammans med köttbullarna. Det går fort och blir väldigt gott.
    Ha en skön helg!
    Kram, Ingrid

    • Kraka says:

      Micron är verkligen fantastisk och underlättar i köket.
      Ha en fin och bra fredag! Hoppas du bestämmer dig för att vara med och svara på Elisamatildas Fem en fredag.

      Kram

  4. GeddFish says:

    Tänkte också på dina köttbullar utan potatis. Såg ett bra tips där som Ingrid skrivit, det ska jag anamma! Annars råsteker jag ibland.
    Du ser, vilka fina graffiti det finns i Borås!
    Ha det gott och vila upp dig, kram!

    • Kraka says:

      Hela Borås är full av fin graffiti. I Stockholm anses det ju inte rumsrent att gilla den konstformen och kommunen anser att det bara är missbrukare som ägnar sig åt den. Nolltolerans säger man och det har av och till varit förbjudet till och med att ha den på privat egendom. Suck!

      Kram

  5. Elisa says:

    Jag har funderat lite över ditt jobb. Hur är det att arbeta på så många olika platser och vara borta från hemma? Hur länge har du arbetat såhär?

    • Kraka says:

      Den här gången började jag 1 november. Men jag jobbade på bemanning 1998-2004. Jag har också jobbat som korttidsanställd på ett antal olika sjukhus. Men det har varit runt där jag bor. Förutom då jag reste till Grönland. Då var jag anställd av ett bemanningsföretag, men bara för just det uppdraget.

      Det har fungerat bra de 2½ månad jag varit i Borås. Men just nu ska den kliniken spara. Överhuvudtaget ska det sparas nu i början av det nya budgetåret och de är ont om uppdrag. Men det löser sig säkert.
      Ska använda tiden till mina studier och till att försöka få lite ordning hemma. Om det nu blir någon tid. Det kan ändra sig snabbt.
      Det känns ju lite skakigt med ekonomin när jag inte vet om jag kommer att ha någon inkomst, men jag är optimist. Jag har mat i frysen och behöver bara pengar till de basala räkningarna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

15 − åtta =