Kärleksfesten

Igår var jag på fest. Det var en av mina kompisar som gifte sig i februari som nu tillsammans med sin man höll fest för sina vänner och kompisar. Festen, som de kallade sin kärleksfest, hölls på en lite trevlig restaurang, La Bergerie.

Vi fick börja med ett glas bubbel och mingla medan de inbjudna droppade in lite vartefter. Sedan fick vi sätta oss till bords, det var bordsplacering och jag hade trevliga bordsgrannar.

Vi fick mer bubbel, om vi ville, och till det fanns det charkbricka att plocka från. Helt underbart gott. Under tiden blev vi presenterade för varann med ett trevligt bildspel.

Sedan var det dags för maten. Till förrätt serverades gazpacho, kall grönsakssoppa.

Det fanns rött vin i karaffer vid bordet att dricka till.

Som huvudrätt serverades ett fat med blandat kött och fantastiskt god korv. Till det fanns potatisgratäng, eller om det var varm potatissallad, morötter och ratatouille.

Vi lekte lite, det var något slags quiz, där man skulle svara på frågor. Det var lite smått kaotiskt, men roligt.

Så blev det dags för kaffe och dessert, chokladfondant med grädde och något som jag tror var stekta äpplen. Gott var det i alla fall.

Det var trevligt men när flera började troppa av för att ta sig hemåt tyckte också jag att det kunde vara dags att åka hem.

Stretade mig upp för backen mot T-banan vid Stadshagen och hann precis lagom, behövde bara vänta 2 minuter.

Var hemma hos kattpojkarna och stängde min dörr strax innan midnatt och kunde ännu en gång konstatera att inget i min omedelbara närhet behövde förvandlas till en pumpa den här gången heller.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

4 svar på Kärleksfesten

  1. Znogge skriver:

    Vilken trevlig kärleksfest! Dessutom så lät maten väldigt god.

    Kram

  2. kärleksfest borde man ha ofta ❤️

  3. Ingrid skriver:

    Det låter som en riktigt trevlig kväll!
    Så vi roar oss, var och en på sitt sätt.
    Kram, Ingrid

  4. Susjos skriver:

    Så trevligt det lät med kärleksfest! Å maten ser så god ut!
    Tack för din omtanke i min blogg, det var en av de värsta jag varit med om, att låta Maja få tassa vidare, så tungt!
    Kram på dej!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

3 × 1 =