Tvätt, vin och nycklar

Vaknade tidigt och pluggade en stund. Men jag var alldeles för trött och bestämde mig för att sova en stund till.

När jag gick upp åt jag en andra frukost och pojkarna fick gå ut en stund medan jag fixade lite. Skulle iväg, men eftersom det var sol trots kyligt väder ville jag inte neka dem en stund i gräset.

Packade in i bilen och gav mig av hemåt. Skulle ha tvättstugan. Hann inte så mycket innan det var dags att bära ut tvätten. Men jag hann ta en titt i garaget. Burarna var försedda med rejäla hänglås. Kunde också konstatera att många redan fått sina nycklar.

Det var sol, men kyligt. Träden skiftar i vackra färger. Just det här trädet har vuxit till sig ordentligt under tiden jag bloggat. Det är faktisk samma träd, det lilla taniga, röda trädet.

När jag tvättat klart bestämde jag mig för att dricka en kopp kaffe på tisdagscaféet. Har inte varit där tidigare, men kände för att kolla in hur det var. För 20 kronor fick jag kaffe, en bit mjuk kaka och en småkaka. Påtår också. Hade nog kunnat få mer kaffebröd ifall jag velat ha det.

Sprang på förvaltaren som genast sa att han skulle hämta pappren och mina nycklar. Jag behövde inte ens fråga. Han sa också att jag skulle ringa honom om jag behövde något och inte till ordföranden. Han verkade väldigt förtrogen med situationen och att ordföranden inte orkar med folk som ringer. Jag sa att jag förstod, vilket jag egentligen inte gör. För vad är det med gubbar, för det är oftast gubbar, som inte inser när det är dags att kliva av ett uppdrag man inte orkar. Jag kan mycket väl förstå att den som är 77 år fyllda inte orkar leda en bostadsrättsförening med 543 lägenheter. Men då måste man ju förstå att det är dags att tacka nej till uppdraget. Vi åldras alla på olika sätt, ålder är bara en siffra. En av mina närmaste vänner ska fylla 88 i höst och hon jobbar fortfarande och har dessutom ett antal förtroendeuppdrag. Hon är mer vital än jag känner mig.

När jag var klar med tvättstugan skulle jag åka tillbaka till stugan. Men precis då kom jag på att jag hade en bok att hämta i Akalla. Tog en promenad dit och gick sedan in på ICA för att köpa ett paket pyttipanna. Men det fans inte i någon av deras frysar. Kanske är det en alldeles för svensk maträtt? Vi är bara runt 12½ procent svenskar där jag bor. Men jag hittade biff Lindström i frysdisken och köpte det istället.

Jag tog vägen förbi Barkarby och hämtade några flaskor vin jag beställt. Men det varnte det vin jag trodde det skulle vara. Jag har uppenbarligen beställt det här vinet. Men verkar inte beställt det jag trodde och nu hittar jag inte vad det ska heta. Men jag får leta och beställa senare. Vinet jag hämtade är i alla fall ett gott vin. Bara inte det jag förväntade mig.

Åkte hem till stuga. Det var bilköer och tog sin tid. När jag kom hem fick pojkarna gå ut och jag hämtade vatten och började koka potatis. Pojkarna fick komma in och serverades mjukmat. Jag stekte två av biffarna. Gjorde en enkelt sås av stekskyn.

Tittade på Halv åtta hos mig medan jag åt. Funderar nu på oom jag ska sova tidigt. Tror jag behöver det.

Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

4 svar på Tvätt, vin och nycklar

  1. Znogge skriver:

    Som trädet har vuxit så du måste ha bloggat några år 😉
    Vilken tur att du sprang på förvaltaren och slapp surkarten till ordförande. Han borde verkligen lämna sin post eller gå en längre charmkurs. Halv åtta hos mig har jag inte hunnit se denna vecka men vi har i alla fall spelat in det.

    Kram och sov gott när det blir så dags!

  2. Ingrid skriver:

    Trädet har verkligen växt mycket och det blir väl ännu rödare och finare senare i höst, åtminstone tror jag det efter att ha sett det lilla från 2008.
    Det var väl tur att du fick dina nycklar och slapp den där besvärliga ordföranden. Det är definitivt dags för honom att kliva av uppdraget.
    Ha en fin onsdag!
    Kram, Ingrid

  3. skogsnuvan skriver:

    Ja en del verkar kunna jobba hur länge som helst. Jag jobbade visserligen lite tills jag var 69 men inte vill jag jobba ett enda dugg. Även om jag skulle behöva jobba för pengarnas skull så vill jag inte för friheten är det bästa man kan ha. Att själv få bestämma över sitt liv är ju verkligen något jag längtat efter hela mitt liv.

  4. Pingback: Lille gris, om du frys så gör eld i spisen | Kraka

Lämna ett svar till Znogge Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *