En av livets oaser

Jag träffar människor hela tiden och det tröttar ofta. Just därför är det så skönt att kunna dra sig tillbaka och (nästan) bara umgås med katter. Var på Kattstallet igen några timmar igår eftermiddag.

 

 

 

Nisse har lagt sig i Rakels sovbädd

 

 

 

Visst är jag väl söt? Nisse är anställd av Kattstallet och tar hand om lite skygga, nya katter

 

 

Är man ny på avdelningen måste man hålla på sin integritet. ”Det är min hylla” fräser Gerda, fast där missar hon kanske en ny vän. Men det kommer fler tillfällen att lära känna varann…

 

 

 

 

 

”Är det inte mat snart? Klockan måste väl vara dags nu?” undrar Nisse och Röding. Eftersom de båda är insulinberoende diabetiker är det noga med mattiderna.

 

Det här inlägget postades i Katter, Livet. Bokmärk permalänken.

3 svar på En av livets oaser

  1. Mirja Räihä skriver:

    Nisse och Röding, de två favoriterna

  2. Hejsan Monika !

    Jag förstår precis vad Du menar fast jag bara har en. Men han är go för två.

    För han hårar som fyra.

    Jag är inte utbildad kallskänka,utan på mina föräldrars Stadshotell i Vetlanda, fick jag efter skolan jobba mig fram genom de olika avdelingarna. Kunde faktiskt inte laga mat när jag gifte mig. Men sandwiches och vackra uppläggningar var jag haj på. Lärde mig så småningom baka som på konditori,men då var jag gift.Allt lärde jag mig efteråt, fast helt klart kunde jag en massa annat.Ville bli damfrisörska,kosmetolog men inget av det passa min Mamma.Ändå bjöd hon på ålderns höst mig på en Med.fotvårdsutbildning på Axelssons Institut i Stockholm 1986, men inte diplomkursen, så jag fick inget jobb och inte kunde jag öppna eget. Det var för egen vinning hon lät mig gå och lära klippa tånaglarna, så Mamma fick gratis fotvård livet ut. Det fick hon.

    Hur reagerar Dina egna katter på dofterna från andra Du handskas med på kattstallet.

    Kram Mi

    • Kraka skriver:

      Märkligt nog reagerar de inte alls. De är inte ens intresserade av att nos på kläderna jag haft på mig och som jag brukar ligga på ett ställe som de kommer åt om de vill.
      Det är väl inte så dumt att kunna lägga upp vackert och göra fina smörgåsar.
      Ingen dum idé det där med utbildning på Axelsson. Skulle kanske skicka min son på massageutbildning… Men han är faktisk bra på det ändå och en riktig naturbegåvning på att massera axlar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *