Trött, så oändligt trött

Vissa arbetspass gör slut på all min energi. Vissa nätter händer det så mycket som jag aldrig kan dela med någon, som ingen som inte själv varit där kan förstå.
Vissa nätter är fyllda av livet, av döden, av ångesten och det som bor i de existentiella frågorna. Ångesten som går hand i hand med de praktiska sysslorna, med blodtrycken som ska mätas, med de smutsiga lakanen som ska bytas, med de slitna kropparna och växlingen mellan förtvivlan och hopp.

Jag är inte sjuk, inte sjuk.
Jag är inte sjuk, inte sjuk.
Jag är bara trött,
så oändligt trött,
men jag är inte sjuk, inte sjuk.

 

*Jag har lånat några rader ur Björn Afzelius Balladen om K

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

6 svar på Trött, så oändligt trött

  1. Comsi Comsa skriver:

    Dina rader talar och berör…..

    Kram ♥

  2. Frudin skriver:

    Oj. Tror ni haft en tung natt. Tänker på dig. Vila nu. Berätta om du vill. Kram

  3. Maria skriver:

    Den tröttheten kan man inte sova bort som vanlig trötthet. Även om jag inte kan känna exakt hur du känner så känner jag med dig. Björn Afzellius lämnade många fantastiska texter efter sig. Gillar verkligen hans musik. Styrkekram! Maria

    • Kraka skriver:

      Tack vännen! Nej, det är ju det som är lite av problemet att man inte kan vila bort all trötthet. Inte blir det bättre av att det regnar så mycket och är kallt heller. Ja gskulle verkligen behöva sol och vila. Precis som så många av mina kollegor.
      Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *