Kraka

Så sjukt

Postat den 2023-03-11 av Kraka

Hade fri sovning och vaknade med insikten att den här helgen skulle jag vara tvungen att göra så mycket. Men det skulle nog bli en jobbig dag…

Huvudet värkte, det sprängde i bihålorna och jag sippade på mitt kaffe. Hittade en Dumlekola som jag stoppat i väskan från den där godisskålen igår. Den fick bli min frukost.

Strax före klockan 12 gjorde jag två knäckemackor med korv. Var inte säker på att jag skulle orka äta dem, men ville göra ett försök. Det gick. Långsamt.

Kollade febern. Hade 36,9. Hur kan det vara möjligt? Man skulle kunna steka ägg i pannan på mig och jag känner mig febrig. Men bihåleinflammation ger sällan feber, eller i alla fall inga höga temperaturer. Å andra sidan har jag låg metabolism och därför en låg normaltemperatur. Inte ovanligt att jag har 35,5. Jämfört med den som har 37 som normaltemp har jag 38,4. Jag är sjuk! Ingen simulant!

Pratade med F i telefon. Han skulle höra av sig om han skulle åka iväg. Ville ha diverse inhandlat. Men han visste inte om han skulle iväg.

Lyssnade på ljudbok och drack mer kaffe. Orkade inte plugga, var alldeles för ”luddig” i huvudet för engelskspråkig facklitteratur. Att städa var inte att tänka på.

Sov 1½ timme. F ringde och berättade att han och hans kompis skulle åka till Pizzaria Torget i Akalla. Ville jag ha något? Det ville jag. En bob Marley.

Jag åt faktiskt hela pizzan. Inte på en gång, men under eftermiddag/kväll. Tyckte jag kände mig aningen lite bättre efter att jag fått i mig mat.

Fortsatte lyssna på ljudbok. Vilade lite av och till. Var så trött.

Publicerat i Livet, Mammason | 2 kommentarer

Oj oj oj, man kan bli trött av mindre

Postat den 2023-03-11 av Kraka

Sov jättedåligt inatt. Vet egentligen inte varför, men kanske för att jag var snorig och hade svårt att andas. Var jättetrött när alarmet väckte mig, men tog mig upp.

Efter kaffet ringde jag banken. Mina kortuppgifter hade hamnat orätt den 11 februari och jag spärrade kortet omedelbart. Men det visade sig att spärrservice hade tryckt på fel knapp och inte hårdspärrat kortet. Om kortet inte är hårdspärrat, utan bara spärrat, flyttas betalningarna över till det nya kortet per automatik. Men nu är det hårdpärrat och jag har också fått tillbaka pengarna som bedragaren/bedragarna lurat till sig genom att låtsas vara Netflix. Innehållet i meddelandet var korrekt både till innehåll och språkligt och länken gick till en sida som såg ut att vara rätt. Men det var den alltså inte. Men nu är allt utrett och förhoppningsvis händer det inte igen. Men det är hopplöst att ha koll på allt hela tiden. Jag går ju vanemässigt igenom mina kvitton och kollar dem mot kontot och likaså andra transaktioner. Jag har inte autogiro kopplat eftersom det egentligen (enligt banken) ger företaget rätt att disponera pengar från kontot hur de vill. Alltså inte bara dra för fakturan. Seriösa företag hämtar förstås inte pengar utan att det finns en faktura. Men de kan göra det, formellt sett. De företag som bara använder autogiro har jag speciella konton till, utan koppling till mina huvudkonton. Detta efter att SEB råkade lägga in en extra nolla och drog 24000 istället för 2400 på första fakturan när jag köpte min första Hyundai. SEB är en av Sveriges största banker och de betalade tillbaka utan andra problem än att jag fick vänta på mina pengar och inte kunde betala andra räkningar. E-faktura är det jag väljer i första hand, då godkänner man varje faktura innan betalning. Men alla företag har ju inte e-faktura. Det är också jättesvårt att följa alla dessa faktureringsföretag som anlitas. Man köper något och sedan är det något helt annat företag som sedan drar pengarna. Men jag kastar aldrig kvitton innan jag kollat att det är rätt draget och att det stämmer. Kan verka lite besatt, men jag slipper en hel del problem på det sättet. Speciellt som ett visst parkeringsbolag ofta både dubbel och trippeldebiterar avgifter. Det här hade jag aldrig upptäckt om jag haft autogiro. Nu verkar de ha slutat debitera mig flera gånger för samma parkeringsplats, jag satte i system att skicka kopior på min mailväxling till vår förvaltare. Men just det här parkeringsbolaget, som har hand om min garageplats och P-plats hemmahemma, har bytt faktureringsbolag ett flertal gånger det senaste året. Då gäller det att veta vem som ska ha pengar och vem som inte längre ska ha det.

Hade ett långt telefonsamtal, om ditten och datten, med F. Gjorde mig sedan i ordning för del 1 av dagen.

En annan sak som oroar mig är vattnet i kranen. Oj tänker ni nu, hon är paranoid. Det brukar vara gas i ventilerna som gamla tanter oroar sig för. Men vatten går kanske lika bra.

Nej, jag oroar mig inte för vatten i största allmänhet. Men vattnet håller en avsevärt lägre temperatur nu sedan elen blev dyr. Förut blev det skållhett om man hade varmvatten på fram till spärren på kranen. Nu tar jag mig förbi spärren och drar ner varmvattnet till fullt. Då får jag en vattentemperatur på cirka 40 grader.
Varmvatten ska hålla minst 60 grader i hela rörsystemet eftersom annars legionella kan växa till sig.
”Vid 50 grader kan det dröja många timmar innan alla Legionella-bakterier dött. Vid 60 grader dör de på omkring tio minuter. Vid 70 grader tar det mindre än 1 minut”.
”Temperaturen bör vara lägst 60 °C i varmvattenberedare och lägst 50 °C vid alla tappställen och i eventuell cirkulationsledning. För nybyggnation samt äldre byggnader gäller att installationer för varmvatten ska vara utformade så att varmvattentemperaturen som lägst är 50 °C vid tappstället”.
”I lungorna är det rätt temperatur för legionellabakterier att föröka sig, och utan rätt behandling finns det risk för en svårartad lunginflammation som kan vara dödlig. Att dricka vatten som innehåller legionellabakterier anses däremot inte farligt”.
Citaten från Boverket.

Legionella ger en mycket allvarlig lunginflammation och dödsfall är vanliga. Det vet ni kanske redan. Men jag har blivit fartblind och tappat känslan för vad ”folk i allmänhet” vet och tar ofta för givet att det är allmän kunskap. Så därför informerar jag en gång för mycket än för lite. Speciellt nu när många sänker temperaturen för att spara på elen. Att sänka vattentemperaturen är lite som att spela rysk roulette.
När man duschar kan man andas in vattendroppar med legionella. Eller när man diskar. Eller när man överhuvudtaget spolar vatten.
Legionella är ett problem lite av och till på sjukhus. Då brukar det vara förbjudet att ge patienterna att dricka vattnet från vissa kranar. (Se ovan, det är inte farligt att dricka vattnet).

Nu tog jag tag i dagens olika delar:

Del 1

Ett varmt bad
En fruktsallad med vaniljkesella till lunch
Klädde mig
Gjorde en del faktakoll på nätet
Tog på ytterkläder och gick ut

Del 2

Åkte T-banan till Högdalen där jag bytte till buss
Tog bussen till hållplats Huddinge gymnasium och gick sedan därifrån och dit jag skulle.

Del 3

AW
Vi skulle vara i en festlokal som hör till en bostadsrättsförening där några av postop-personalen bor.
Det var fint dukat och folk var glada. Festen började klockan 15, men det var lite drop in eftersom många jobbade och skulle komma efter jobbet. Jag kom nog dit cirka 15:30. Mat var uppdukad, köttfärsen stod på spisen för att hållas varm. En jätteskål med godis

Man skulle ha egen dricka med sig och jag hade en liten, 2½ dl, rött vin med mig. Jag började med en liten skvätt vin och lite chips innan jag la upp av maten på min tallrik.

Jag lyckades få i mig två portioner, men då var jag så mätt att jag kunnat rulla till bussen. Men jag satt kvar och pratade ett bra tag efter att jag ätit. Ville ju inte missa kaffet och en smakbit från godisskålen. Förresten bjöds det på goda kakor som nog någon bakat.

Jag var trött, så där orimligt trött relaterat till att jag nästan inte gjort något under dagen, och bestämde mig för att åka hem. Många, som skulle jobba nästa morgon eller ville hem av andra skäl, hade redan gått. Men några hade nyss kommit.

Innan jag gick gjorde jag ett besök på toaletten. Där stod något som var så spektakulärt att jag ställde mig i toakön igen för att ha med mobilen och ta en bild.

Men, men… Julen varar ju än till påska….

Del 4
Gick genom det snöiga landskapet i Huddinge till bussen. Såg hur 172:an stannade vid hållplatsen och åkte. Men det gjorde inget för det tog sin tid att gå på de av snömodd täckta gångvägarna och jag behövde inte vänta mer än strax under 10 minuter innan nästa buss kom.
Klev av vid Rågsved och tog T-banan därifrån. Bytte sedan vid T-centralen. Kände hur skönt det skulle bli att komma hem. Jag kände mig mer och mer sjuk och trött. Näsan rann och jag kände att jag var på väg att bli sjuk igen.
Gick på hala gångvägar och tvärs över den hala gården hemma. Klarade att inte halka och ramla.
Skickade ett sms till F vid 20:41 och gick sedan och la mig. Var så trött och förkyld. Igen. Jag som nyss blivit frisk från förra förkylningen.

Publicerat i Livet | 7 kommentarer

Äntligen ledig igen

Postat den 2023-03-09 av Kraka

På tisdagseftermiddagen när jag skulle till jobbet var det alldeles vitt ute och det fortsatte att snöa hela natten.

I kulverten luktade det avlopp och flera hyllor i klädförrådet var borttagna. Jag hittade inga byxor i min storlek och bestämde mig för att sno byxor från narkosen. Vi får egentligen inte använda deras kläder eftersom de är dyrare. Men jag vägrar lulla omkring i byxor avsedda för folk i viktklass 110-120 kilo. De mindre storlekarna får jag inte plats i och min storlek var som sagt obefintlig.

Det trasiga röret. Undrar när de tänker laga det…

Det snöade som sagt hela natten och på morgonen var det problem att ta sig hem. Tågen var ju inställda sedan tidigare på grund av tågförarnas protester och bussarna gick högst sporadiskt. Försökte åka med bussen till Fridhemsplan, men den togs ur trafik på grund av snön och vi blev avmotade halvvägs och fick ta oss till T-banan och åka hem den vägen. Suck!

Sov, men hann inte med så många timmar. Gav mig av hemifrån redan 17:30 för att var (ganska) säker på att hinna till klockan 21:00 då jag skulle börja. Hade turen att hinna med ett av de få tåg som gick. För sedan var det länge till nästa.

Det var rödmarkerade, alltså inställda, tåg åt alla håll. Läste förresten idag att det ska fortsätta med tågkaoset minst en vecka ytterligare. Men det kan ju förlängas hur länge som helst. Man försökrade förra veckan att alla tåg skulle gå som vanligt från måndagen den 6:e.

Eftersom jag var tidig, på grund av en enorm tur, hann jag fika på stationen och äta lite. Klockan var nog bara kring 19 och jag äter alltid min nattlunch runt klockan 02 så jag behövde äta något.

Natten flöt på bra och idag på morgonen så gick bussen hela vägen, men var ordentligt försenad. Det är hur mycket snömodd som helst på vägar och gator. Även inne i centrala Stockholm.

Åkte hem och såg att jag fått en sjukt hög elräkning för stugan. Det var nätavgiften som från 1:a januari ändrats. Förut klassades kolonistugor som lägenheter med den nätavgiften. Nu räknas de som villor. Man har alltså tredubblat nätavgiften och den är nu fyra gånger så stor som min elförbrukningskostnad. Jag ringde och först frågade hur det hängde ihop, men jag tappade tålamodet med karln som jag fick prata med. Nätleverantören, alltså den som äger ledningarna till området, kan man inte välja. De har monopol och kan göra precis som de vill. Han tyckte jag skulle flytta om jag inte var nöjd med att man ökat avgiften. Han kollade på min räkning och konstaterade att jag inte gör av med speciellt mycket el. Men nu är det så att det är samma nätavgift för en liten kolonistuga som för en jättevilla. Den fasta avgiften alltså. Jag kunde ju snabbt konstatera att den är lika dyr som en hel månadsavgift för min lägenhet. Men det var ju det här med att man tvångshöjt som gjorde mig arg. Det är samma resonemang som Skatteverket införde för ett par år sedan. Fastighetsavgiften för kolonistugor klassas numera som villa och det är ett attraktivt område. Att vi inte ens får bo där mer än halva året bryr man sig inte om. Den skattas som villa med permanentboende. Det var många som fick göra sig av med sina stugor i Stockholm eftersom de inte hade råd när fastighetsavgiften, det som många kallar ”fastighetsskatten”, när den sprang upp på jättebelopp. Jag klarar mig väl så länge jag orkar jobba, men när jag inte längre orkar så blir det katastrof och jag kommer knappast att ha råd att ha varken stuga, bil eller ett liv som känns värt att leva. Jag var riktigt förbannad för det här med elnätsavgiften och hade svårt att somna. Det är ocker att ta ut så hög avgift bara för rätten att få ha tillgång till elektricitet. Sedan får man ju betala både för elen i sig och en rörlig nätavgift som är beräknad på hur mycket el man använder. Men det är ingen stor utgift, med min elförbrukning är den rörliga nätavgiften cirka 30 kronor i månaden.

Jag sov lite drygt 4½ timme och sedan drack jag kaffe. Skulle iväg på en föreläsning om resor till Nepal och Bhutan.

Jag hann fika lite före, gick in på Bröd och Salt på Sveavägen. Åt en väldigt god pistagesemla.

Kände att jag måste passa på att unna mig nedan jag jobbar. Kaffe och minisemla kostade 99 kronor. Det är också sjukt. Men det är ett val jag gör. Elnätsleverantör får jag ju inte välja. Man kan välja bort att ha el överhuvudtaget. Men då blir det ju mörkt och jag kan inte laga mat. Eller det kan jag väl, på gasol eller spritkök, men det känns inte som ett alternativ. Jag behöver kunna tända lampor och ladda mobilen.

Det var mycket folk på föreläsningen. Vi fick se bilder och Jörgen på Världens resor berättade om deras resor till Nepal och Bhutan. Jag skulle vilja resa till östra Bhutan, men det finns inte utrymme för det i år. Kanske nästa år. Vi får se.

Jag tiggde till mig ett extra glas vin. Eller tiggde gjorde jag väl inte, jag frågade snällt om jag kunde få ta lite mer vin. De flesta andra klädde sig och gav sig iväg direkt, några stannade och ställde frågor om maten och valutan och jag hörde att någon frågade om flygplanen brukade störta. Det gör de ju inte. Men alla har väl läst om den tragiska flygolyckan som var ganska nyligen. Jag har flugit den sträckan, men man kan ju inte ägna sig åt att vara rädd hela tiden. Då tyckte jag att säkerhetsintervjun innan man fick gå ombord var betydligt mer obehaglig. De tog in en i ett litet, trångt rum och ställde väldigt närgångna och obehagliga frågor. Känslan av att inte veta varför de ställer dessa konstiga frågor är otäck.

Jag åkte hem direkt efter föreläsningen och gjorde kaffe och två mackor med falukorv. Det kändes alldeles för sent att laga middag. Men två knäcke med kaviar till lunch när jag vaknade och två med korv på kvällen är väl fullt tillräckligt. Utan att energiberäkna kan jag nog, mellan tummen och pekfingret, anta att jag fått i mig närmare 2000 kcal det här dygnet. Inklusive min nattlunch kl 02, en dubbelmacka med ost från Pressbyrån på hemvägen och de två glasen vin på Världens resor.

Medan jag fikade tittade jag på måndagens avsnitt av I vår herres hage. Det var sista avsnittet för den här säsongen. Vet inte om det finns planer på fler säsonger. Filmatiseringen bygger på James Alfred Wight´s memoarer. Jag planerar att besöka museet, The World of James Herriot museum, vid tillfälle. Ja, jösses vad det är mycket jag planerar att göra… Men först ska jag sova och ta mig igenom morgondagen och helgen, fullplanerade dagar.

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 6 kommentarer

There´s a Hole in the Bucket

Postat den 2023-03-07 av Kraka

Igår kväll fick vi veta att ett avloppsrör sprungit läck och att det var fullt med avloppsvatten i klädförrådet och korridoren utanför omklädningsrummen.
Jag hade hunnit byta om redan innan och såg aldrig eländet. Men enligt de som sett hade det flutit förbi bajs och toapapper.
På morgonen hade man röjt upp, men det var fortfarande blött i korridoren och det låg en lätt stank av avlopp i luften.

Jag tänkte direkt på sången, som bygger på ett nursery rhyme, There´s a Hole in the Bucket.

Nu var det ju långt mer än ett hål i en vattenhink, ett större läckage i ett avloppsrör. Men jag har lite udda associationer emellanåt och på vägen från sjukhuset nynnade jag på sången. Minns så väl första gången jag hörde den. Det var i något sammanhang på Kyrkans ungdom och två av ledarna framförde den som en sketch.

Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av nursery rhymes, dessa barnramsor som ska ge något slags lärdom för livet. Just den här har flera saker från livet att lära oss. Lyssna och fundera själv på vilka…

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 3 kommentarer

Så var det dags igen

Postat den 2023-03-06 av Kraka

Så var det måndag och ny vecka igen. Just den här veckan måste jag fixa en massa saker som måste bli klara. Dessutom ska jag jobba tre nätter.
Jag måste städa och flytta på saker som står i vägen för man ska komma och fixa med avloppsrören. Det har man informerat om på Facebook. Jag blir vansinnig på förvaltningen i den här bostadsrättsföreningen som tagit för vana att ge information på Facebook. Vår Facebookgrupp har 199 medlemmar, varav många är i samma familj. Det finns 548 lägenheter. Har man inte Facebook så dyker saker upp med bara en dags varsel gång på gång. Det är ju inte ens säkert att man hinner få de där pappren i brevlådan. Det förutsätter ju att man alltid är hemma. Suck!

Hur som helst så vet jag ju nu och den där städningen i hall, badrum och kök skulle väl ändå slutföras innan nästa arbetsperiod på annan ort. Men Facebok är inget forum för information. Jag använder inte Facebook i egentlig mening. Länkar bara min blogg och råkar då få syn på ett och annat. Det finns grannar, ganska många faktiskt, som regelbundet felanmäler saker på Facebook. Varje gång får de som svar av förvaltaren, som också är med i gruppen, att kontakta Felanmälan. Tror ni de lär sig? Nä!

Började dagen i lugnt tempo med kaffe och två Skånepepparkakor. Sedan ytterligare en kopp medan jag läste nyheter, bloggar och mail.

Läste att problemen med pendeltågen skulle fortsätta: ”Förutom den planerat inställda trafiken kan Stockholms pendlare räkna med ytterligare avstängda avgångar. Under måndagsmorgonens rusning var mer än var femte pendeltågsavgång inställd.
– En generell uppmaning till resenärer är att undvika pendeltågen. Ta tunnelbana om det går, eller buss om man kan det. Kan man välja någonting annat, gör gärna det, säger Elin Lindström”.
Det är så typiskt SL att som enda lösning säga att man ska ta sig fram på annat sätt. Oftast finns det ju inga andra alternativ än att köra bil. Alla har inte bil i Stockholm, inte ens körkort. Suck!

Eftersom jag skulle jobba kommande natt, och ett par till, så tog jag det extra lugnt. Första natten är alltid svår att sömnförbereda eftersom jag sovit på natten innan. Det gäller att inte härja runt alltför mycket på dagen för då blir natten en plåga. Bestämde mig för att ta tag i dagen från klockan 12 och ”jobba” i två 1½-timmespass.

Första passet:

Diskade
Sorterade papper
Lagade tre matlådor

Andra passet:

Sorterade mer papper
Gjorde rent mikrovågsugnen
Ännu mer sortering

Gick och la mig med alarmet på för att vila innan det var dags att åka till jobbet.

OBS! Det är inte en bild från hemmahemma, det är en från pixabay. Men ibland känns det som om det är så här rörigt. 🙂

Publicerat i Livet, Mitt hemmahemmaprojekt 2023 | 2 kommentarer

Poff, så försvann den dagen

Postat den 2023-03-06 av Kraka

Sov gott hela natten utan att vakna. Hoppas det håller i sig att jag sover ordentligt framöver. Skulle tro att det beror på att jag just nu inte jobbar treskift. Treskift är ett sattyg! Både för kropp och själ. Ändå är det det sjukhusen vill att man gör. Blandar dessa som om det vore en skål karameller. Men det är inga goda karameller utan istället gallbeska dygnsrytmförstörare.

Ute var det sol, men jag hade ju redan bestämt mig för att avstå från dagens vandring. Det är säkert halt när man kommer in i skuggiga områden ute i naturen.

Får plötsligt syn på att det är en EFIT-dag. Hade glömt, men klockan var ju inte ens 9 så det var väl ingen fara.

Efter min andra kopp kaffe, och mackor med korv, gick jag upp till katterna i F:s lägenhet. De blev jätteglada när jag kom och rusade fram till dörren och hälsade mig välkommen.
Jag stannade rätt länge hos dem så de skulle få sällskap. När jag gick hem blev de besvikna, men då hade jag varit där i nästan två timmar.

När jag kom hem ringde jag F och frågade om han skulle komma hem idag eller imorgon. Han berättade att han skulle ta tåget vid 20-tiden. Tror det tar någon timme till Stockholm och sedan ytterligare en halvtimme med T-banan. Inklusive gångtid.

Gjorde kaffe och satte mig en stund. Det är så irriterande att jag alltid blir förkyld så fort jag åker kollektivt i Stockholm. Minns faktiskt en chef som sa ifrån att vi ”inte fick” åka kollektivt utan förväntades ta bilen om vi hade en. För att hålla ner sjukfrånvaron.

Satte mig ner för att vila. Har verkligen inte varken tid eller råd att bli sjuk. Men kanske kan jag vila mig frisk. Jag är inte mer snorig än vad som, numera, anses okej att ha när man går till jobbet.

Planerade eftermiddagen, insåg att jag behövde ta tag i lite städning, men först behövde jag en tupplur. Eller i alla fall ligga ner ett tag. Någon städning blev det aldrig.

Letade fram ett par Acetylcalisyrsyretabletter och svalde dem. La mig i ett varmt bad för att de skulle få tid att verka. Efter badet la jag mig åter ner en stund.

Somnade inte, slumrade kanske ett par minuter eller så. Gick upp och gjorde en fruktsallad som jag åt med vaniljkesella. Det är en riktig favorit.
Lyssnade klart på ljudboken jag hade på gång och sedan klädde jag mig igen.

Pratade med L i telefon och började lyssna på ännu en bok. Var så trött!

Vid 19-tiden gick jag upp till katterna och gav dem mat. Sedan gick jag och hämtade bilen och åkte in till stan. Det var massor av snö som kommit under sen eftermiddag och kväll. Jag hade lovat att hämta F och Snufflan vid Centralen.

Var där en timme för tidigt men tyckte inte det gjorde något. Men det fick jag ångra. Det visade sig att avgiften för att vara parkerad där var 200 kronor i timmen. Med tanke på att det ska betalas med skattade pengar så kostade den där parkeringen mig två timmars arbete. Suck! Men det kunde varit värre…

När jag kom hem satte jag mig ner och summerade dagen. Hade så mycket jag skulle gjort, men det blev inget av det. Men jag tror faktiskt att jag vilat bort min förkylning.

*Det här är samma dag som är skildrad i EFIT-inlägget. Där finns bilder som illustrerar dagen. Även om en del bilder är mer just ”bilder” är illustrationer av min dag.

Publicerat i Livet, Mammason | 4 kommentarer

EFIT – Ett Foto I Timmen – 5 mars

Postat den 2023-03-05 av Kraka

EFIT, ett foto i timmen, är en sajt där man på givna dagar lägger upp en länk till sitt blogginlägg Ett foto i timmen. Sajten startade 2004 och har adress http://ettfotoitimmen.se

De andra deltagarnas EFIT den 5 mars hittar du här.

Klockan 8-9: Fick plötsligt syn på det är EFIT-dag. Satt vid datorn och hade börjat på söndagens blogginlägg.

Klockan 9-10: Gjorde dagens andra kopp kaffe och två mackor med prickig korv. Prickig korv fanns alltid hemma när jag var barn. I alla fall minns jag det så. Jag köper ibland. Igår till exempel.

Klockan 10-11: Gick upp till katterna för att lägga upp mat och göra rent lådorna. Kingston kastade sig, som vanligt, över sin mat.

Klockan 11-12: Satt uppe hos katterna och höll dem sällskap. Lyssnade på ljudbok och lekte med färgläggningsspelet jag har i mobilen.

Klockan 12-13: Gick hem. Tog vägen förbi återvinningen och la ner tomma matförpackningarna. Som vanligt var det skräpigt. Grannarna skräpar ner och jag kan inte låta bli att tänka på att en guide, som bor i det landet, berättade att man kunde se utbildningsnivån i området på om det var nerskräpat. Människor med låg, eller ingen, utbildning skräpar ner. Inte ens om man är analfabet är det en ursäkt för att skita ner i området där man bor. Tycker jag.

Klockan 13-14: Lyssnade på ljudbok i högtalaren.

Klockan 14-15: Ljudboken var spännande och jag kunde inte sluta lyssna.

Klockan 15-16: Skar ihop en fruktsallad och la på en klick vaniljkesella. Satte mig och åt den som något slags tidig middag.

Klockan 16-17: Blev sittande med blicken på några klädplagg på elementet.

Klockan 17-19: Nej, det är inte ett snöigt landskap lämpligt för skidåkning. Det är mitt täcke som jag låg under.

Klockan 19-20: Senast jag var ute, bara några timmar tidigare, var det vår ute. Nu vvar vintern tillbaka.

Klockan 20-21: Väntade på F och Snufflan utanför Centralen. Det var spännande att titta på folk.

Klockan 21-22: F och Snufflan kom med tåget och vi åkte hem. Vi gick in var och en till sig och det var slut på den här dagen.

Publicerat i EFIT - Ett Foto I Timmen - 2023, Livet | 7 kommentarer

Lördagsmys, eller hur man lyckas fylla tiden till brädden

Postat den 2023-03-04 av Kraka

Vaknade vid halvfemtiden och bestämde mig för att ta tag i dagen. Gick upp och gjorde kaffe och två Skånepepparkakor med ost. Tog det lugnt ett bra tag och surfade bland nyheter och bloggar. Sedan gjorde jag ännu en kopp och pluggade 1½ timme. Innan jag började plugga läste jag först en artikel i DN om parasitsvampen Cordyceps. Det fick mig, lite otippat, att associera till prioner och jag läste på om sjukdomar orsakade av dessa också. Men sedan återgick jag till det jag skulle göra.
Gjorde en paus mitt i pluggandet och skrev bland annat ”Fem en fredag” för att publicera under eftermiddagen.

Efter första pluggpasset klädde jag mig och gick upp till kattpojkarna. Det var frukostdags för dem. Gjorde rent deras lådor och serverade mjukmat. Även idag ville Orvar också ha mjukmat. Kände att jag nog skulle lägga upp en halv påse extra. Kingston behöver sin mat.

Direkt efter hämtade jag bilen i garaget och åkte till Stora Coop i Rotebro. Hade en lista på det jag skulle köpa och det enda extra jag köpte var en låda kattmat. Om det nu ska gå åt mer mat än beräknat behöver jag se till att det finns. Jag vill att F ska slippa ha besvär med att köpa mat. Han köper kattsanden och jag swishar sedan. Men han har nog att göra ändå så det är bara sanden, eftersom den är så pass tung, som jag tycker han ska behöva inhandla.

När jag kom hem fixade jag kaffe och smörgåsar till lunch. Unnade mig sedan en halvtimme vila med ljudbok. Ringde till L och pratade en stund.

Sedan var det åter dags att plugga 1½ timme. Var tvungen att pausa oplanerat och göra kaffe. Var på väg att somna över boken.

Tog ett bad och tvättade håret. Klockan var bara 15:30 och jag satte mig ner en stund för att bara vara. Planerade att gå till pojkarna vid 18-tiden. F ger dem alltid kvällsmat kl 20, men då får Kingston sitt extramål vid midnatt. Jag ville inte gå dit så sent. Löjligt, javisst. Men jag känner mig tryggast inomhus efter det som hände i somras.

Pojkarna mötte mig vid dörren och såg glada ut. Jag la upp mat och gjorde rent lådorna. Satte mig hos dem och pratade med dem ett tag.

När jag kom tillbaka hem gjorde jag en Libapizza med tomater, skinka, champinjoner och naturligtvis tomatsås och ost. Det blev så bra. Jättegott.

Medan jag åt lyssnade jag klart på en ljudbok. En spännande berättelse om en kidnappad flicka som är i klorna på en sadistnätverk. Drack lite rött och hade lördagskväll. Bestämde mig för att unna mig ledigt resten av kvällen. Hade redan bestämt mig för att avstå från morgondagens vandring. Det är alldeles för mycket snö och is på många ställen. Det kommer att finnas gott om tid framöver att både promenera och vandra.

Det hände inte så mycket mer denna lördag och kvällen övergick i sovdags.

*När jag kollade så insåg jag att jag var långt ifrån den enda som funderat på om det heter brädden eller bredden.
Det kan heta både bredden och brädden, men betyder då olika saker.
Brädden är när man fyller på något så det blir fullt och nästan rinner över. Bredden är när man fyller på, eller tänjer ut, i sidled (horisontellt).
Dagar skulle nog kunna fyllas ut både på brädden och bredden (min tolkning) men dygnet kan knappast annat än fyllas på brädden, det vill säga så det nästan ”rinner över”. Man kan ju inte direkt göra 24 timmar längre, tid är i det här sammanhanget en konstant.

Publicerat i Livet | 9 kommentarer

Fem en fredag v. 9: Säsongsbyte

Postat den 2023-03-04 av Kraka

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

Vad är det bästa med att årstiden till vår ändras?
Gör du en vårstädning?
Vad är något du har planerat i sommar?
Vad är något du vill göra i sommar?
Finns det något populärt turistmål under sommaren där du bor?

Det blir ljusare, förhoppningsvis varmare och man slipper halka när snö och is försvunnit.
Nej, ingen speciell städning just med anledning av att det blivit vår.
Vi har biljetter till Tenacious D både i Hamburg och London. Det är inte bestämt ännu vilken av dem jag ska åka till. Kanske blir det båda, men troligen inte.
Jag kommer också att jobba en hel del. Tyvärr.
Vara i stugan tillsammans med mina kattpojkar.
Ja, Stockholm är fullt av populära turistmål.

Publicerat i Fem en fredag, Livet | 5 kommentarer

Dagar och nätter, några av dem i alla fall

Postat den 2023-03-03 av Kraka

Onsdag

Förmiddagen försvann. Hamnade hos F och drack kaffe. Blev sittande och pratade länge. Minns i skrivande stund inte vad vi pratade om, men vi har alltid en massa saker som behöver avhandlas.

F öppnade förpackningarna med Kingstons mjukmat och hällde ut i en byrålåda i köket. Det är Kingston som äter mjukmat, han vill helst ha de här små påsarna och äter flera om dagen. Hos F är det regelbundna måltider på bestämda tider som gäller. Orvar, som bara äter torrfoder, har fri tillgång till sin mat.

Till sist gick jag hem och fixade två matlådor som jag ställde i kylen. Sedan försökte jag sova ett par timmar men lyckades inte somna. Hade sovit tillräckligt under natten.

Åkte till jobbet och kunde konstatera att det inte var komplikationsfritt. Tågförarna har sjukskrivit sig i protest mot att man ska dra in tågvärdarna och de därför inte kommer att ha sällskap under jobbet.

De röda fälten är inställda tåg. Det tog väldigt lång tid att komma till jobbet. Dessutom stannade tåget, helt utan att man fått veta det i förväg, i Älvsjö och vi blev tvungna att kliva av och vänta på nästa tåg i 16 minuter.

Det ar ett bra tag sedan jag var där, jag har ju åkt bil eller buss de senaste gångerna jag varit på sjukhuset och då passerar man inte stationen. Rulltrapporna fungerade, jag tror man renoverat dem. Nu hade de fått vackra, färgade lampor.

När jag väl kom fram till jobbat hade mitt passerkort slutat fungera i dörrarna och jag kom inte in varken i klädförrådet, omklädningsrummet eller avdelningen.
Jag lyckades ragga upp folk i kulverten som släppte in mig där jag behövde och in till avdelningen var inget problem, bara att ringa på dörren.

Kände mig rejält stressad innan jag kunnat konstatera att det bara var i dörrarna mitt kort inte fungerade. Jag kom utan problem in i våra journalsystem. Kommer man inte in i journalerna är det hopplöst att jobba. När det är mycket att göra finns inte tid för någon kollega att vara ”barnvakt” och hela tiden logga in åt en. Dessutom är det en juridisk aspekt också. Läkemedel och journalanteckningar måste signeras och det görs med att kortet är inloggat.

Natten rullade på. Klockan 02 åt jag min nattlunch och sedan gick tiden ganska snabbt tills det var dags att åka hem.

Torsdag

Det kändes inte som någon idé att ens gå ner till tågen. Istället tog jag den buss som går några turer på morgnarna till Fridhemsplan. Jag var hemma, eller i alla fall på min T-banestation redan 9:25.

Ute var det riktigt vårväder och jag fick syn på några snödroppar utanför ett av husen i grannföreningen,

Väl hemma tog det inte många minuter innan jag hade lagt mig och somnade snabbt. Sedan sov jag och vaknade alldeles strax innan alarmet skulle väcka mig.

Åkte till jobbet och det tog ännu längre tid att komma fram. Tåget stannade stup i ett och man sa att det var främmande människor i spårområdet. Det är det ju lite då och då, men nu verkade det vara rena epidemin. Vilket jag inte tror på, det var troligen ett påhitt för att ytterligare påvisa att de behöver vara fler i styrhytten för att se bättre. Det var dessutom rött ljus hela tiden och vi fick vänta. Med tanke på att så många tåg var inställda så borde det inte vara tågköer hela tiden. Säkert också det en del i protesten. Suck!

Inte heller nu kom jag in i dörrarna, men jag fick folk att släppa in mig. Dels tror jag många känner igen mig, dels kan man ju få det mesta om man bara låter tillräckligt säker på sig själv. Jag kom till Huddinge sjukhus 1978 och räknar det som mitt hemsjukhus och känner mig lika hemma där, eller nästan i alla fall, som i mitt eget hem.

när jag kom upp till avdelningen fick jag en lapp som var till mig Där fanns instruktion hur jag skulle aktivera mitt kort för dörrarna igen.
Tog kaffe och en liten bit av det som var kvar av tårtan som vi ätit av natten innan. Den hade vi fått för att sjukhuset fyllde år någon gång i slutet av 2022.

Loggade in i datorn och aktiverade sedan mitt kort. Gick ut från avdelningen och kollade att jag kunde komma in. Det kunde jag.

Natten gick sakta, trots att det egentligen fanns en hel del att göra. Men vissa nätter känns länge än andra. Tid är ett märkligt fenomen.

Fredag

Hann med en tidigare buss, det finns tre avgångar som går efter att jag slutat jobba. Totalt går det fem avgångar. Likadant på eftermiddagen, men de är ju inte aktuella för mig.

Vid Fridhemsplan köpte jag dryck och en ostmacka som jag åt på T-banan. Hemma gick jag och la mig ganska meddetsamma.

På kvällen kom F och lämnade mina bilnycklar och nycklar till hans lägenhet. Jag ska vara ”kattvakt” åt mina pojkar. F och Snufflan åker bort över helgen. Jag kommer att hålla pojkarna sällskap en del och se till att de får sin mat.

Åt frukost under eftermiddagen och lyssnade på Anna Janssons senaste bok, Dödens snabba vingar. Lyssnade på hela boken och höll fredag. Så skönt att vara ledig.

Efter mycket funderade bestämde jag mig för att laga middag, inte bara äta ett par mackor. Gjorde falukorv i ugn och klyftpotatis. Blev så gott!

Hade nog inte haft några problem med att sova redan strax efter klockan 20, hade bara sovit drygt 3 timmar efter jobbet. Men jag bestämde mig ändå för att plugga en stund.

Vid 22-tiden gick jag upp till pojkarna och tittade till dem. Kingston skulle ha sitt extramål, han behöver lite extra näring. Han har gått upp i vikt sedan jag införde en extra matpåse. På den tiden då han också åt torrfoder räckte det med två påsar, men nu vill han bara ha mjukmat. Men den äter han med god aptit.
När de bodde med mig åt båda katterna både mjukmat och torrfoder. Nu har de gått över till varsin sort. Men bara de är nöjda så är jag det också. Men just ikväll ville Orvar ha en smakbit av mjukmaten. 🙂

F är inte borta så länge, åter på söndag, och det är alltid stressande för pojkarna att bli flyttade. Så det får vara kvar där de är. Imorgon ska jag sätta mig där och plugga så de får sällskap. Men nu ska jag sova.

Publicerat i Livet, Mammason, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 4 kommentarer