Det finns så många vägar man gärna ville gå

Häromdagen när jag var i Den lilla staden för att arbeta några dagar passade jag på att ta mig en längre eftermiddagspromenad. Ja, nu är det ju så att jag hunnit med att ta en hel del långa promenader just i den staden och kände att det var dags att pröva en ny väg. Jag gav mig därför iväg åt ett håll jag aldrig tidigare gått.

Först träffade jag på ett koloniområde. Jag kunde känna det vemod som ofta lägger sig över koloniområden på hösten när det börjar bli dags att plocka undan för vintern och låta allt vila till nästa år. Blommorna prunkade i höstens gula och orange färger och lite vissna. Träden tyngdes av årets äpplen som ropade på att än en gång få glädja någon i en äppelpaj eller bli någons vardagssällskap på grötfrukosten i form av äppelmos.

Jag fortsatte vidare och kunde både höra och se fåglarna som nu vände söder ut inför vintern. Än en gång förundrades jag över hur de hittar vägen och över den disciplin som råder i de plogformade fågelgängen.

En bra bit från sjukhuset hittade jag plötsligt ett slott jag inte ens visste fanns, Haga slott. Nej, inte det slottet! Ett annat Haga slott som numera är konferensanläggning. Efter att ha gått ett varv runt i trädgården gick jag in och frågade om jag fick se mig om lite. Jag blev väl bemött och fick lite informationsmaterial och upplysning om att det i baren fanns ett par pärmar med historik och bilder hur det sett ut innan renoveringen. Det var fint där inne och mängder av porträttkonst på väggarna. Senare har jag nu läst att de erbjuder slottsweekend med övernattning och god mat. Kanske kan det vara något för mig som av och till behöver ladda batterierna och koppla av.