Kväll på Esperia

Postat den 2021-05-11 av Kraka

Igår var det äntligen dags att komma ut lite och se den riktiga världen därute. Den som numera bara är som ett blekt minne från tiden före pandemin. Men först skulle nästan en hel dag avverkas.

Började med morgonkaffe och pluggande. Ringde flera samtal och hade ett långt samtal med min nya konsultchef. Hon skulle prata med BRIVA om hur jag kände. Men inte långt efter ringde en av cheferna från BRIVA och vi hade också ett bra samtal. Jag blev erbjuden att få gå tre pass bredvid nere på CIVA när jag kommer tillbaka efter min sommarledighet. Då är man där nere. Jag uttryckte önskemål om hur jag vill jobba och efter en eller annan timme kom ett schemaförslag som jag kunde godta. Alla är oroliga hur det ska gå nere på CIVA och med så pass decimerad personalstyrka. Men det är den bistra verkligheten.

När jag var klar med telefonsamtal och annat fixade jag håret och tog sedan ett långt bad. Därefter var det dags att klä mig. Svart, plisserad kjol, svart blus och en rosa långväst. Letade efter mitt armbandsur, men kunde inte hitta det. Ringde hotellet och frågade om jag glömt det på rummet. Det hade jag inte, eller i vart fall hade man inte hittat det.

Tog T-banan in till T-centralen och bytte till pendeltåg för att slippa gå genom T-centralens T-banedel. Där är alltid så mycket folk vid den tiden. Hade andnöd och huvudvärk. Dessutom kliade det i ansiktet. Satans munskydd!

Klev av vid Stockholms södra och gick mot Mariatorget. Kom fram till Esperia bara några minuter före 18:00. Gick in och satte mig vid bordet vi fått. Jag hade beställt bord redan då vi bestämde att gå ut.

H kom och vi gav faktiskt varann en kram. Vi är båda vaccinerade sedan månader tillbaka och jobbar tätt ihop till vardags.

Vi fick menyn och bestämde oss för att börja med Garides; räkor, tomat, vitvin, vitlök, olivolja, chili, fetaost. Vi delade också på en portion vitlöksbröd. Till det ett glas Retsina.

Som varmrätt hade vi valt Moussaka; Gratäng på aubergin, nötfärs, potatis & béchamel. Severad med fetaostsallad. Jag fortsatte med Retsina medan H drack rött.

När det var dags för efterrätt var det svårt att välja. Men vi enades om Irish coffee och en chokladtryffel.

Kvällen hade gått fort och plötsligt stod kyparen där och sa att det var dags för sista beställningen om vi ville ha något mer. Efter klockan 20:00 får ingen alkohol serveras. Vi beställde ytterligare varsitt glas vin och nu gick tiden ännu snabbare. Efter ingen tid alls kom kyparen igen och sa att om någon av oss tänkte besöka damerna så var det dags för det. Klockan 20:30 var vi tvungen att vara utanför dörren.

Jag skyndade in på toa och när jag kom ut stod H med min kasse och kappa i handen och vi skyndade ut genom dörren och jag tog på kappan ute på trottoaren. Vi ville verkligen inte bli försenade och riskera att någon skulle se det och göra en anmälan så restaurangen råkar illa ut. Vi ropade hej då till kyparen och lovade komma tillbaka. Det kan behövas för det var inte många gäster på plats i restaurangen, större delen av tiden var vi de enda gästerna. Det är svårt att driva krog i detta pestens tidevarv.

Vi gick nerför Sankt Paulsgatan och skiljdes åt vid Mariatorget. H skulle hämta sin hund som var hos hennes mamma och jag skulle träffa F som kommit för att skjutsa hem mig. Det är skönt med privatchaufför ibland.

När jag kom hem blev inte mycket gjort. Jga lyssnade på ljudbok och somnade med tiden. Klockan var ändå rätt mycket.

Publicerat i Livet, Mammason, Mitt nya (arbets-)liv | Lämna en kommentar

Hörru Johnny, jag har ett bättre förslag

Postat den 2021-05-10 av Kraka

Vården är i kris. I synnerhet intensivvården, där det fattas mängder av specialistutbildade sjuksköterskor. På Sahlgrenska har man flaggat för att personalen inte kan räkna med att få fyra veckors semester i sommar. Inte i år heller.

Nu har regionstyrelsen kommit på en idé. Ungefär som, ni vet,  Sickan i Jönssonligan har en idé. Hans idéer brukar ju inte vara så där alldeles lysande även om de kan verka så vid första anblicken.

Intensivvård är vård av de allra sjukaste patienterna. De som inte klarar av de mest grundläggande kroppsliga funktionerna. Som att andas, producera urin, upprätthålla cirkulation som att ha ett blodtryck och ett hjärta som slår som det ska.

På IVA, som är förkortningen för intensivvårdsavdelning, tar vi hand om dessa funktioner och räddar liv varje dag. Kanske inte alla liv, vi klarar inte alla eftersom den svårt sjuka kroppen inte alltid lyckas läka på ett sätt som gör att den kan fortsätta leva. Men trots allt så blir många tillräckligt återställda för att klara av ett liv efter IVA.

Andningen tar vi hand om med respiratorer, NIV (noninvasiv andning), optiflow (högflödesbehandling med syrgas).
Urinen får en dialysapparat hjälpa till med och när det gäller cirkulationen har vi en rad olika läkemedel av sådan art att det endast är på IVA de får användas. Det kräver både kunskap och avancerad övervakning. Övervakning som behöver tolkas av någon som har kunskap nog att förstå vad siffror och kurvor betyder.

Nu har man tänkt sig att bygga upp en reservpersonalstyrka, precis som man har deltidsbrandmän i vissa mindre kommuner. Borgarbrandkår är ordet man använder i liknelsen.

”Grundidén är att vi skaffar oss en kader av hyggligt välutbildade personer för att gå in i iva-vård, men som inte förväntas tjänstgöra på iva till vardags, säger regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson”

Men snälla Johnny! Menar du allvar? Att man i krislägen ska ta in folk som inte brukar vara på IVA? Vad mera du med hyggligt utbildad? Att man gått och hospiterat en vecka? Att man läst Intensivvårdsboken? Eller?

Det är ju just för att vi jobbar på IVA till vardags som vi vet exakt vad vi ska göra i ett krisläge. Det sitter i ryggmärgen. Jag kan numera blanda inotroper (ja, de kallas så de där läkemedlen som manipulerar blodtryck och hjärta) utan att slå upp hur de ska blandas. Visst det finns oftast etiketter där det står hur man gör men är det bråttom så behöver man ha ”den rätta knycken” för att låna ett uttryck från Astrid Lindgrens Vi på Saltkråkan.

Även om det är läkaren som intuberar (stoppar ner den där slangen i halsen som sedan ska kopplas till respiratorn) så vet jag att jag kan. Har gjort den hundratals gånger när jag jobbade på narkosen och jag vet också hur de läkemedel som behövs ska doseras. Trots att det inte är jag som ska ordinera. Jag kan ställa in respiratorn och få till en användbar andning. Det kan man inte med bara ”en hygglig utbildning”. Man behöver både en adekvat intensivvårdsutbildning, en erfarenhet och en förtrogenhet med att göra det. Få det att ”sitta i märgen”. Man behöver göra det här kontinuerligt för att behålla kompetensen. Det är därför jag åker iväg och jobbar på intensivvårdsavdelningar titt som tätt. För att behålla kompetensen. För det vore så mycket lättare, för mig, att slå sig till ro på postop på mitt hemmasjukhus. Men jag vill inte tappa min intesivvårdskompetens. För den måste upprätthållas med ständigt övande i lugnt läge. För det är då, först då, man kan rycka in när det är kris.

Jag är en hyggligt utbildad politiker. Har haft en mängd uppdrag under mina verksamma år. Bland annat som kommunrevisor och ledamot i landstingsnämnder. Har också en mycket diger erfarenhet av kyrkopolitiskt arbete, bland annat som kyrkorådsordförande med allt vad det innebär av budgetansvar, personalansvar och ansvar för arbetsmiljön.

Jag föreslår därför att regionens politiker jobbar ett par arbetspass i veckan, eller för att inte vara alltför kitslig, ett par pass i månaden på IVA. Då kommer vi att ha i alla fall hyggligt utbildade personer som kan bistå med handräckning, bädda, tvätta och vara hyggligt upplärda av en intensivvårdsundersköterska. Vad tror du om det Johnny?

 

*Länk till artikeln i DN

Publicerat i Livet, Rubriker som fångat mitt intresse, samt ett och annat från nätet | 5 kommentarer

Åh, regniga dag

Postat den 2021-05-09 av Kraka

Åh, regniga natt sjöng en gång i tiden Anna-Lena Löfgren. huruvida det kommer att regna i natt eller inte bryr jag mig inte om. Men det regnade på mig idag när jag var i stugan. Eller var vid stugan för det regnar tack och lov inte in i alla fall.

Isen var borta i kylen, eller nu ljuger jag igen, för den låg i baljan jag satt under som droppskydd. Delar av isen från igår låg kvar på gräset ute. Så ingen ska komma och påstå att det är varmt ute än.

När jag fixat klart med kylen bar jag ut disk jag hade stående från den vattenlösa vintern. Värmde vatten och diskade. Sedan kom regnet. Disken blev med andra ord ordentligt sköljd.

Bestämde mig för att åka hem. Men det var ingen bra idé skulle det visa sig. Trafiken stod helt still på Nynäsvägen in mot stan. Körde rakt genom Cirkel K och ut på andra sidan och uppför backen och var sedan nästan vid stugan igen. Men istället för att åka tillbaka åkte jag till Port 73 i Haninge för att äta och köpa kaffe och en kylskåpstermometer.

Började med att äta. Laxgratäng och sedan kaffe och en god kaka, som jag ju aldrig kommer ihåg vad de heter. Citroncannoli eller något sånt.

Var inne på Lindex och shoppade lite underkläder och inne på Coop Forum. Men eftersom de inte hade kylskåpstermometrar blev jag tillräckligt irriterad för att glömma köpa det där kaffet. Får försöka komma ihåg det innan jag åker till stugan nästa gång.

Gick in på Jula och frågade om de hade kylskåpstermometrar. Tjejen kollade i deras dator och sa att nej, det har de inte. Då kom hennes manliga kollega och han verkade helt tappad bakom en vagn. Han gjorde sig lustig över mig för att jag frågade efter något så märkligt. Jag hade lika gärna kunnat fråga om de hade en förgasare till min rymdraket. Han visade tydligt att han ansåg att kärringen (jag) var galen.

Gick ut i bilen och googlade. Jodå, på hylla H046 skulle de ligga. Det gjorde de också. Däremot tog jag aldrig reda på var de hade reservdelar till rymdfarkoster. Om de nu har det. Tvivlar faktiskt lite. Fast bara lite…

Åkte tillbaka till stugan och la in termometern i kylen. Sedan åkte jag hem. Trafiken hade lugnat ner sig och det rullade på fint.

Hemma fick kvällen fyllas av pluggande, ljudbok, räkor (jaja, pojkarna fick också smaka), lite sociala kontakter via sms, flera koppar kaffe och ett varmt bad. Sedan var det sovdag!

Mina fina pojkar. Kingston och Orvar.

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | 2 kommentarer

Konsten att skaffa sig en fiende utan att anstränga sig

Postat den 2021-05-08 av Kraka

Vaknade med huvudvärken från helvetet. Var helt igentäppt i bihålorna och kände att risken var stor att det skulle bli en jobbig dag. Om jag inte gjorde något åt situationen. Fick bli ett par acetylsalicylsyretabletter och se, efter en halvtimme var huvudvärken borta och bihålorna fixade sig av sig själv när jag var i upprätt ställning. Jag svullnar lätt igen när jag ligger ner.

Efter frukost pluggade jag ett par timmar och gav mig sedan av mot stugan. Utrustad med hink och, nej inte spade, svabb var det faktiskt.

När jag kom fram bytte jag om och torkade upp vatten från golvet som runnit från kylen. Torkade rent kylen men insåg att den behövde mer tid. Otroligt så mycket is det satt under frysfacket. Det behöver tina till imorgon. Minst.

Plockade ihop glasbitar och sopor och gick iväg med. Stannade sedan till för att byta några ord med ett par grannar som satt hos andra kolonister jag inte känner. B är ganska, läs väldigt, omogen och säger saker man inte säger till folk som inte står en väldigt nära och knappt ens då. A sa till honom och då passade jag på att, på skoj, säga till B: ”Akta dig, hon är dagisfröken”. Men jösses vad arg en av de andra tanterna blev. Hon var minsann ingen dagisfröken! Hon är förskolelärare. Hon sa att det aldrig hänt att någon, varken föräldrar eller barn kallat henne för ”fröken”. Hon var så arg på mig för detta, trots att det inte var till henne jag sagt det att jag blev riktigt skrämd. Det var faktiskt lite chockartat.
Alla de där kvinnorna är äldre än jag och har de inte gått ut i yrkeslivet först i 40-årsåldern så måste de ha jobbat på den tiden då förskolan faktiskt hette daghem, med smeknamnet ”dagis”. Det var först 1989 som förskolan fick en läroplan och man bytte namn till förskola. Visst vet jag att det finns kollegor som blir arga om någon kallar dem ”syster” men jag har aldrig varit med om att någon blivit så arg så det nästan sprutat eld ur munnen på dem. Jösses säger jag bara.

På vägen hem åkte jag förbi Snösätra. Det var mycket folk där och många som målade.

Precis när jag var på väg därifrån kom polisen. De tror ju alltid att alla, och då menar jag alla, som är intresserade av graffiti är kriminella och använder droger. Jag var glad att jag redan satt i bilen och var på väg. Annars kan man lätt råka ut för att bli förhörd och  behöva visa legitimation. Det är så tröttsamt. Jag är konstintresserad, inte kriminell.

Jag tog vägen via Bromma Blocks och köpte lite kvällsmat. Sushi. Trodde det skulle finnas soja i förpackningen, men det gjorde det inte. Så jag tog aioli istället. Inte dumt alls.

Ännu en dag har gått och det är kväll. Tiden springer verkligen ifrån mig. Trött är jag också, trots att jag inte gjort något. I alla fall inte jämfört med att arbeta.

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | 10 kommentarer

När det regnar välling har den fattige ingen sked och själv har jag ingen hink när det finns vatten

Postat den 2021-05-07 av Kraka

Efter morgonkaffet var det dags att plugga några timmar innan jag gav mig av till stugan. Man hade satt på vattnet och jag var angelägen att komma igång med städningen.

Stannade till vid macken hemma och köpte en korv med mos. Kämpade mig sedan fram i köerna på Essingeleden och när jag till sist kom fram var jag så trött att jag var tvungen att sova middag. Men först satte jag fyr i spisen.

Dammsög och skulle sedan torka golven. Men med min vanliga otur så var det förstås något som inte fungerade. Det var en spricka i hinkens botten. Bar bort sopor och återvinning och åkte sedan till Coop Forum i Handen för att köpa en ny hink. Men av någon outgrundlig anlednings så fanns det hinkar till ett städsystem och urvridare till ett annat. Naturligtvis är de inte kompatibla.

På vägen hem åkte jag via Bromma Blocks och köpte hink med urvridare och en svabb med skaft. De såldes med rabatt om man köpte båda.

När jag kom hem skulle jag ställa in en sak i förrådet och bad F komma med nyckeln. Men han dök upp med fel nyckel och då orkade jag inte mer. Var alldeles för trött och bestämde att jag får fixa det imorgon. Eller annan dag.

Nu ska jag sova. Har tittat på förra helgens Muren och ätit ost och kex med lite vin. Jag jobbade förra helgen och hade inte hunnit se programmet.

 

*Bilderna är från trädgården vid stugan

Publicerat i Livet, Mammason, Stugan, vår egen korkek | 4 kommentarer

Fem en fredag v. 18: Hänt i veckan

Postat den 2021-05-07 av Kraka

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Vad i veckan fick dig att längta efter något?
  2. Vad i veckan fick dig att sakna något?
  3. Vad i veckan gav dig lyckokänslor?
  4. Vad i veckan fick dig att fundera?
  5. Vad i veckan fick dig att vilja testa något nytt?

 

  1. Att det är så kallt får mig att längta efter värme. Jag har också längtat efter att man ska sätta på vattnet i koloniområdet. Men igår såg jag att man äntligen gjort det. Så då ska det bli städning på eftermiddagen.
  2. Jag har inte hunnit sakna så mycket den senaste tiden. Har jobbat alldeles för mycket. Måste jag välja något som jag saknat så är det att få sova riktigt länge. Men det har jag fått nu.
  3. Jag är lycklig över det liv jag har. Min son. Mina katter. Mat på bordet (vilket inte alltid varit en självklarhet i mitt liv) och att jag kan köpa saker jag verkligen önskar mig. Som en Christianiacykel till exempel. Ser fram mot att den ska komma, men det är 6-8 veckors leveranstid.
  4. Sommarschemat. Jag är mycket tveksam till sommaren på BRIVA. På grund av brist på intensivvårdssjuksköterskor har man tänkt sig att vi ska vara nere på centralintensiven och få hjälp i akutsituationer (hjärtstopp och sådant) men annars jobba ensamma. Bara för att jag gick introduktion där januari-februari 2016 betyder det inte att jag kan jobbet. Brännskadevård är väldigt avancerad och i mycket helt annorlunda än vanlig intensivvård. Jag vill verkligen inte jobba ensam!
  5. Egentligen var det inget speciellt. Men jag har googlat fram, och skrivit ut, ett antal recept jag tänker prova till mina jobbmatlådor.
Publicerat i Fem en fredag, Livet | 11 kommentarer

Utelåst och upptryckt i ett hörn

Postat den 2021-05-06 av Kraka

Klockan 2:45 hade jag sovit klart. Gick upp och pluggade några timmar. Drack kaffe och åt ett par rostade. Pluggade en stund till.
Klockan 8:30 gick jag och la mig, slumrade lite av och till fram till 10:30 då jag gick upp. Klockan 11:00 hade jag tvättstugan.

Till min stora förvåning höll en ung man på att rengöra ordentligt. Jag har aldrig, och då menar jag verkligen aldrig, kommit till en så ren tvättstuga.

Jag tvättade en ljus och en mörk maskin. Sedan en maskin med F:s tvätt. Vi gör lite arbetsbyten. Sedan skulle jag gå in och hämta mina lakan för att lägga dem i den lediga maskinen. Det var då allt gick snett.

Det var trögt att få in nyckeln och jag pressade på lite extra. Plötsligt vek sig nyckeln och gick av. Men det stack ut en liten bit utanför låskolven. Möjligen skulle man kunna dra ut den biten.

Jag ringde felanmälan och bad dem be fastighetsskötaren ringa mig. Medn jag väntade kollade jag lite på vad det skulle kosta att få dit en låssmed. Runt 4000 skulle det kosta. Men jag satte mitt hopp till att det skulle gå att få ut nyckelbiten.

Jodå, när han kom tog det mindre än 5 sekunder att dra ut det som återstod av nyckeln. En faktura på 550 kronor kommer att skickas till mig. Jag hoppas det priset är inklusive moms. En sån timlön skulle man ha. Det kan ha tagit honom max 10 minuter att gå, han är stationär i bostadsrättsföreningen. Sedan 5 sekunders arbete.

Nu var jag i alla fall bara utelåst. F, som har en egen nyckel, var inte i Stockholm under dagen och skulle komma sent på kvällen. Dessutom hade jag en massa tvätt att släpa på. Ringde först till B-M, men fick inget svar. Ringde sedan till L för att kolla om hon var hemma i Viksjö. Det var hon inte.
B-M ringde sedan och skulle komma senare, hon var på fågelskådning och kollade på småspov bland annat.

När B-M kom vistades jag i trapphuset, min tvättid var slut. Bar ut tvätten till hennes bil och vi åkte mot Årsta. Jag var hungrig. Hade bara ätit två rostade bröd tidigt på morgonen. Vi stannade vid Palmyra och åt deras buffé.

Sedan åkte vi hem till henne. Hon bor ganska högt och man ser ända till Kista från hennes fönster. Jag fick en kopp kaffe och vi pratade en stund. Sedan lutade jag mig mot en kudde och somnade. Vaknade av att min mobil ringde. Det var F som skulle hämta mig.

Han hade ett ärende i Barkarby och jag bestämde mig för att det var synd om mig och att jag behövde en Alexandre Bonnet.

Katterna blev glada när jag kom hem. De hade nog undrat varför jag varit utanför dörren utan att komma in till dem.

Under dagen, och igår också, har jag bombarderats av förfrågningar om att jobba extrapass. Jag har mycket tydligt sagt ifrån att jag inte har möjlighet att jobba något mer innan jag har bokade pass. Jag känner mig inträngd i ett hörn.Men jag måste faktiskt få tid att komma ifatt och i ordning. Jag har fortfarande inte hunnit packa upp sedan jag flyttade hem i mitten av februari. Jag har också uppgifter att slutföra i plugget. Allt samlas på hög när man aldrig är ordentligt ledig Det håller inte i längden.

Ska titta lite på playTV och sedan sova. Imorgon är en annan dag och den ska förhoppningsvis bli bättre.

Publicerat i Livet, Mammason | 3 kommentarer

Nära ögat

Postat den 2021-05-05 av Kraka

Det var kaos när vi kom till jobbet igår kväll. Fullt med patienter överallt och flera på ingång. Men till sist fick vi struktur och ordning.

Jag hade nedräkning timme för timme tills jag skulle sluta. Nu ska jag vara ”ledig” en hel vecka och försöka beta av i högen av saker jag inte hunnit.

På morgonen åkte jag till stugan för att sova några timmar, blev väl 3, innan jag skulle på ett möte på zoom.

Har beställt min cykel nu. Så får vi se när den kommer. Tror det är ganska lång leveranstid.

Innan jag åkte hem besökte jag Nathalies i Skarpnäck. Jag hade inte ätit sedan jag åt en macka till frukost och kände att köra genom stan i rusningstrafik hungrig nog var en dålig idé.

När jag kom hem fick pojkarna mjukmat och sedan tig jag ett bad. Nu är det sovdags på riktigt.

Ni har säkert läst, eller hört, att man får finnar och liknade i ansiktet av maskerna. Jag har ju till och med kortisonbehandlas under våren för utslag som spred sg ner över hela halsen och bröstet. Denna speciella typ av akne har ett alldeles eget, vedertaget, namn: maskne. Vissa av utslagen kan bli till riktiga bölder. Just en sådan böld har jag fått vid ögat. Precis där glasögonen trycker. Gör så ont!

Nu ska jag sova. Natti, natti och fortsatt trevlig kväll!

 

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 3 kommentarer

Sista rycket

Postat den 2021-05-04 av Kraka

Snart, bara en natt kvar, ska jag vara ledig från arbete en hel vecka. Men då ska jag ta tag i allt annat som blivit liggande förstås. De senaste 9 dagarna har varit intensiva, har jobbat 142% beräknat på arbetstid 38,25 veckotimmar. Jobbar man enbart natt är det sällan heltidsmåttet, i Stockholm är en heltid natt 32,32 veckotimmar. Men jag valde att räkna utifrån det lagstadgade heltidsmåttet för skiftarbete.

Hur som helst så hade jag en jobbig helg. Valborg jobbade jag kväll, lördag och söndag gjorde jag två nattpass. Jag hade två brännskadepatienter, i varsin korridor, och gick hela tiden mellan dem. Alltid var det något som skulle göras. Två patienter i respirator, en med dialys och en massa läkemedel som skulle blandas och hanteras. Jodå, det fanns att göra. Natten mellan söndag och måndag gick jag 10128 steg inne på avdelningen det var något liknande mellan lördag och söndag också men jag minns inte exakta siffran.

Inte hann jag sova så värst mycket heller, men jag har planerat in för fri sovning under kommande ledighet.

Förra natten var jag på Postop KS-HS och hade det helt okej. Hoppas att kommande nnatt också blir relativt lugn. Jag känner mig lite sliten.

Blommande på Akakdemiska sjukhuset Uppsala

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop, Uppsala | 3 kommentarer

Fem en fredag v. 17: Kunskap

Postat den 2021-05-03 av Kraka

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Vad är något du håller på att lära dig?
  2. I vilket ämne vill du förkovra sig mer?
  3. Karriärmässigt, vad ville/vill du egentligen bli?
  4. Hur får du din kunskap?
  5. Vad skulle du behöva bli bättre på?

 

  1. Brännskadevård. Det är en alldeles egen gren inom intensivvården och den skiljer sig på många sätt från vården av andra intensivvårdspatienter.
  2. Filosofi. Läser kandidatprogrammet i filosofi. Sen får vi se.
  3. Bra fråga. Vill spela saxofon i änglakören (eftersom jag inte har någon sångröst) och framför allt vill jag spela Oh, when the saints go marching in…
  4. Genom studier, föreläsningar och massor av läsande. Det man brukar kalla vetgirighet.
  5. Planera min tid.
Publicerat i Fem en fredag, Livet | 3 kommentarer