Kraka

Annandag Påsk, som egentligen är andra dagen i påskveckan men som i vår moderna veckoindelning blivit den första dagen. Förvirrande eller hur? Allt hänger ihop med att kristen religion och svensk politik mötts och blandat bort korten.
Spelar Gud kort? Vet inte, men han lär spela tärning om man får tro författaren Jan Blomgren som skrivit boken Jodå, Gud spelar tärning. Boken ingår som kurslitteratur i vårens kurser. Har dock inte hunnit läsa den ännu, några andra böcker ligger före i kön.

”I Lukasevangeliet 24:13 omnämns Emmaus. Här berättas att Jesus sågs i Emmaus samma dag som han återuppstod från de döda. Två av Jesu lärjungar, apostlar, träffade honom på vägen till Emmaus. Händelsen kallas ofta Emmausvandringen, och lärjungarna som var med om det Emmausvandrarna varav den ene hette Kleopas, och den andra är inte namngiven. Det finns teorier som att den icke namngivne lärjungen kan ha varit Kleopas hustru. De tre vandrade tillsammans och diskuterade det som hänt de senaste dagarna. När de kom fram till Emmaus bjöd lärjungarna Jesus att stanna kvar och äta en måltid hos dem. Först i samband med att han bröt brödet vid måltiden kände de igen honom, varvid han försvann” (Wikipedia)

Det är kyrklig tradition att anordna Emmausvandringar på Annandag Påsk. Det är pilgrimsvandringar som inte är så långa, Emmaus låg (ligger?) cirka 1 mil från Jerusalem. Den vandring jag, efter moget övervägande valde (det fanns ett antal att välja på i Stockholm) blev den från Skarpnäck, via Bagarmossens kyrka och slutligen Markuskyrkan i Björkhagen. Mer om min dag och vandringen kan du läsa i mitt EFIT-inlägg.

Före 1973 började veckor på en söndag, vilket de gjort sedan urminnes tider. Eller i vart fall sedan vår tideräknings början. Veckan skulle börja den dag då Jesus uppstod.
Det gör att nu när veckan börjar på måndagar så tillhör inte Påskdagen Stilla veckan trots att den ju ingår i samma vecka. Nu är det Påskveckan. Det tillhör allmänbildningen att veta vad de här veckorna heter och vilken ordning de kommer i. Det är typiskt en sådan fråga som mycket väl skulle kunna dyka upp i en frågesport eller ett quiz.

”Påskdagen. Kristus är uppstånden! Ja, han är sannerligen uppstånden!
I  gryningen på Påskdagen uppstår Jesus från de döda. Några kvinnor som gått till graven för att sörja Jesus blir de första vittnena till den tomma graven. De blir också de första som sprider budskapet om uppståndelsen. Efter Påsken har budskapet om Jesus spridits generation efter generation runt hela jordklotet”. (Sv kyrkan Kristianstad)

Efter påsknattsmässan lämnade jag kyrkan vid halv ett-tiden. Det var inte många bilar ute, i alla fall inte på den väg jag skulle. Eftersom jag glömt kasta soporna när jag åkte så gjorde jag det innan jag körde in på området och parkerade.

När jag bytt om tillagade jag två korvar i mikron och la upp av potatissallad jag köpt. Hällde upp ett glas rött och njöt av att nu var min fasteperiod på 46 dagar över.
Men till sist blev det förstås dags att sova.

Klockan var redan över halv elva på förmiddagen när jag gick upp. Då hade jag sovit 6 timmar och trekvart ungefär. En kvart senare satt jag på plats med mitt kaffe och en mazarin. Som jag längtat efter mazariner!

Pluggade lite, pratade i telefon med olika vänner med olika slags problem. M. meddelade i ett sms att hon var tvungen att ställa in ikväll. Lagade lunch och åt.

Jag fortsatte plugga, la mig ner för att lyssna på pluggrelaterat innehåll och somnade. Vaknade nästan fyra timmar senare. Inte helt optimalt, men säkert välbehövligt.

Gjorde kaffe och åt min gula biskvi som jag fick igår. Söt, i två bemärkelser, och njutbar till kaffet. Bra början på min kväll…

Trots hur mycket som helst att läsa kände jag mig rastlös.Funderade på om jag skulle plugga, börja på en ny ljudbok eller se playTV. Kände mig trött trots att jag sovit så mycket.

Det blev ett avsnitt av serien Knutby. Pratade med F i telefon och såg sedan klart avsnittet. Pluggade en liten stund innan jag la mig. Chattade lite med Petter också.