Förr åkte vi alltid ner till bokmässan, det var på den tiden då nästan alla prenumererade på bokpaket från Bra Böcker och man fick ofta en inträdesbiljett gratis.
Det var på den tiden då många av oss prenumererade på dessa bokpaket för att det i vissa av dem fanns en del till det stora uppslagsverk som det var status att ha i sin bokhylla. Jag slutade prenumera på bokpaketen när jag hade alla delarna. Dessa ligger just nu nedpackade i en låda och jag kan inte med att göra mig av med dem. Det finns så många minnen förknippade med dessa fosil från tiden före internet och Google.
Vi brukade åka ner med bil, min väninna B-M, min son och jag. Vi bodde alltid på vandrarhemmet i Partille och åkte sedan in till mässan i Göteborg. Jag minns bara en enda bok jag köpte på den här tiden, men inte exakt vad den hette. Säkert finns den nedpackad någonstans.
Boken, som är en barnbok, handlade om en katt som var hemlös, eller egentligen hade den sju hem, för den gick runt till familjer och åt middag. Alla ansåg att det var deras katt och var så oroliga alla de dagar då den inte kom hem. Jag har glömt hur det kom sig att man så småningom kom på hur den gjorde. 🙂
För fyra år sedan var vi, en grupp från Kista församling, nere på bokmässan. Bokmässan räknas, eller räknades, som en stor samlingsplats för folk från Svenska kyrkan. För vad jag kunde se hade man ingen monter i år. Jag varken såg någon eller kunde hitta dem i utställarförteckningen.
Hur som helst kändes det självklart att jag skulle besöka mässan nu när jag bor här nere. Jag hade bestämt mig för att köpa en endagsbiljett för mässan och inte kosta på mig några seminarier. Precis som på den tiden vi brukade resa ner. Att gå på seminarierna är dyrt, men säkert prisvärt om man väljer noga. Jag har glömt precis allt från dem jag gick på för fyra år sedan, minns bara att det var stressigt att springa mellan föreläsningssalarna.
Jag började med att gå runt ett varv för att se mig omkring. Pratade lite med killarna som stod i Piratpartiets monter och fick en affisch av dem, min favoritaffisch som jag tycker är så fin.
Sedan kände jag att jag behövde lite kaffe, hade bara sovit ungefär en halvtimme efter jobbet. På väg till cafeterian stannade jag till hos Rötter där jag också köpte en bok om släktforskningens grunder.
Efter kaffe och ostmacka gick jag runt igen och fick en bok om självskadebeteende och ätstörningar av SHEDO. Den heter Ibland finns det inga enkla lösningar och jag ska läsa den noga och också gå in på deras sida på nätet och se hur de arbetar. Vi träffar så många av dem med olika självskadebeteenden på jobbet och det känns som att det behöver göras mer.
Vid EXPO:s monter passade jag på att förnya min prenumeration, får kontakta dem sedan och ändra adressen för jag kom inte ihåg var jag bor nu. Haha… Jodå, jag vet var jag bor men jag har ju en c/o-adress och killen jag hyr av har ett långt och komplicerat namn.
Man fick välja en gratis bok hos EXPO när man beställde en prenumeration, det fanns två att välja på. Naturligtvis kunde jag inte välja så jag köpte den ena och fick den andra.
Det var massor av folk på mässan, trångt och tröttsamt. Som det alltid är på mässor oavsett om man är pigg från början eller redan trött när man kommer.
Jag passade på att äta lunch, en kycklingwok och ett glas rött. Precis som massor av andra människor satte jag mig på golvet och åt, det fanns inga lediga sittplatser vid borden.
Efter så där fyra, fem timmar kände jag mig nöjd och tog spårvagnen hem. Svenska mässan ligger precis vid den stora spårvagnshållplatsen Korsvägen och jag kunde ta 4:an ända till Angered. Sedan blev det buss uppför backarma och raka vägen hem för att sova.
Den fina affischen sitter nu på väggen ovanför min säng. Sharing is caring!
