Aldrig i min hylla – Bokbloggsjerka 7-10 mars

Bokbloggsjerka handlar, som det låter, om böcker. Varje fredag till måndag skriver ett antal bloggare utifrån en given fråga. Veckans fråga är inspirerad av en artikel Which book will never be find on your shelves? Om du klickar på länken hittar du de andra som också svarat på frågan. Där hittar du också länken till artikeln.

Det här är en synnerligen klurig fråga. Min första och helt spontana raktion på frågan var att barnpornografi kommer aldrig att finnas i min bokhylla. Inte i mitt hem överhuvdtaget.
Men jag vet inte ens om det finns böcker med barnpornografi, det ligger så helt utanför mitt sfär.
Jag läste artikeln för att få inspiration och håller helt med om det som står där. Det är lika intressant, eller kanske till och med mer intressant, att se vilka böcker en person inte läser. Men allt i bokhyllan är kanske inte läst, de mest älskade böckerna kanske har lånats på biblioteket och själv lyssnar jag numera på stora mängder böcker. Sedan jag gick med i Storytel den 29 april förra året lyssnade jag på 54 böcker till årsskiftet och har hunnit med ett antal i år redan.

I min boksamling saknas flera böcker jag skulle vilja läsa. Där finns också böcker jag inte läst och i nuläget inte har planer på att läsa. Mina böcker finns nerpackade i lådor i väntan på en renovering som aldrig tycks bli klar, eller ens påbörjad, eftersom tiden inte räcker till. Eller är det kanske orken? När jag packar upp igen kommer nog en del av böckerna att få stanna i lådorna.

Jag kan inte svara på den här frågan på något entydigt sätt. Aldrig är ett så definitivt ord och livet förändras. Annika själv nämner att hon inte läser klassiker. Jag har heller inte läst så många klassiker, har mest läst deckare och relationsromaner. Men jag börjar längta efter klassikerna, tror det har med åldern att göra. Vi genomgår olika faser i livet.
Till skillnad från Annika har jag läst massor av Harlequin. Men det är inget jag skulle läsa idag tror jag. En annan, lite föraktad genre, är Vita serien. Jag har konsumerat hyllmetrar med Vita serien i min ungdom och det händer fortfarande att jag i knepiga yrkessituationer helt glasklart kan få några rader uppoppandes i huvudet om hur man löste just det problemet i någon av böckerna. Det är böcker fulla av romantiskt trams, men ofta är de medicinska avsnitten förvånandsvärt adekvata. Vilket jag inte vill påstå att de är i dessa mängder av sjukhusserier som folk konsumerar via TV. Därmed inte sagt att jag inte tittar på en del av dem, jag älskar Nurse Jackie. Nurse Jackie är full av advocacy (att vara patientens advokat) och som är ett grundbegrepp i nursing. Däremot är hon ju fullkomligt galen.

Jag har heller aldrig tidigare kännt intresse av att läsa andra religioners huvudböcker, men känner starkt intresse för dem nu. Jag vill läsa de ryska klassikerna, men har tidigare valt bort dem för att det är så många krångliga namn och så mycket text att ta sig igenom. Memoarer och biografier har också tillkommit som ett intresse med åren, kändes inte det minsta intressant när jag var yngre.

Fantasy har för mig under många år bara varit C.S Lewis böcker om Narnia. Tolikens Sagan om Ringen orkade jag aldrig igenom som ung. Men på senare år har både fantasy och SciFi öppnat nya världar för mig.

Sammanfattningsvis vill jag säga att liksom livet förändras förändras också det vi vill läsa. Böcker är en del av livet, men också en parallellvärld där vi söker svaren på många av våra livsfrågor. Kanske vet vi inte ens att vi har frågorna förrän vi sitter där med boken i knät, lurarna i örat eller på annat sätt tar del av allt det underbara litteraturen bjuder oss. Precis som i Douglas Adams Liftarens guide till galaxen, där svaret är 42, gäller det att hitta frågan. Den rätta frågan – om den nu finns.

*Annika, som jag nämner i min text, är Annika Abrahamsson som har Annikas litteratur- och kulturblogg. Det är i hennes blogg du hittar Bokbloggsjerka.