Alf Henriksson har skrivit en dikt om ord:
”Ett ord en människa fäster sig vid
Kan verka i oberäknelig tid
Det kan framkalla glädje livet ut
Det kan orsaka obehag till livets slut
Ja, det påverkar livet på jorden
Så slarva inte med orden!”
En vän skriver märkliga meddelanden till mig, ord som till förvillande likhet ser ut som om de vore skrivna av någon med en pågående psykos.
Jag känner så väl igen sättet att uttrycka sig från mina år inom psykiatrin, år på de slutna avdelningarna på Långbro och Beckomberga.
Jag vet att vi måste prata om vad som händer, men just nu behöver jag tänka i lugn och ro. Det går åt mängder av energi till att fundera ut, inte vad orden syftar på för det är rätt lätt att se för den som är beläst och allmänbildad. Men jag undrar varför han väljer att kommunicera med mig på ett sätt som är både scarry och bisarrt. Jag behöver nyckeln till vad han vill säga mig, vad som är budskapet till just mig i det här.
Livet är fullt av info, allt kastar sig över oss och vi måste tolka tillvaron varje minut. I jobbet, när vi ser TV, när vi läser en tidning eller rör oss ute i samhället.
När jag umgås med mina nära och kära vill jag ha rak kommunikation, jag vill finna vila och ladda batterierna för att orka leva det liv som det moderna samhället kräver. Jag vill inte ha relationer som tömmer ut den sista gnuttan energi ur mig.
Nej, det vill nog ingen, med syfte på det sista du skrev! Man vill ha relationer som ger kraft och energi, inte tvärtom. Samtidigt så vill man ju kunna hjälpa andra, om det går. Kan bli lite av moment 22 …
Förstår att du har gedigna erfarenheter av både det ena och det andra …
Önskar dig en fin vecka
Kram
Tack ha en fin vecka du också!