I badrummet möts jag av tre bh:ar som hänger på tork. Resten av tvätten får vänta på sin tur till klockan 11 då jag har bokat tvättstugan. Resväskan är full med smutsig tvätt och skulle ett eller annat plagg mot förmodan vara rent så får det ändå ta sig en tur i tvättmaskinen.
Det är tidig morgon dagen efter. Klockan är bara strax efter 03 när jag stiger upp, man ska inte förakta effekterna av tidsförskjutningar. Alarmet var visserligen satt på 05 eftersom jag just tänkt utnyttja den effekten så det var inte så farligt. Men jag hade haft nytta av de där två timmarna i slutänden. Men till dess är det långt, oceaner av inte bara tid utan uppgifter att utföra. Nu måste vardagen sättas på fötter, och inte vilken vardag som helst, det är ju höst med allt vad det innebär av nystarter och nya tag.
När jag kom hem igår insåg jag hur trött jag var. Fyra veckor är länge, kanske för länge, att resa runt och bo i kappsäck. Det är också länge för den som är van att själv styra sin tillvaro och bo, om inte ensam så med två katter. Igår skingrades storfamljen, kollektivet, på fjorton personer som jag levt med på dagarna i fyra veckor. Ja inte bara dagarna utan även nätterna på nattågen. Hotellnätterna har jag delat med en alldeles utmärkt reskamrat från Norrköping. Jag hade tur som fick en bra rumskamrat.
Efter dryga 11 timmar på flyget, vi flög direktflyg till Arlanda, blev jag hämtad av K. Han hade varit och hämtat min bil och kom och hämtade mig. Jag var så trött och väldigt glad att jag slapp ta buss, pendeltåg och buss hem. Det är verkligen smutt med egen chaufför.
När jag kom hem ringde jag min son, vi bor ju grannar, och han kom ner en stund och vi satte oss ute på gården en stund. Det var behagligt väder ute, svenskt höstvarmt, inte fuktig Hongkongvärme.
Jag gick in och tog ett bad, ett rejält skumbad. La några saker i blöt som skulle handtvättas, gosade med katterna och gjorde en kopp kaffe. Det var vad jag orkade. Inget mer.
*Jag har gjort en 4 veckor lång tågresa från Tallinn till Hongkong. Min ambition är att droppa ett eller annat reseminne här. Utan kronologi, tidsplan eller löften om ett visst antal inlägg.
Vi, din läsekrets, väntar med spänning att få ta del av dina reseminnen./Kim