Så var det måndag igen. Jag brukar inte bry mig så mycket om vilken veckodag det är, jobbar man skift så kan just den lilla detaljen kvitta. Antingen jobbar man eller så är man ledig Dessutom är den som pluggar på högskolan aldrig riktigt ledig. Någonsin.
Ute kämpar en sol lite försiktigt. Men själva luften är grå. Kampen är ojämn och det är inte solen som vinner.
Måste erkänna att jag tog en riktig långfrukost. Detta trots att klockan var i stort sett 10 när jag gick upp. Men med 3 arbetsnätter framför mig behöver jag ladda. Man vet aldrig vilka patienter man får på sin lott och vad som kan hända. Karolinska Huddinge gör stor kirurgi och postop är i mångt och mycket som en intensivvårdsavdelning utan respiratorer.
Under den långa frukosten tittade jag på Halv åtta hos mig, läste ett par bloggar som jag följer och bestämde mig för att börja prenumerera på Blankspot. Hämtade också hem boken 438 dagar till min Storytel. Skrev också ett mail som jag borde skrivit för länge sedan. men som min mamma brukade säg: ”När kvällen kommer får den late brått”.
Solen tog ett djupt andetag och bestämde sig för att på allvar ta upp kampen med det grå så på eftermiddagen när min son och jag nedför trapporna till MacD och åt lite sken hon så vackert på oss.
Efter maten åkte jag till Veddesta och hämtade det stora paketet åt pojkarna. Både torrfoder och mjukmat. Det är alltid så behändigt att hämta paket där.
Jag vilade lite innan det var dags att åka till jobbet. Vet inte hur länge jag sov, men kanske en halvtimme eller så.
Jobbet gick väl bra, men det finns ju tusen och en sak att reta sig på. Sa faktiskt till en av cheferna att hon måste ta upp på något av deras möten att läkemedel ska signeras och att man måste journalföra alla infusioner. Det har blivit ett himla slarv med det sedan man bytte lokaler. Troligen för att det är så mycket nytt folk. Och att alla chefer slutat och det bara är inhyrda och tillfälliga chefer nu. (Ja ja, jag är en bitch som klagar och gnäller. Annars är ju det en av bonusarna med att vara timanställd, att man inte behöver bry sig om annat än att göra sitt jobb när man är där).
Väldigt irriterad åkte jag hemåt, inte minst för att en av kollegorna alltid är så ointresserad och nonchalant när man ska rapportera. Fick lite feedback i omklädningsrummet då även en annan kollega ansåg samma sak. Hen är alltid ointresserad av vad man rapporterar. Personligen tycker jag att det handlar om patientsäkerhet att lyssna och ta till sig det som förmedlas. Men den här personen har varit så här i alla år. Seglar lite ovanpå och tycker sig för mer.
Är man irriterad behöver man tröstmat. Stannade till vid McD i Älvsjö och köpte två McToast. Brukar inte handla i driven, men idag gjorde jag det eftersom det brukar vara en massa byggfolk där inne det är en kategori med många kontakter under sin arbetsdag. Känner mig tillräckligt utsatt ändå. Många på jobbet är hemma och är sjuka. En del med symptom som skulle kunna vara covid-19.
När jag kom hem gick jag och la mig mer eller mindre direkt. Självklart fick pojkarna mat och rent i lådorna först. Som tack kom de och la sig hos mig efter maten.
Somnade nästan genast och sov gott. Tyvärr vaknade jag tidigt, hade bara sovit så där 4½ timme. Men ibland så blir det så. Det var bara att släpa mig upp, göra kaffe och titta på Halv åtta hos mig. Sedan lite av de vanliga rutinerna och lite pluggade på det. Innan det var dags för nästa arbetsnatt.
Tisdag och onsdag var rätt lika. Sov efter jobbet pch hann lugga lite innan jag behövde ge mig av till jobbet. Tre bra nätter, känns bra att vara hemma. Har jobbat på Karolinska Hudingge sedan 1978. Fast då hette det förstås bara Huddinge sjukhus. Minns inte vilket år de båda sjukhusen, på varsin sida av stan, slogs ihop till ett. Minns bara att man hade en gigantisk fest i Globen med en massa artister. Däremot tämligen simpel mat och i stort sett inga sittplatser. Lite av sitta på golvet med tallriken i knät. Lyckades i alla fall få köpa en biljett av någon som inte ville gå på festen. Det var bara fast anställda som fick köpa biljett. Men det gick, som sagt, att kringgå.
På torsdagsmorgonen vakade jag av. Passade på att göra lite shopping på hemvägen. Fick för mig att åka till Västberga, men det var inte så lyckat. Man for omkring i vagnar och plockade varor till hemleveranser. Det var mer trafik än på motorvägen.
När jag kom hem fixade jag åt pojkarna, tittade på Halv åtta hos mig och gick sedan och la mig.
Vaknade vid halvfemtiden när min bror ringde och tackade för blommorna jag skickat. Han fyller år idag och som det är nu så kunde jag inte hälsa på hos dem. Är så trött på den här pandemin!
Efter att ha pratat både med brorsan och hans sambo gick jag upp och gjorde kaffe. Kollade lite bloggar och skrev några svar på kommentarer. Svarade på några mail. Hade ett ganska långt telefonsamtal med en föreningskamrat som jag har ett uppdrag tillsammans med. Gjorde sedan några fler föreningsrelaterade uppgifter.
Sedan var det dags att plugga en stund. En lång stund….
Pojkarna hjälpte varann med pälstvätten. Det gäller att hålla sig ren, men avstånd är de inte så bra på. Men de bor ju ihop och har sin egen sociala bubbla.
*Har snott blombilden på Euroflorist sida. Buketten heter Buenos Aires.
