Stillsam, på gränsen till tråkig, start på året. Men också en del bråk.

På lördagen, dagen efter nyårsdagen, åkte vi till Tingsryd. Det var jag som ville komma ut lite och se om det fanns några nya Masaikläder hos Härlins. Det gjorde det inte. Man hade inte gjort någon ny beställning sedan förra gången vi var där. Det är inte många kunder som kommer. Vi var nästan ensamma i affären, precis som förra gången. Jag hittade i alla fall en klänning, en med hood (kapuschong), i ett annat märke. Tror det kommer att bli en vardagsfavorit.

Vi var, som sig bör, en sväng in på Börjes. Jag köpte bara en julklapp till F från katterna. Hade berättat att han skulle få kalsonger från dem men att jag skulle köpa dem någonstans där det inte var trängsel. Det är lite standard att han får antingen kalsonger eller strumpor från katterna. Från mig fick han tofflor, som han önskat, lite i förväg. Tror jag berättade det tidigare. I Stockholm går det inte att shoppa alls, det är så mycket folk överallt.

På Börjes ska man äta räkmacka, deras är berömda. Vi valde lyxräkmackan. Åt en kaka också.

När vi kom hem igen gick jag hem till Tornet. Behövde egentid och förbereda mig för att resa hem.

Jag gjorde äntligen den där Janson som jag planerat, men dragit på och skjutit fram.

Den blev god, smakade av den direkt. Märkte inte att det var något fel på den. Men det var det.

Löken låg kvar på bordet. Den som jag skulle haft i Janson. Men det funkade ju ändå.

På söndagen skulle jag åka hade jag tänkt. Men jag orkade inte. Jag kände ett starkt motstånd mot att köra och bestämde mig för att åka tidigt på måndagsmorgonen. Men så blev det inte heller.

På kvällen upptäckte jag att det var något fel på min parkeringsplats hemma. Det gick inte att hantera, i appen, vilken bil som skulle få stå där och man påstod att jag var avstängd eftersom jag inte betalat. Då ska man veta att jag dels hade betalat den 30 december och hade kvitto på transaktionen, dels att fakturan inte förföll förrän den 8 januari.
Jag blev så galen på dem. Igen. För Smartpark är ett stort bekymmer med allt sitt strulande. Vi, bostadsrättsföreningen, äger parkeringshuset och har betalat det tillsammans med en månadsavgiftshöjning på många hundralappar. Utöver det betalar vi som parkerar en månadsavgift för parkeringen. Jag betalar 1300 kronor vare månad och titt som tätt så dubbeldebiterar de och håller på och bråkar.

Jag mailade dem om ett bilnummer som skulle parkera under natten, en bil min son lånat, och sedan slängde jag ihop min packning, burade katterna och gav mig av hem till Stockholm. Jag var så arg och insåg att det inte var någon idé att ens försöka sova.

Jag körde hela natten, stannade och slumrade lite på en nattöppen mack, och var framme på morgonen. Jag blev inte insläpp i garaget, jag ansågs ju inte ha betalat. Men när en bil åkte ut åkte jag in. När jag sedan ringde dem så skyllde de på att deras avancerade system inte klarat av att det blivit nytt år. Det är som ett evigt mantra hos dem att deras system är så avancerat så det klarar inte än det ena än det andra. Nu var det årsskiftet, oftast brukar det vara att min son och jag har samma efternamn. Vid ett tillfälle skyllde de på att jag var vårdnadshavare till min son. De var så påstridiga att jag fick ge mig och betala några hundra extra, trots att jag självklart inte är vårdnadshavare till mitt barn som fyllt 35 år.
Btw så tog det flera dagar för dem att få ordning på sitt ”avancerade” system och jag kunde åter komma in i garaget utan att smita in då någon åkte ut.

Jag ägnade mig åt att sova ett antal timmar på måndagen tillsammans med katterna. Sedan åkte jag och jobbade. Jobbade tre nätter och vakade av på torsdagens morgon. Då var trettonhelgen över och vardagen hade tagit vid.

På fredagen var jag ganska effektiv och fick en del gjort, men hade jag inte listat allt så hade jag nog tyckt att jag inget gjort. På kvällen åt F och jag middag på en thairestaurang i Solna.

Lördagen var jag inomhus hela dagen, men på söndagen var F och jag ute på tur. Var en sväng förbi stugan för att titta till den och F, som inte sett de nya fönstren, fick sig en titt. Sedan åkte vi till Restaurang Palmyra i Årsta och åt buffélunch.

Kebabbuffé, men de hade massor av veganska saker att välja på också. Inte minst var deras friterade blomkål en riktig höjdare.

På kvällen gick jag och la mig vid kanske 23:30-tiden. Vaknade av att det var ett himla liv i farstun. Tänkte först att de går väl snart. De pratade högt och slog upprepade gånger i locket till sopnedkastet. Men efter så där en kvart, exakt 00:30, tittade jag ut och såg tre vuxna karlar. Jag öppnade en lite springa och sa till på skarpen att de skulle lugna ner sig. Klockan var halv ett.
De gick mot ytterdörren. Men jag hörde den aldrig varken öppnas eller stängas. De var alltså kvar. Klockan 01:20 var det dags att återigen öppna lite på dörren och ryta i åt dem. Jag hotade med att ringa polisen. Återigen drog de sig tillbaka till dörren, utan att gå ut.
Nu är det ju knappast någon mening med att ringa polisen bara för att man blir störd. De hade ju inte uttalat ett direkt hot mot mig. Men jag upplevde ändå situationen som obehaglig. Inte minst för att de stank sprit. Det var inget ungdomsbus, de var minst 30 plus men mer troligt 40 plus.

Jag skulle upp klockan 07, men somnade ungefär 06:30 och så var den här dagen förstörd. Jag har tyvärr varit tvungen att sova bort en stor del av dagen som jag skulle haft till annat. Men jag hann i alla fall med några viktiga telefonsamtal. Bland annat har jag försökt beställa en läkartid. Men i Stockholm, eller i vart fall i sådana förorter som den jag bor i, är det nog lättare att få audiens hos kungen än att få komma till en läkare. Jag har fått en tid till distriktssköterskan i morgon. Så får vi väl se om hon kan säga något klokt. Jag har fått hemska utslag på halsen, som sitter så till att jag inte kan se dem själv. Det hela började med att jag reagerade på de där kinesiska munskydden som vi måste ha på Huddinge. Jag hoppas verkligen att jag inte utvecklat en generell allergi mot munskydd för då blir det svårt att jobba. Vi använder munskydd i en massa sammanhang. Men de brukar ju vara av en helt annan kvalité. Det är något i de här kinesiska jag inte tål. Det skulle ju kunna vara vad som helst.

Pojkarna vilade tillsammans med mig och nu håller de mig sällskap i köket. Klockan är snart midnatt, men jag har ju sovit på dagen istället. Eftersom jag ska börja jobba imorgon, tre nätter, så får det vara. Lika bra att vara vaken några timmar till och sedan sova ordentligt på dagen imorgon innan jag åker till arbetet.