Vaknade före 7. Vet inte ens om jag hade ställt alarmet överhuvudtaget. Men upp kom jag tidigt.
Kaffe och lite frukost. Några mindre städinsatser och lite, lite pluggande. Men jag kände mig rastlös. Jag hade drabbats av lappsjuka, det man kan känna när man varit isolerad från sociala kontakter. Visserligen ar jag jobbat, men det räknas inte. Jag är van vid att kunna gå in till Fia och U och prata en stund vid behov.
Ute var det sol, lagom kallt och väldigt halt. Mina bra stavar råkar vara i Växjö och jag bestämde mig för en biltur. Bland annat för att kompensera för gårdagens lite påvra mathållning.
Åkte till Jakobsberg där det sällan brukar vara speciellt mycket folk på Kinarestaurangen.
På vägen genom centrumet kom jag på att jag skulle köpa en ny råtta, min hade gått sönder. Eller för att vara mer exakt hade usbdelen gått söder. Jag har dragit mig för att köpa en ny eftersom jag helst inte vill besöka Kista centrum och i Växjö ligger Kjell & Co inte så bra till. Tycker jag.
Det är glapp i touchplattan, det är därför jag behöver en extern råtta.Jag fick syn på en annan sak som jag vill ha. Men tänkte att det kan jag köpa när jag går tillbaka. Det kunde jag inte. Det var massor av folk och kö utanför affären.
Fyra små rätter är alltid ett säkert kort. Men de kokta kycklingen, elelr vad det var, smakade inte så bra den här gången. Men dte övriga var mycket gott. Köpte en tallrik räkchips eftersom jag hade kvar av min öl. Alkoholfri förstås. Jag körde ju bil.
Till Fyra små rätter hör också efterrätt. Friterad banan med glass. Jag köpte till en kopp kaffe också.
Jag hann läsa en del medan jag satt där. Trots att de vid grannbordet förde intressanta diskussioner som drog mitt öra dit gång på gång.
Tanken var att jag skulle åka hem sedan. Men jag fick för mig att när jag nu ändå var på rätt väg kunde jag ju åka och hämta mitt beställda paket på Zoo.se i Bromma blocks. En mycket dålig idé om ni frågar mig.
I dörren in stod en personal och dirigerade in folk vartefter någon gick ut. Men hur de räknat förstår jag inte. Har för mig att varje kund ska ha 10 kvadratmeter till sitt förfogande. Här var det nog 1 kvadratmeter. Sjukt mycket folk!
Jag orkade inte få upp mitt munskydd ur väskan utan drog upp min kappa över mun och näsa istället. Med den påföljden att jag höll på att kvävas. Den är rätt tät om jag säger så.
Hur som helst fick jag mitt paket och kunde snabbt ta mig förbi kassan ropandes till kassörskan att jag bara hämtat ett paket som skulle betalas via Klarna.
När jag kom ut i bilen pustade jag ut en stund och åkte sedan. Hem.
Väl hemma pluggade jag flera timmar. Började också lyssna på Mamma sa att jag var sjuk av Julie Gregory.
Under dagen hann jag också prata med en vän, maila med en annan och prata med min son. Vid midnatt gick jag och la mig att sova. Katterna väntade i bädden.
Det såg gott ut men just kokt kyckling kan vara sådär tycker ja. Du blev i alla fall mätt och fick en god efterrätt. Lite märkligt att det är så mycket folk i vissa affärer. Undrar hur man tänker där…
Kram
Ja, det kan man verkligen undra. Har mycket svårt att se att alla dessa hade akuta ärenden. Det hade väl i och för sig inte jag heller, skulle hämta ett beställt paket. Men jag trodde det skulle vara ganska folktomt just i zooaffären. Men många familjer verkade driva runt och titta på saker, fiskar i akvarierna, saker man skulle kunna änska till sin hamster, hund, katt och så vidare. Vore jag förälder till ett barn skulle jag aldrig komma på idén att dra runt med dem i smitthärdarna. Har de helt missat att en hel del barn fått långtidscovid? Det har förresten dött en del barn också. Suck!
Kram
Jag förstår mer än väl att du saknar Fia och Urban!
Fyra små rätter brukar vara ett säkert kort. Vi hade (har?) en kinarestaurang i Visby när jag jobbade och en av mina arbetskompisar var väldigt förtjust i deras mat, så vi gick ofta det. Så pass ofta att ägarna började hälsa på oss när vi möttes på stan.
Jag skulle aldrig våga gå in i en affär som är så full av folk!
Ha en skön måndag!
Kram, Ingrid
Ja, jag saknar dem och närheten till att ha någon att prata med. (Jag tog mig friheten att ändra namnet på U, han heter Urban. Vet inte om du trodde fel eller om det var den förargliga auto correct som spelade ett spratt).
Nej, hur man vågar gå in helt oskyddad är obegripligt. Jag drog upp min kappa som ger ett mycket gott skydd, men tyvärr heller ingen luft. Att folk överhuvudtaget drar runt med sina ungar i fullpackade affärer på helgerna är sjukt. Normala föräldrar vill väl inte utsätta sina barn för risker? Eller har jag fel där tro… Samma slags föräldrar som övervakar sina barn in absurdum med babyhögtalare, mobilspårning och kör dem ända fram till skolan. Min generation fick röra sig fritt, leka utan övervakning men våra föräldrar skulle aldrig dragit in oss i en miljö med livsfarlig smitta.
Ha en fin måndag Ingrid!
Kram