Konsten att vandra på vatten

Det var ett tag sedan jag var på vandring med vandrareföreningen. Den varma sommaren har inte fått mig att riktigt orka. Speciellt som jag blivit genomsvettig bara av att gå från duschen och hem till stugan. Men nu var det alltså dags.

Alarmet väckte mig klockan 06 och efter ett par snoozningar gjorde jag kaffe och satt i sängen och drack det. Packade sedan matsäck och klädde mig.

Jag var tidig till T-banan och kom med ett, eller kanske två, tåg före det jag planerat att ta. Det gjorde att jag hade gott om tid i Ropsten. Köpte en korv med bröd som förstärkningsmål. Hade ätit ett par mackor till kaffet men det var ju en stund sedan.

Det visade sig att vi var 33 stycken som skulle med på dagens vandring ute på Bogesundslandet. Dit skulle vi ta oss med båt till Frösviks brygga.

Det var en solig morgon och förmiddag och det var härligt att komma ut på sjön. Det är Lidingö man ser från båten.

Resan tog en knapp timme och vi klev av och samlades för lite information. Sedan gick vi.

Den runda vi skulle ta heter Stortallsrundan och är cirka 1 mil. Just här var det också dags att ta av hoodjackan för det började kännas varmt.

Vi hade vår rast på ett berg med utsikt över vattnet och Lidingö. De som ville kunde bada och därför var rasttiden utökad med 10 minuter till 40 istället för 30 minuter.
Vår vandringsledare hade med sig hembakta kakor till alla. Han berättade för oss som inte vandrat med honom tidigare att han alltid har med sig hembakade kakor varje vandring han leder. Så skulle det bli framöver också.

Ett svanpar höll oss sällskap. Men de verkade inte störas av dem som badade.

Vi fortsatte framåt med Stortallen som nästa stopp.

Imponerande. Måste varit ståtlig i sin glans dagar.

När vi tittat klart på den stora tallen, eller det som finns kvar av den, var det meningen att vi skulle passera Kvarnberget också på väg till båten. Nu blev det inte så eftersom dels en deltagare hade fått ont i sitt ben och en annan ramlat och skadat sig. Det är lätt att snubbla över rötter när man går. Ett ögonblick av ouppmärksamhet och man ligger där. Jag hade fallit tidigare under dagens vandring men klarat mig med att bli smutsig på byxknäna.

Ingen verkade ledsen för att vandringen blev lite kortare och vi traskade på mot båten. Det finns en del lantbruk ute på Bogesund och därför också odlade åkrar.

Vi var en halvtimme tidiga till båten och några spejade ut över vattnet. Själv la jag mig ner på klippan med ryggsäcken som kudde och slumrade till en stund.

När båten kom gick vi ombord och kunde vila under resan tillbaka till Ropsten.