Var uppe redan klockan fem för att hinna passera Essingeleden före morgonrusningen. Eller i vart fall hinna vara på plats före tio i Uppsala. Ville absolut hinna dricka morgonkaffe och äta frukost i lugn och ro.
Allra först fick pojkarna mjukmat. Vill ju inte råka ut för det här…
Pojkarna verkade nöjda och jag fick dricka mitt kaffe i lugn och ro. När de ätit gick de och la sig igen.
Efter en liten frukost, bara en risifrutti, packade jag ner det som skulle med och åkte norrut. Essingeleden var helt okej, jag svängde ner till macken hemmahemma och hämtade ut ett paket i Instabox, och fortsatte sedan. Men då var det stopp. Det var en ”incident” och trafiken stod stilla och när vi sedan fick passera sakta så blev jag fundersam. Bilen som var inblandad stod ute i gräset utanför, alltså inte på vägrenen. Hen måste ju kört av vägen. Möjligen somnat. Det var varken poliser eller ambulans där utan bara den där gula vägassistansbilenn. Mycket märkligt!
Men sedan gick det fort till Gamla Uppsala. Jag var där i god tid och hann promenera runt lite och sedan vila på en bänk innan vi skulle ses klockan 10:00.
Det är enormt vackert i Gamla Uppsala och har du inte varit där tycker jag du ska göra ett besök.
La mig ner på en bänk utanför museet och tittade upp mot himlen och det gröna bladverket.
Klockan 10 var alla som skulle med på plats. Den här dagen var frivillig, det går inte att ha en heldistanskurs med en exkursion som är obligatorisk när man har studenter spridda över hela landet. Men det var några som rest till Uppsala för den här dagen.
John Ljungkvist hälsade oss välkomna och började sedan sin vandring runt högarna. Det gjordes mängder med stopp där han berättade en massa spännande. Han är specialist på utgrävningarna i Gamla Uppsala och har själv grävt ut en hel del där. Han är arkeolog och väldigt kunnig.
Vy mot centrala Uppsala
Gravhögarna av vilka en del är grävda i större eller mindre grad och några, eller ganska många, är inte utgrävda alls ännu.
Utsikt över våtmark. Eller nu ljuger jag förstås. Det var våtmark en gång i tiden, på vikingatiden bland annat, nu är det torrt. Våtmarker hade en stor betydelse rituellt.
Vår guide blev lite ställd, han sa att han aldrig tidigare sett marken där plöjd. Men det görs med 5-10 års intervaller för att så vallväxter för att få en förnyelse. Han sa också att nu var det läge att gå noga över den plöjda ytan för att leta fynd. Men inte för oss ”vaniga dödliga” förstås. Men som arkeolog var det något för honom och jag tyckte mig höra honom säga det i ett privat telefonsamtal som jag råkade överhöra.
Vi gick sedan upp till kyrkan, Gamla Uppsala kyrka, som en gång i tiden var domkyrka med förebild från både Lund och Trondheim. Passande nog har jag faktiskt besökt båda.
Kyrkan är byggd på 1100-talet, men brann under 1200-talet och nu är den bara en tredjedel av sitt ursprung. Den miste ju sin betydelse när domkyrkan inne i Uppsala byggdes. Den invigdes 1435.
Som avslutning på den drygt två timmar långa guidningen besökte vi platsen för kungsgården.
Här låg under tiden 600-tal till 800-tal en stor, väldigt stor, kungsgård. Man har hittat både byggnadsdelar och föremål av stort intresse.
Kungsgården brändes ner på 800-talet, man vet nog inte varför, planerat. Att det var en planerad bränning vet man därför att det inte finns några bruksföremål där byggnaden låg. Väggarnas lera har dessutom blivit brända så de smälte, vilket kräver minst 1100 grader vilket är betydligt mer än temperaturen vid en vanlig husbrand. Man tror att man öppnade de stora portarna för att ge ordentligt med syre åt elden.
När jag senare besökte museet hittade jag en modell av huvudbyggnaden i Kungsgården.
Efter guidningen gick jag till Odinsborg, en alldeles utmärkt restaurang, och åt lunch.
Scampipasta och en alkoholfri öl i skuggan var fullt njutbart i skuggan. Jag fick sedan sällskap av en av de andra kursdeltagarna. Hon hade tidigare jobbat i hemtjänsten men pluggade nu till bibliotekarie.
När vi sedan skiljts åt gick jag ner till museet. Vi skulle säga att vi var studenter och få studentpris, men jag kunde ju snabbt konstatera att det var samma som seniorpriset. Sa att han fick välja vilken han skulle registrera och han valde student. Möjligen är det viktigt för deras statistik.
Det var fruktansvärt varmt inne i museet och jag tog bara ett varv runt. Orkade inte läsa på alla skyltar vid föremålen. Får helt enkelt återvända dit en mindre varm dag.
Gick ner till bilen och åkte hem till stugan. Utan att ta omvägen via hemmahemma. Skulle ju dit på torsdagen och tvätta.
I stugan drack jag lite kaffe och åt ett par kex med ost. Sov sedan middag i 19 minuter innan det var dags att ännu en gång plocka ihop saker och ge mig av. Den här gången för att gå till Kaninparken i Skarpnäck.
Det var mängder med folk och inte en chans att se dem jag skulle träffa. Jag bredde ut min picknickfilt långt bak och där satt jag bra.
Det var parteater och man spelade Gustav Vasa – the musical. Den var för vuxna, unga och barn. Det var mycket spex och stolligheter strösslat med historia och både nutida och historisk politik. Jag kan inte låta bli att undra hur man upplever en sådan pjäs om man saknar historiska och politiska kunskaper. Själv var jag, ska erkännas, tvungen att läsa på om Nils Dacke och Dackefejden, som ju inte var någon liten fejd utan ett inbördeskrig som initialt vanns av Dacke och hans anhängare. Men sedan gav sig ju Gustav Vasa på dem igen. Bestämde mig där och då för att ”samla på” dem som gjort uppror mot makten. Jakob Johan Anckarström är ju en av mina favoriter, men Nils Dacke kvalar absolut in. I plugget fick man ju aldrig lära sig något om vanligt folk utan kungar och andra maktmän hyllades stort. Suck!
Hur som helst fick jag kontakt med H…..t och hennes väninna A-K efteråt och vi gick till Nathalie för att ta ett glas vin.
Croque Monsieur och ett glas rött
När mina vänner gett sig av mot T-banan blev jag sittande och pratade med en annan gäst. Vi fick löfte om att sitta kvar efter stängning om vi lämnade in våra glas. De har bara tillstånd att servera alkohol till klockan 22:00.
Jag satt sedan ytterligare en timme och pratade med en man som visade sig spännande att prata med. Men vid 23-tiden sa jag hej då och gick hem till stugan.
Väl hemma var det dags för en försenad kattmiddag och sedan gick jag och la mig. Jag var helt slut efter denna varma, långa dag. En mycket bra dag!
