Efter frukosten packade L..a in sina saker i bilen och gav sig av söder ut mot Småland. Det blir alltid lite tomt, som ett vakuum, när man umgåtts intensivt. Så är det även för oss introverta (i alla fall för mig) som oftast trivs bäst när vi är självsamma.
När hon åkt drack jag ur mitt kaffe och satte mig vid bordet inne med datorn. Jag hade några få ”måsten” denna dag men avsåg att huvudsakligen fortsätta vila.
Gjorde mer kaffe och tittade på sista avsnittet av The Bay, som jag trodde skulle vara ikväll och därför på playTV redan från 02:00 inatt. Men det visade sig att det var i onsdags förra veckan. Men jag hade inte sett det. Var väl så upptagen med annat så jag missade det förra veckan. Helt enkelt utarbetad efter en intensiv jobbperiod.
Reclaim the bed. Pojkarna var nöjda med att sängen nu var bara deras.
Hamnade hos grannen i 1:an och fick en kopp kaffe. Sedan gick jag hem till mig, bytte om och åkte in till stan för att hämta en vara jag beställt.
Det var så sjukt varmt inne i stan och väldigt obekvämt att gå den relativt korta strcäkan till affären där jag skulle hämta.
Efteråt försökte jag hålla mig i skuggan. Träffade en hund som i det närmaste hade värmeslag. Många fixade vatten till den och enligt hens matte så bodde de nära.
Träffade även en före detta arbetskamrat som befann sig på samma plats. Vi pratade lite och sedan gick jag vidare.
Stannade till vid en restaurang som heter Invece. Beställde ett glas rosé och vatten. Insåg att det var skönt att sitta där och beställde lite scampi också.
För att slippa ge mig ut i solhettan beställde jag till sist en cappuccino. Sedan fick de vara bra och tur var väl det…
Traskade iväg ner till T-banan och hade turen att precis komma ner när tåget till Skarpnäck körde in på perrongen.
När jag kom hem behövde jag vila. La mig och lyssnade på ljudbok. Somnade och sov 24 minuter. När jag sedan gick upp hörde jag helikoptern fara över området. Det visade sig att inte långt efter att jag passerat hade det varit en skjutning nere på perrongen i Bagarmossen. Tur att jag hann hem innan.
Ägnade kvällen åt lite playTV, Morden i Sandhamn har börjat en ny säsong. Drack lite kaffe och planerade lite inför morgondagen.
*Långsamt farväl är en låt av Lisa Nilsson
Så otäckt med den där skjutningen. Det känns bra att bo på ett ställe där man inte behöver vara rädd för att det ska hända något otäckt. I alla fall inbillar jag mig att jag kan känna mig säker, men det kanske inte alls stämmer…..
Kram, Ingrid