Lördag
Trots att jag inte hade fri sovning hann jag sova 8½ timme och kände mig utvilad. Gick upp och tog tag i de vanliga morgonrutinerna med kaffe och frukost till mig och katterna. Sedan tittade jag klart på serien Monstret. Den är så obehaglig och jag får så många flashbacks. Men den är mycket sevärd!
Fixade lunchlådor för helgen och lyssnade sedan på Niklas Natt och Dags sommarprogram. Roligt att höra honom berätta, speciellt som jag lyssnat på hans två första böcker. Hans tredje står ”på vänt” sedan länge.
Det blev ett jobbigt pass och skönt att åka hem när klockan var 21:30, stämplade ut 21:33. Chillade ett tag innan jag gick och la mig.
Söndag
Hade alarmet på sju för att hinna träna före jobbet. Hade hur svårt som helst att komma ur sängen men trodde då fortfarande att jag skulle kunna träna. Var inte speciellt trött, men hade ont både i ryggen och bröstkorgen. Insåg att träning nog inte var aktuellt men däremot ett gäng värktabletter. Min kropp är inte gjord för att lyfta väldigt tunga patienter. Men det fanns inte tillräckligt med folk för att få den hjälp vi behövde. När vi var på röntgen skramlade de ihop åtta personer och med oss från IVA var vi elva när vi lyfte. Hos oss var vi tre, vid ett tillfälle fyra. Det kändes min kropp då, men ännu mer på söndagsmorgonen när jag gick upp. Skulle behövt simma men de flesta badhus som ligger nära har haft fel tider för mig, eller helt stängt, under sommaren. På måndag öppnar de igen efter sommaren. Ska bli skönt! Min rygg behöver simma.
Drack kaffe och lyssnade på ljudbok. Gjorde klart lunchlådorna för både söndag och måndag. Googlade lite på smärta i bröstbenet och hittade att det vanligen beror på överansträngda muskler i bröstkorgen. Kollade också hur kärlkramp känns och det jag kunde läsa var något helt annat. Jag har egentligen ingen anledning att tro att det är något med hjärtat.
Började titta på en ny serie, Dunkla minnen, och gick sedan ut och hämtade mer vatten. Behövde ännu mer kaffe, tre muggar kändes alldeles för lite.
Plötsligt hade tiden sprungit iväg och den promenad jag tänkt ta fick anstå. Tog mina saker och åkte till jobbet.
Det gick förvånansvärt bra på jobbet, men det var förstås lika tungt. Frudin tog över när jag gick hem.
När jag kom hem fick pojkarna mjukmat och sedan satte jag mig och chillade med ljudboken.
Måndag
Så var det måndag, men inte vilken måndag som helst utan en början på hösten. Tror att höstterminen börjar för dem i skolorna i Stockholm idag. I vart fall öppnar sådant som varit sommarstängt, både bibliotek och simhallar. Mina kurser väntar dock ett tag, vi börjar den 2:a september, men från idag kan man registrera sig på sina kurser.
För mig och katterna var det dock en vanlig morgon. Kaffe, mjukmat och frukost. Pojkarna låg troget och väntade på sin mat medan jag drack min första kopp kaffe.
Veckan låg visserligen framför mig som en tabula rasa, ett oskrivet blad, men var planerad, om inte i detalj så i alla fall tillräckligt för att ge få vita fläckar.
Åkte till jobbet. Var placerad på sal och det är alltid skönt att vara ett gäng som jobbar ihop. Man blir så enormt isolerad när man är på enkelrum.
Det blev ett bra arbetspass och min stackars kropp fick vila. Visst har jag ont fortfarande, men inte lika mycket.
Hemma i stugan vänta katterna på migg. Gav dem mjukmat och gjorde två knäckemackor åt mig. Chillade en stund innan det var sovdags.
Vilka minst sagt intensiva dagar nu har haft och så jobbigt för er med så tunga lyft. Känns inte okej att det ska vara så för självklart borde det finnas tillräckligt med personal. Kan tänka mig att det är skönt att jobba på sal och att ha arbetskamrater kring sig.,
Kram
Ja, det är skönt för man kan hjälpas åt på ett helt annat sätt än när man är på enkelsal, med patient som av en eller annan anledning är isolerad.Lite beroende på vilken smitta det är så får man inte röra sig fritt heller alltid. Ja tycker de där reglerna är lite ologiska ibland. Man får gå in i vissa utrymmen men inte i andra. Ja ja… världen är komplicerad…. Suck!
Det finns ju liftar som man kan lyfta patienterna i men de är inte till så mycket nytta när man ska bädda och byta på patienten. Det är lika besvärligt och tungt att få dit lyftlakanet. Det finns också en funktion där man kan luta sängen åt sidan, men med så där stora patienter så åker du ju in i sänggrinden och det är heller inte bra. Det finns speciella obesitassängar men då når den personal som är för kort inte runt patienten eftersom sängen är för bred. Många är mycket kortare än jag och jag är ändå bara 1,69.
Ha en fin dag!
Kram