Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.
- På hur många ställen har du bott?
- Vad är det bästa och sämsta med där du bor?
- Var skulle du vilja ha ett andra hem?
- Hur vill du inte bo?
- Vilken förändring vill du göra hemma?
- Många.
Det finns 15 ställen jag har haft som riktiga hemmahemma. Om jag räknar med ställen jag bott på kortare eller längre tider när jag arbetat så får jag ihop det till 25, eventuellt 26. - Det är nära till T-banan, bara ett par minuter, och tar bara 20 minuter till T-centralen.
Dåligt är att det fått dåligt rykte och har låg status att bo där. Det händer att människor direkt klassar ut mig och utgår från att jag är lågutbildad, kriminell och lever på socialbidrag. Att vi har en regering som vill särbehandla oss i ”orten” gör att jag känner att jag inte kan bo kvar. - Jag har ett andra hem, min stuga. Visserligen får vi bara bo här halva året, men kan övernatta lite då och då under vintern. I år flyttade katterna och jag hit 4:e maj och jag planerar att bo här tills jag reser till Taipei och Okinawa.
- Jag vill inte bo på något slag av institution. Dit räknar jag äldreboenden, sjukhem och liknande.
- I stugan har jag en massa planer som just nu ”ligger på vänt” eftersom jag inte har råd. Jag ska renovera en del i mitt nuvarande hemmahemma och sedan sälja den lägenheten. Sedan blir det dags för et helt nytt hemmahemma nästa sommar.
Så roligt att läsa dina svar. Jag hoppas att du kommer att trivas i ditt nya hemmahemma när det blir dags att flytta dit och vilka spännande planer du har inför hösten.
Glad måndag!
Kram, Ingrid
Ja, det är ledsamt att man klassas så efter sitt boende så jag kan förstå att du inte vill bor kvar. Det finns andra liknande fenomen faktiskt. Barnens kusin valde att på gymnasiet läsa ett program till elektriker. Självklart ingick engelska men nivån var så låg för läraren menade ”att ingen som gick det programmet var intresserad av språk”. Jag förstår inte att man bara kan tänka så.
Det låter jättemysigt med din stuga och det kommer säkert att bli bra med ditt nya boende.
Kram
Ja visst är det trist med alla fördomar som grasserar ute i samhället. Jag är stolt över min arbetarbakgrund och lyfter hellre den än att jag är akademiker med faktiskt rätt många poäng från högskola och universitet. Jag är lite allergisk mot fenomenet att man ska göra klassresor för att räknas. Det är väl inget fel att jobba med praktiska saker. Sjuksköterska räknas ju som ett tjänstemannayrke trots att vi ju egentligen gör samma jobb som undersköterskorna plus en hel del medicinska uppgifter. Jag blir tokig på kollegor som vägrar bädda och torka bajs. Det är faktiskt omvårdnad på basal nivå, det medicinska med alla apparater, sättande av ”nålar” och läkemedelshanteringen är bara ”lull lull” i vårdarbetet. Basal omvårdnad är att vara väldigt kroppsnära. På Huddinge IVA tror jag inte att det jobbar någon som smiter från vissa uppgifter i nuläget. Men jobbar man på olika ställen så dyker de upp titt som tätt och är tydliga med att med en högskoleutbildning på si och så många poäng ska man inte behöva göra ”skitgörat”. Suck!
Ja, jag älskar min stuga. Den är inte mycket mindre än min nya lägenhet och fullt möjlig att bo i på heltid. Lite kallt på vintern förstås och behöver värmas upp då. Sen får vi ju bara bo i stugorna 1 april till sista september. Men ingen säger något om man stannar till mitten av oktober då vattnet stängs av. Man måste ha ett permanent boende och vara skriven i Stockholm för att få ha sin stuga.
Idag är en ypperlig dag för trädgårdsarbete men jag har andra planer och hoppas vädret håller i sig framöver ett tag. Önskar mig en fin september.
Ha en bra måndag!
Kram
Pingback: Fem en fredag v. 34: Old school - elisamatilda.se