Trött av arbete eller sömnlös av vila

Lagom är bäst heter det ju och det kunde jag verkligen instämma i under natten. När jag jobbar är jag ofta så trött att jag rasar ihop direkt jag kommer hem. Orkar varken dricka kaffe, klä av mig eller borsta tänderna. Det brukar jag vakna till och göra vid tretiden på natten på väg mot morgonen.
Men nu har jag vilat några dagar. Med vila menar jag inte total vila, för jag har pluggat. Men jag har suttit mestadels stilla och därför inte blivit trött på det där utmattande sättet. Dessutom har jag heller inte varit utsatt för den negativa stress som förtär min själ.

Det som hände nu var att jag inte kunde sova. När jag väl somnade sov jag ryckigt och drömde förvirrade drömmar om det min svägerska utsatt mig för. Däremellan låg jag vaken och grubblade över samma ämne.

Ursprungsplanen var att jag skulle åka in tidigt till stan och delta i några av de föreläsningar och seminarier som Socialistiskt forum skulle ha i ABF-huset. Men när det var dags att gå upp hade jag sovit ungefär två timmar och dessutom ryckigt och oroligt. Med andra ord kändes det inte görligt alls. Behövde försöka sova några timmar.

När jag väl gick upp var det redan långt in på förmiddagen och egentligen var det inte ens någon idé att åka in. Men jag drack kaffe, åt en stor knäckemacka och utfodrade katterna. Sedan åkte jag in och gick ett varv runt i lokalen bara. Det var inget av seminarierna som lockade mig just då.

Bestämde mig för att ägna resten av dagen åt pluggande på bibblan. Hade med mig allt jag behövde och kunde åka direkt. Men jag insåg snabbt att äta först var en bra idé.

Min första tanke var sushi på Ikki, men där fanns inte en enda ledig plats. Gick en trappa ner och satte mig på den Grekiska. Beställde Garides och ett glas Retsina.

Bestämde mig för att även beställa en kopp cappuccino innan jag betalade och gick till T-banan.

Det var så sjukt mycket folk överallt och väldigt skönt att komma in i bibliotekets studierum. Det satt en tjej där och läste med sin laptop, men i övrigt var det tomt och lugnt.

Strax efter åtta åkte jag hem. Kände att jag ville hinna ha lite lördagskväll. Det är ju en dag imorgon också…och en dagen efter…