Lördag

Att man kan bli så trött är helt otroligt… Eller inte… Alarmet på fem, upp strax före halv sex. Hela 17 grader inomhus. Pojkarna fick torrfoder och jag kaffe och två rostade.
La powerbanken och aktivitetsbandet på laddning. En ny dag var i sin linda.

Fixade klart min deklaration som ska vara inne på måndag. I år var den trots allt ovanligt lätt. Fixade mer kaffe och en extra smörgås. Knäckebröd.

Började titta på veckans avsnitt av Saknad aldrig glömd. Självklart hade jag inte tid att se på playTV!

Gjorde mina tandvårdsritualer och klädde mig medans jag väntade på att tiden skulle gå tills jag kunde fluxa. Pojkarna fick sin mjukmatsfrukost.
Plockade ihop de som skulle med och åkte hemhem. Ute sken solen och jag skulle kunnat ge ett kungarike, om jag haft ett, för att få njuta av dagen.

Åkte hemhem och plockade och packade. Tog en tur till Jakan och passade på att ta en fika. Sedan hem och packade en stund till. Men jag kände mig trött…

Det är så grönt och blommigt ute på gårdarna nu. Idag var det en riktigt fin dag.

Vid tvåtiden åkte jag och åt lunch på Säby gårdscafé. Längtade efter paj och att sitta ute.

När jag ätit färdigt åkte jag hemhem igen, men jag fick i stort sett inget gjort. Kände att jag behövde vila. Vid halvsjutiden åkte jag hem till pojkarna för att ha lördagskväll ihop med dem. Pratade i telefon och tittade sedan klart på Saknad, aldrig glömd som jag började se tidigare idag. Blev tipsad om att se Vi som överlevde Rågsved, en dokumentär som det var sista kvällen den visades. Mycket sevärd!

När jag sett de båda programmen var det sovdags. Det skulle bli en tidig morgon imorgon också.