Ett nytt kapitel i livet

Alldeles för lite sömn. Som vanligt… Dagen startade som vilken dag som helst. Enda skillnaden var att det ramlade in ett gäng sms med grattishälsningar.

Pojkarna fick frukost och jag satte mig med min första kopp kaffe. Till andra koppen gjorde jag ett par knäckemackor. Hade planerat att äta wienerbröd till morgonkaffet men jag orkade inte skaffa några i går. Är så slut i både kropp och själ.

Skrev veckans Fem en fredag och drack mer kaffe. Sedan var det dags att ta tag i dagen. Kände så mycket att jag ville vara hemma och vila. Men man får inte alltid som man vill…

Åkte hemhem, kollade läget och åkte sedan till IKEA dels för att fika dels för att köpa en kudde som snart slutar säljas.

Åt en tidig frukost, en mozzarellabagel. Kudden i bakgrunden är den kudde jag köpte till katterna. Har en plasttunna där jag förvarar deras mat och ska ha den ovanpå så de får ligga lite mjukt.

Åkte hemhem igen och pysslade och packade. Åkte sedan med ett gäng saker till Jakan och sedan hem. Tog med mig två vaser till blommorna så de får stå fint.

Hemma drack jag lite kaffe och bytte sedan om. Var bjuden på middag klockan 18. Bytte vaserna och tog bort plasten runt, det blev väldigt bra. 🙂 Lyssnade en stund på ljudbok och konstaterade att himlen var blå. Idag kunde jag gå upp till T-banan.

Vi började med bubbel, en cremant, och snacks. Vi satt ute på balkongen medan kvällen smög sig på.

Sedan serverades middagen inomhus. Jag fick välja vilket rödvin jag ville ha.

Fläskfilégryta, potatis och sallad. Så underbart gott! Hon får gärna bli min personliga kock.

Efter maten gick vi ut igen på balkongen. Nu var det mörkt ute och vi såg en halv blodmåne över stan. Alldeles röd var den.

Efter en stund var det dags för efterrätt. Glass och en olja av pumpafrön att ha på. Jag fick kaffe till. Är ju inte alls känslig för kaffe på kvällen, snarare tvärt om att jag sover bättre med kaffe än utan.

Även trevliga kvällar har et slut och B-M följde mig ner till Tvärbanan. I Skarpnäck missade jag precis T-banan och fick vänta en kvart. Men hör och häpna, jag hann ändå med bussen hem. Vill ju helst slippa gå i mörkret.

När jag kom hem fick pojkarna mat och jag fixade mina tänder. Sedan gick jag och la mig. Så var min födelsedag i år. Bra, men annorlunda än den för tio år sedan.

Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *