Mina vänner är på vår årliga julresa till Göteborg. Av olika skäl kunde jag inte följa med i år och det känns ledsamt. Ett tag lekte jag med tanken att ta flyget ner i fredags eftersom den aktivitet jag skulle deltagit i idag blev inställd. Men sedan fick jag ett extra arbetspass och då var det ju inget att välja på. Jag behöver mina pass på intensivvården, inte bara för pengarnas skull utan även för att upprätthålla min kompetens.
Idag har vi pratat i telefon ett par gånger och skickat kramar och jag-saknar-hälsningar. Vi pratade också om vår resa till Italien som vi tänkt oss till våren. Efter som en i gruppen inte kan vara borta en hel vecka bestämde vi oss för att åka till Paris istället och ta Italien vid ett senare tillfälle.
Alldeles nu ringde de igen och berättade att vi just beställt en resa till Paris i mars, en onsdag till söndagsresa. Ska bli så roligt att resa med dem igen! Vi lärde känna varann under en resa till Andalusien i Spanien 2004 och har sedan dess umgåtts kontinuerligt med resor, fjällvandring, midsommarfirande och annat. Vänner är inte bara blommor i livets trädgård, de är också själva näringen för att man ska växa!
Amen. Du har så rätt. Näring var ordet.