Selfie – Hundar

Bloggaren Klimakteriehäxan har en utmaning som heter Selfie där man ska reagera på ett ord och svara på frågor. Hur det går till kan du läsa hos Klimakterihäxan. Häng på vetja! Det här inlägget handlar om hundar.

1. Mitt första hundminne: 

Där jag växte upp fanns  det en familj som hade en hund som hette Pil. Alla kände igen Pil som gick runt lite i samhället och hälsade på. Det var en snäll hund och jag tror ingen tyckte illa om honom.

2. Filmhund som stannat kvar:

Kommissarie Rex. Speciellt den österrikiska originalserien som var mycket bättre än den kanadensiska.

3. Bokhund som stannat kvar: 

Prick, hunden som Farbror Blå hade i bokserien om de tre tanterna Brun, Grön och Gredelin och barnen Petter och Lotta.

4. Den hunden glömmer jag aldrig:

Jag glömmer ingen av de tre schäfrar jag haft. Frank, Enzo och Charlie.

5. Berätta en egen liten hundhistoria!

Det var en gång en svart hund som bodde med en liten randig katt. De var båda övergivna gatudjur. Katten fångade ofta möss och, ibland, råttor för att ha något att äta. Men det var innan katten träffade Hunden.
Hunden, som faktiskt hade bott i en familj för länge sedan, var snäll och såg den lilla kattens strävsamma försök att hålla sig vid liv. Därför bestämde sig Hunden för att bli vän med Katten.
Hunden rörde sig över stora områden och knyckte mat där den kom över. Ibland fick den även mat från snälla människor, men det var inte så ofta.
När Hunden kommit över en fläskkotlett eller en korv, folk var ju lite slarviga när de hade grillpartyn, så skyndade den hem till Katten. De delade sedan på maten.
De bodde under ett uthus där de fanns en varmvattenledning och hade det varmt och gott även på vintern.
En dag då det var riktigt kallt och snön föll, tror det var dagen före julafton, var det en liten pojke som fick syn på dem. Han sprang genast hem till sina föräldrar och skvallrade.
Föräldrarna, som var snälla människor, trodde först inte att det var möjligt men de klädde sig varmt och följde med pojken som visade dem.
Föräldrarna lockade på Katten och Hunden som först var väldigt rädda. Men efter att de varit hemma och hämtat ett fat med skinka, julkorv och köttbullar åt de båda vännerna vågade de sig fram. Sedan dröjde det inte länge förrän de följde med familjen hem och fick flytta in i deras farstu. Till att börja med. För med tiden blev både Katten och Hunden familjemedlemmar.
Den här sagan har jag hittat på, men alla hundar och katter förtjänar att ha ett gott liv, en egen familj och ett för alltid hem.

6. Om jag hade varit en hund hade jag varit en …

Troligen en schäfer. Gillar att arbeta, starkt rättspatos och trofast.