Kakafonier och andra kakor

Kakofoni betyder en obehaglig blandning av höga och skarpa ljud eller missljud. Det är en disharmonisk kombination av olika ljud som upplevs som störande eller obehaglig. Motsatsen till kakofoni är eufoni, som betyder välljud eller harmoni. Kakor kallas även de textfiler som en webbplats sparar på din dator.
Nu var det varken ljud, oljud eller textfiler det handlade om idag. Det var helt enkelt åter dags för den årliga kakfestivalen i Nolmyra.

Men innan vi gav oss av till Nolmyra hade vi några timmar tillsammans. Frukost till exempel var ett inslag i förmiddagens aktiviteter.

T..y bjöd  på sitt nattjästa bröd. Gurkan och tomaterna är odlade på plats.

Sedan var det meningen att jag skulle följa med T..y och gräva upp potatis. Trodde han skulle hämta mig och satt därför kvar. Han kom inte och jag tänkte att han väl höll på med något annat så jag gick in i västra flygeln och packade mina saker.
Pratade med L..a medan hon hängde tvätt och plötsligt kom T..y med en påse potatis till mig. Två sorter. Minns inte exakt vad de heter, men en är vit och en rosa och har det även i namnet. Vit drottning kanske och något med rose i namnet. Fick även en fin gurka.

Klockan tolv skulle man öppna kakfestivalen i Nolmyra och vi ville vara där i god tid. När vi kom var det redan lång kö.

Hembygdsgården i Nolmyra

Några av de 40 olika kakorna som fanns på bordet

Min tallrik med 17 kakor och i bakgrunden syns T..ys tallrik.

När vi fikat färdigt åkte vi åt varsitt håll. T & L skulle åka till sin ena dotter med familj för att fira namnsdag och äta.  De skulle sammanstråla på någon badstrand i närheten. Själv skulle jag hem till mina pojkar.

På vägen stannade jag så äntligen till vid Björklinge kyrka. Har tänkt  i åratal att jag ska ta turfzonen där men det har aldrig blivit av. Nu blev det av.

Trodde zonen skulle ligga vid kyrkan men den låg på kyrkogården. Hade i alla fall hittat en sval och skuggig parkeringsplats.

Fortsatte sedan hemåt. Ringde F och frågade om vi skulle ses och grilla. Han skulle höra av sig senare.

Pojkarna verkade nöjda med att deras ”mattant” kom hem och jag serverade mjukmat. Torrfoder och vatten hade de redan. När de  ätit gick de och la sig igen.

Även jag gick och la mig för att lyssna på ljudbok. F ringde och berättade att vi skulle skjuta upp vårt grillande till en annan gång.

Pojkarna låg framför fläkten och höll om varann. Jag bestämde mig för att dricka kaffe, städa toaletterna och sedan åka in till stan.

Beställde en biljett till A Samurai in Time på Grand och åkte in till stan. Gick av vid Rådmansgatan och lyckades övertala tjejen som serverade på baren precis bredvid bion att jag skulle få dricka ett glas rosé på uteserveringen. Det var knökfullt men ett par gick precis och jag sa att jag inte skulle sitta länge. Vilket jag ju inte skulle.

Hann sedan dricka en kopp kaffe och äta choklad innan filmen skulle börja.

Jag var den enda som skulel se filmen, det var överhuvudtaget tomt på biografen. Hade sett det redan när jag beställde.

Filmen, som är japansk och både skriven och regisserad av Jun’ichi Yasuda,  är en tidsresa där samurajen Kosaka träffas av blixten och sedan vaknar upp mitt i en filminspelning. En förflyttning från 1800-talets Edotid till modern nutid. Huvudrollen spelas av Makiya Yameguchi.

Filmen är en lågbudgetproduktion, vilket märks understundom, men trots att den är i längsta laget så var den sevärd. Den lyckas lyfta frågor om ideal, moral och livets villkor och vad som är viktigt.

Rekommenderar jag filmen? Nja, kanske inte. I alla fall inte om du inte är både påläst och specialintresserad av Japan och dess kultur och historia. Annars är den nog mest förvirrande och långtråkig. Den är klassad som komedi, jag tror jag skrattade en gång.

Något som hände under filmvisningen och fick den unga killen som skötte biografen väldigt stressad var när något gick sönder och det blev helt svart. Det var i slutet av filmen, kanske tio eller femton minuter före slutet. Han kom in och bad om ursäkt hur många gånger som helst. Jag skrattade till och sa att det var som i gamla tider då filmen kunde gå av och man fick vänta. Det har han troligen aldrig upplevt, men är han kan ju hört om det från någon äldre kollega.

Han frågade om jag ville ha något att dricka medan jag väntade och jag frågade om han hade något kaffe kvar. Han fixade snabbt en kopp och jag hann precis dricka den tills filmen gick igång igen.

Klockan var kvart över elva när jag kom ut och jag ångrade nästan att jag inte hade tagit med någon tröja. Men det är nära mellan bion och T-banan så jag raskade på stegen.
Var hungrig men vågade inte gå in på 7-eleven, ville inte riskera att missa sista T-banan. Vilket väl inte var någon risk en lördag, men jag har inte superkoll på trafiktiderna numera.

Väntade in bussen i Skarpnäck och skyndade sedan in i värmen hemma. Jag var frusen. Kontrasten mellan värmen på dagen och kylan på kvällen kändes.

Pojkarna fick mjukmat och jag gick och la mig nästan direkt. Somnade däremot inte på länge. Lyssnade på ljudbok och satte om timern flera gånger.