Så var allt som vanligt igen

Kom hem från London i tisdags kväll och föreställde mig att det skulle kännas lite märkligt att vara tillbaka igen. Men plötsligt var allt precis som vanligt.

Jag började dagen med långfrukost. Eller frukost är väl mycket sagt, men kaffe och knäckemackor. Jag tillbringade en del tid framför datorn både med att läsa, blogga och planera kommande blogginlägg från min resa.

Klockan var långt in på eftermiddagen innan jag kom iväg och började med att promenera ner till Angered för att sedan ta spårvagnen ner till stan där jag skulle gå och träna.
Det var väldigt lugnt när jag kom till SATS men när jag skulle duscha var det ett par tjejer som var så högljudda att det var en berättigad fråga att undra om det var något fel på dem. Speciellt den ena i det närmaste skrek ut sitt mycket privata samtal med sin kompis.
Nej, jag frågade inte, jag gömde mig i bastun för att slippa få hörselskador, för även om deras gapande hördes in dit genom duschrummet och bastudörren så var det i alla fall på en lägre ljudnivå.

När jag bytt om och kom ner till skogränsen och skulle ta på mina kängor hörde jag kyrkklockorna i Domkyrkan. Jag hade samtidigt Facebook i mobilen och efter att ha skrivit att jag var för trött, eller lat betyder väl lazy egentligen, greps jag av dåligt samvete. Kändes som dålig stil att sitta några få meter från en kyrka och inte orka gå på Askonsdagsmässan som ändå är en av de mer centrala delarna i fastetiden.

Jag kom in i kyrkan lite sent, men inte för sent. Dessutom är jag van från Kista med att folk kommer, och i vissa fall går, lite när som helst under gudstjänsterna. Jag hann trots allt vara med på större delen av gudstjänsten och kände mig nöjd efteråt.

Eftersom jag gick i kyrkan insåg jag att jag inte skulle hinna till den tidiga föreställningen av Tillbaka till Bromma. Istället gick jag runt lite och tittade, mest i skyltfönster, men var inne i någon enstaka affär också, innan jag tog mig till Bergakungen.

Jag köpte biljett till 21.10-föreställningen och gick sedan till restaurangen och åt det vanliga, Black sheep och ett glas rött. Efter filmen åkte jag hem. Det hade varit en bra dag, en dag helt lik de flesta lediga dagar när jag är i Göteborg.

Mat för själen…..

…och för kroppen