Kraka

Skulle träffa B-M för lunch och ett besök på Stadsmuseum. Men eftersom hon fått hem två katter föreslog jag att vi skulle ses hemma hos henne och äta frukost.Katterna ska bo ett tag hos henne tills de får ett permanent hem. Hon har blivit jourhem åt Stockholms katthem.

Sessan

Maja

Maja och Sessan i fönstret

B-M dukade upp vår frukost. Jag hade haft bröd och pålägg med mig och hon höll med kaffe och paprika. Något slags smör eller margarin också, men det använder ju inte jag.

Ute var det dåligt väder, vi hade tänkt promenera in till stan. Men nu bestämde vi att ta pendeln eller tvärbanan. men när vi väl kom ut hade vädret blivit lite bättre och vi gick vägen över Årstabron till Söder och sedan ner mot Hornsgatan eftersom den såg ut att vara minst hal. Vårt mål var Blå dörren.

Det var i det närmaste fullt när vi kom fram. Men vi fick ett bord och kunde sätta oss ner och vänta på vår mat. Man måste beställa innan man får ett bord. En lite märklig ordning eftersom det kan innebära att man står där med sin mat utan sittplats. Men det hände inte oss. I alla fall inte den här gången.

Jag hade redan bestämt mig för bacon- & västerbottenostfylld kycklingfilé med rostade grönsaker, senapssås och klyftpotatis. B-M valde fisk.

Det var en jätteportion, en för grovarbetande karlar, och jag kunde inte äta upp all mat på tallriken. Vilken var synd för det var väldigt gott.

När vi ätit klart gick vi den ganska korta biten till  Stockholms Stadsmuseum. Vi började med att titta på den tillfälliga utställningen om Punken.
På hemsidan kan man läsa följande:

”Punken. Förorten. Samhället. Närvaro. Alienation. Explosion. Ebba Grön. Tant Strul. Grisen skriker. Imperiet.
Hatte Stiwenius (1949–2007) är den främste uttolkaren av punkens framväxt i Stockholm under 1970- och 1980-talet. Hans fotografier tar oss inte bara upp på scenen utan fångar livet bakom och framför den. Här möter vi människorna som i punken såg revolt och förlösande frihet. I denna upproriska tid finner Hatte Stiwenius inte bara sitt eget bildspråk utan också en tillhörighet”.

Jag tyckte det var intressant, men B-M ville hellre fortsätta till de permanenta utställningarna om Stockholm. Dem ville jag förstås också se, men hon fick gå före medan jag dröjde mig kvar bland punken.

Sedan gick vi igenom hela Stockholmsutställningen. Det är många århundraden som skildras och det är omöjligt att greppa allt på en och samma gång. Måste helt enkelt återvända ganska snart.

Så kan man ju också duka. Dödskallen pryder sin plats utan att kännas makaber.

Vi avslutade med en fika i cafeterian innan vi hämtade ut våra kläder. Sedan avskedskramades vi och jag gick till T-banan och B-M promenerade hem till Årsta igen. Jag kände inte för att gå med eftersom det började bli mörkt och det var riktigt halt på sina ställen.

Väl hemma igen satte jag mig och chillade med I vår herres hage på playTV. Det var skönt att lägga upp benen i schäslongen. Sedan blev jag sittande, hade en del att fundera över. Imorgon är en annan dag…

Fri sovning, vaknade vid fem över nio efter nästan tio timmars sömn. Skönt och välbehövligt!

Upp och gjorde två mackor och kaffe. Sedan satte jag mig i schäslongen och startade datorn. Läste nyheter och bloggar, skrev kommentarer och lyckades sedan ta mig in i inredningskatalogen. Den där sidan lämnar en hel del övrigt att önska skulle jag vilja påstå. Hur som helst kollade jag på olika alternativ och kom fram till att det är väldigt svårt att greppa. Vi är ju väldigt begränsade på grund av att vår lägenhet är så pass liten. Men till min stora glädje fanns det spegeldörrar till skjutdörrsgarderoben att välja. Det kostar extra, men det tänker jag kosta på mig/oss. Vet inte om F vill vara med och dela den kostnaden, det har vi inte pratat om än. Beror väl på hur mycket vi får för våra två lägenheter. Räcker det till hela kostnaden så blir det ju per automatik. Jag har hela tiden sagt att om man kan välja det så ska jag ha spegeldörrar. I övrigt blir det nog standardval, alltså det som ingår i lägenhetspriset. Men vi ska diskutera saken. Det är inte förrän strax efter mitten av mars som man måste gjort sina val. Det riktigt knepiga är färgvalen, de är väldigt trista. I alla fall i katalogen där det ser ut som en värld i ovädersgrått eller bajsbeige.

Gjorde en kopp kaffe och började sedan plugga. Satte alarmet så jag inte skulle behöva kolla klockan utan ändå inte missa när jag behövde börja byta om och så. Den lilla väskan var redan packad sedan igår. Carpe små handväskor som Kerstin* skulle sagt.

Gjorde en paus och lagade till lite lunch. Var superhungrig. Lyssnade på ljudbok en stund innan jag fortsatte läsa i kursboken.

Blev plötsligt så trött och tog en tjugo minuters tupplur. Sedan var det dag att byta om och gå till T-banan. Det var kallt ute, men jag tog ändå klänning. Inte den jag tänkt, valde den med katterna längst ner. Den är både längre och varmare.

Det visade sig att konserten var i Grünewaldsalen. Det stod naturligtvis på biljetten, men just det hade jag inte koll på.

Hade tänkt äta något lite före konserten, men nu hade vi inte tillgång till Konserthusets restauranger utan istället kunde man köpa kaffe och kakor eller vin och saltade mandlar. Så idag blev det ett glas mandlar till middag. Har sagt det förut, mina matvanor skulle kunna få vilken dietist som helt att få ett nervöst sammanbrott. Men just det här var inte planerat. Jag hade verkligen tänkt äta något slags mat.

Det var i stort sett fullsatt i salen. Det var den första av tre konserter i en serie med namnet Kind of Jazz. Den här gången var underrubriken Face to face.
Jan Lundgren och Lars Jansson spelade tillsammans på varsin flygel. Det visade sig också att Lars Jansson var en riktigt rolig och underhållande man. Han skojade och berättade anekdoter mellan låtarna.

Det blev mycket applåder och flera extranummer innan konserten var slut. Blev riktigt sugen på att köpa en biljett till nästa del av Kind of Jazz.

Det tog lite tid att få ut ytterkläderna, men jag hade verkligen inte bråttom. Ställde mig vid ett bord och spelade lite wordfeud medan jag väntade. Var en av de sista som hämtade ut kläderna.

Konserthuset i vinterskrud

Det var kallt ute, minus 16 grader visade det sig. Men jag gick ner till Centralstationen. Hade för avsikt att kompletteringsköpa till helgens matlådor. Visste att Coop hade öppet till 23:00. Möjligen har de öppet ännu senare, men det behövdes inte för min del just idag.

När jag kom hem var det minus 18 grader ute och plus 15 inne i köket. Skyndade mig att sätta på värmefläkten. Vet inte hur varmt det är nu, troligen bara någon grad ytterligare, men det känns helt okej. Har man varit utomhus i minus 18 känns även 16 grader varmt.

*Katten Kerstin blev berömd genom sitt Instagramkonto. Hon bodde hos Niklas och Jenny Strömstedt. Kerstin avled efter en kort tids sjukdom under hösten 2022.

Alarmet var satt på 6:00, vaknade en stund innan och hann läsa mina två tidningar på nätet. Sedan var det dags för kaffe och smörgås.

Klädde mig och gav mig av. Typiskt nog var T-banan försenad. Annars är det sällan strul med blå linjen, men visst det händer.

Hade en tandläkartid för undersökning. Undersökning med röntgen kostade mer än vad jag lägger in på mitt konto för mat och hushållsutgifter. Det här var andra gången jag var hos tandläkaren, då akut, och det kostade nästan lika mycket. Det är ingen panik nu, jag jobbar ju och har möjlighet att lägga in extrapass för att täcka den här sortens kostnader. Har lagt in två extra pass nästa vecka eftersom jag var hos tandläkaren förra veckan. Nu får det väl bli två till. Suck! Dessutom ska jag laga två kariesangrepp och ta bort tandsten i februari. Tillsammans kommer det att bli en kostnad som överstiger min månadspension. Det här skulle inte ens vara möjligt om jag inte jobbade. Tänker på det där paret där den ena av dem satt och ondgjorde sig över sin låga pension som bara var sjuttio tusen i månaden. Olika faller ödets lotter minsann. Hade jag inte jobbat hade jag inte ens kunnat sitta där vid bordet bredvid.

Efter tandläkaren gick jag först upp till Fridhemsplan och in på Candleroom. Jag hade sett affären förra tisdagen, men då var det stängt. Gick ett varv och fikade sedan för dte kunde man göra där.

Macka med ägg och kaviar

Gick sedan ner Hantverkargatan och ner mot stan. Svängde lite för att komma på rätt väg, skulle till Kungsgatan och Sudd och Kludd. Tror jag nämnde tidigare ett jag sett en katt i deras fönster.

Mannen i affären berättade att de haft öppet i tre månader och redan sålt över hundra katter och hundar. De hade tömt leverantörens lager.

Jag samlar lite på kattprylar och den här tejphållaren kommer göra sitt jobb. Det finns som sagt hundar också, men jag ville ju förstås ha en katt.

Fortsatte sedan ner till Telia för att se om de hade någon s24 att titta på. De var försenade sa han, men om jag kom in imorgon så kanske de skulle kommit. Det kan han ju drömma om. Han var så otrevlig. Han ville veta var jag bor för han skulle se till att jag blev helkund och hade deras fiber. orkade inte ens påpeka att det inte är ett villkor för att köpa en Samsungtelefon. Jag sa att jag skulle flytta och då blev han lite aggressiv och sa i hård ton ”du måst ju bo någonstans. En typisk invandrarman som skulle sätta sig på ”den gamla svennekärringen som säkert inte hade koll alls”. Men den gubben går inte med mig. Jag har superkoll på mina abonnemang och vad som gäller. Jag saknar verkligen Teliabutiken i Kista och den trevliga personalen där.

Sedan tog jag vägen förbi Happy Socks och köpte några nya sockar. Så var det dags för Katolska bokhandeln. Pratade en stund med R…..d som varit ordförande i studenkåren på Newman och köpte sedan boken jag ville ha. Hade ju fått ett presentkort från skolan som tack för arbete och engagemang i kåren.

Från bokhandeln är det inte långt till T-banan vid Kungsträdgården och det kändes dags att åka hem.

Hemma gjorde jag kaffe och ett par mackor och satte mig i schäslongen. Det var dags att skriva lite på datorn och sedan plugga en stund. Stegräknaren stod på 10864 steg. Det här skulle bli en bra dag avseende rörelse.

Pluggade en timme. Fixade lite mat och åt. Ringde till min vän röntgenläkaren och pratade en stund. Lyssnade på ljudbok och drack kaffe.

Sedan var det dags att byta om, packa om väskan med det nödvändiga och sedan åka iväg.

Tog T-banan in till stan, bytte vid T-centralen och steg av vid Slussen. Promenerade bort till Fotografiska.

Jag var inbjuden till en vernissage, det var en blandning av medlemmar  och särskilt inbjudna.

Det som ställdes ut var dels foton av Kary H.Lasch, den utställningen hette The Golden Years.

En ung Eartha Kitt. Bilder från 1950-talet

Britt Ekland, 1960-talet

Det fanns mängder av foton på kända personer. Jag valde att bara ta dessa två personer. Dels Eartha eftersom jag älskar hennes låt Just an old fashion girl (spotifylänk), dels Britt eftersom hon är så vacker på den här bilden.

Den andra konstnären var Rinko Kawauchi. Hennes utställning hette a faraway shining star, twinkling in hand.

Rinko intervjuades på scenen och fick berätta om sin utställning. Hon sa väl ungefär som i texten ovan. Det var väldigt dåligt ljud och svårt att höra.

Det är kvinnan till vänster som är Rinko. En av de andra intervjuade och en översatte.

Hon berättade att hon varit på Island och blivit fascinerad av gejsrar och vulkaner. Hon hade tänkt återvända för att göra utställningen klar men då kom pandemin. Istället fick hon avsluta i Japan.

Plötslig hörde jag en glad röst som hälsade på mig. Det var V…..t, vår svenska guide på resan i Japan, som också var där. Jag gissar att han var en av de särskilt inbjudna, han är ju Japanexpert. Vi kramades och det var ett glatt återseende och jag passade på att berätta att han inspirerat mig att lära mig mer och att jag därför läser en kurs om Japan på Göteborgs universitet.

När intervjun var slut bestämde jag mig för att gå, i alla fall från den lokalen där vernissagen var. Det var alldeles för mycket folk för min smak. Jag ska däremot gå dit vid ett lugnare tillfälle och titta igen. Jag har ju ett årskort, det de kallar att vara medlem.

Jag gick upp till restaurangen och beställde ett glas rött och rotfruktschips med en örtkryddad majo.

Det var skönt att sitta ner en stund och gott att knapra på chipsen. De har en rätt konstig meny där, men det här gick ju an.

När jag betalat gick jag tillbaka till Slussen för att åka hem. Det var kallt ute. Väl hemma satte jag mig med datorn en stund. Imorgon ska jag ha fri sovning, det behövs inför helgen.