För säkerhets skull hade jag alarmet på, man vet ju aldrig annars. Men jag skulle inte vara i Immanuel förrän 13:30.
Hann dammsuga nästan hela lägenheten innan jag åkte in till stan. Gick av vid Odenplan istället för Rådmansgatan och promenerade en bit extra.
Först skulle det vara information. Det kändes väldigt rörigt och vi fick vänta i 40 minuter innan den informationen, som för övrigt var samma som informationsträffen, började. Men till sist fick vi gå till våra uppgifter och jag skulle ju vara i köket.
Smörgåstillverkning. En med skinka och en med ost, en liten förpackning senap och sedan var tallriken klar.
Det serverades gröt också och sedan kaffe med kaffebröd. Alla fick varsin assiett med bulle och kakor.
Vi som var i köket skulle hålla oss där, men jag tog av mig förklädet och gick ut och letade rätt på min vän med dotter och barnbarn. De var nöjda med maten och fikat.
Vi volontärer hade en egen buffé uppdukad i lokalen en trappa ner och kunde gå ner och äta och fika där. Man var noga med att vi skulle ta pauser. Det var annat än på jobbet… 🙂
Klockan 20 var det slut och kyrkan stängde.Då fanns det lite mat kvar och jag tiggde till mig både gröt och brödskalkar,de där ändarna på limporna som är för små att göra mackor av. Fick lite ost och grönsaker också.
När vi volontärer fick varsin chokladask som tack för välutfört arbete fick jag en extra att ta med till min vän.
När jag släpat mig ner till T-banan ringde jag henne och bad henne komma ner och möta mig vid T-banan. Det var supertungt att bära på allt. Vi gick sedan hem till henne och jag fick tillfälle att klappa lite på hennes båda katter.
Efter att pustat ut lite på en köksstol och druckit ett glas vatten åkte jag hem. Var hur trött som helst. F ringde mig när jag var nästan hemma och vi pratade på vägen och en stund efter att jag kommit hem.
Gjorde en kopp kaffe och tog två chokladbitar. Bestämde mig för att skippa alarmet och ha fri sovning. Var verkligen trött.

























