Fem en fredag v. 47: Tacksam

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Vad är något du tar för givet men är tacksam för?
  2. Vilken tradition under årets högtider betyder mest för dig?
  3. Vilken upplevelse under det gångna året uppskattar du mest?
  4. Vilken utmaning under året är du glad att du tog dig an?
  5. Vad är du mest tacksam för i år?

 

  1. I dessa tider kan man inte ta något för givet. Men jag är tacksam att det fortfarande är fred i Sverige, trots att vi har en farlig och inkompetent regering som gör allt för att ställa till det för Sverige.
  2. Jag älskar jultiden, från Första advent till Tjugondedag Knut.
  3. Mina två långresor. De var olika, men fantastiska på varsitt sätt. Jag hade en osannolik tur på mina safariturer och fick se alla de fem stora, Big five, och mängder med andra djur och fåglar. Japan var ett fascinerande land med en spännande kultur. Däremot har jag väldigt svårt för deras mat.
  4. Jag bestämde mig för att börja jobba på Karolinska Huddinges intensivvårdsavdelning igen. Huddinge och Sahlgrenska har Sveriges tyngsta, svårast sjuka, intensivvårdspatienter. Det kändes som att komma hem när jag kom dit.
  5. Min fina son och den nära kontakten vi har.

Publicerat i Fem en fredag, Livet | 2 kommentarer

Gult och gott – Roadtrip dag 3

Sov lagom länge och gick sedan upp, gjorde kaffe och en macka och hade en liten förfrukost. Men L..a kom upp ganska strax efter och vi drack kaffe i vardgsrummet medan hon fick elden att ta sig. Det var ruskigt kallt inne.

Med tiden blev det dags för frukost och det dukades fram allt möjligt, bland annat senapssill, potatis och ägg.

Dagens utflykt planerades till Café Leva i Hok. Det är inte alls långt bort och vi tog bilen dit.

Vi började med att ta en titt på det som de har till försäljning. Men jag ska i nuläget inte köpa något, ska väl snarare försöka minska ner bland det jag har.

Saffransvåfflor med lingon och grädde. Det var de som var själva syftet med att åka just dit för att fika.

Det blev en tur till Vaggeryds samhälle för att inhandla mat för idag och de kommande dagarna. Jag köpte schampo och balsam också eftersom jag glömt det hemma.

På vägen hemåt fick vi stanna eftersom tåget skulle förbi. Det fick komma med på bild eftersom det också var gult.

När vi kom hem bestämde vi oss för att vila. L..a gick upp till sitt rum på övervåningen för att sova en stund. Jag hade väl också tänkt att sova men bestämde mig för att ta ett glas rött och lite ost istället. Äta, äta, äta… Hela tiden.

När L..a kom upp drack vi kaffe och åt mandelkubbar. Pratade om gemensamma bekanta och kollade lite på deras Facebooksidor.

Vid 18-tiden lagade L..a middag och jag satt och pratade med henne i köket. Idag skulle det bli vegetarisk sås, gjord på Anammafärs, och pasta.

Efter maten drabbades jag av paltkoma och var tvungen att ligga ner en stund. Men sedan tittade vi på två avsnitt av dokumentären om Tove-fallet. Sedan gick L..a och la sig eftersom hon skulle jobba imorgon. Jag gick och la mig inte så långt efter.

Publicerat i Livet | 1 kommentar

Vitt, vitt, vitt – Roadtrip dag 2

När jag vaknade hade jag sovit i mer än 9½ timme. Ändå kände mig mig trött. Frös gjorde jag också, men det var säkert bara inbillning. Måste varit varmare än jag har i min lägenhet hemmahemma. L..a eldade åt mig igår kväll så det var jättevarmt i rummet och när det sedan slocknat så blev det snabbt kallt. Det var säkert kontrasterna som störde mig.

Gick ut i köket och gjorde kaffe. Fixade med lite ”skrivjobb” och väntade på att L..a skulle vakna. Ute hade det snöat under natten.

När L..a kom upp åt vi frukost superlänge. Mackor, ägg, kaffe och mandelkubbar.

Det blev dags att ta tag i dagen och jag plockade fram kläder och gick för att borsta tänderna och tvätta mig.

Vi åkte sedan till Hok för att titta i en affär som säljer ljus och julprylar. Eftersom de ska lägga ner var det halva priset.

Jag hittade inte något jag ville köpa. Tyckte det var mest kitsch de hade.

Vi åkte sedan in till Vaggeryd för L..a ville titta på tofflor. Det hittade hon inga hon ville ha, men jag drog iväg henne till Lilla tårtbageriet och vi köpte limepaj och kakor.

När L..a:s dotter kom fikade vi och åt våra pajbitar. De var gigantiska och jag vill nog inte ha varken grädde eller sötsaker på länge. För pajen var verkligen söt.

Medan L..a lagade middag åt oss tittade jag på en vacker solnedgång. Det finns vissa fördelar med minusgrader.

Vi åt Krispig torsk i ugn. Det är verkligen en rätt jag kan rekommendera dig att laga. Verkligen gott!

När vi ätit klart tittade vi på På spåret på playTV. Vi gjorde kaffe och åt kolakakor som jag köpt på Lilla Tårtbageriet.

Goda! Inte kan väl frosseri vara en dödssynd på en lördag? Eller…

Vi satt och pratade. Tänkte se en krimserie, men den var lite seg och rörig så vi tröttnade.
L..a gick och la sig och jag, som skulle sova i soffan, satt kvar tills det var dags att ligga ner.

Publicerat i Livet | 5 kommentarer

Gråskala – Roadtrip dag 1

Det blev en riktigt jobbig natt. Inte för att jag gått upp tidigt och sedan haft en dag på skolan före jobbet, men för att det var många patienter och tungt och jobbigt i största allmänhet. Precis så som det kan vara ibland.

Jag hade hur mycket som helst att göra med mina patienter, saker jag inte kan berätta om här, och var det något jag inte hade tid med så var det en patient som skulle vara där ganska kort tid och sedan skickas till avdelningen. Men vad gör man… Suck!

Det funkade inte för avdelningen att hämta sin patient när det var dags och inte för mig att rapportera per telefon. När dagpersonalen kom låg patienten kvar och vissa uttryckte missnöje med att patienten var kvar. Men vad skulle jag göra åt det. Det gick ingen nöd på hen och det som är livsviktigt måste gå först. Till slut sa jag att de skulle låta bli att bry sig och att jag skulle ta med mig min patienten när jag lämnat över till dagpersonalen.

Sagt och gjort, jag tog patienten med mig och gick upp på avdelningen. Hade faktiskt turen att få med mig en personal som gick som resurs. Vet egentligen inte vad det innebär i sammanhanget, men hon följde med och vi drog sängen ihop.
Avdelningspersonalen blir alltid glad när man kommer med patienter, de har inte resurser för att hämta egentligen. Det är alldeles för slimmat på personalsidan.
När jag stämplade ut var det bara 10 minuter övertid och alla var nöjda. Inte minst jag som slapp gnället över att jag inte ”fått iväg” patienten. Dagpersonalen har inte heller tid att ta hand om patienter som ”ligger och skräpar” på postop.

Tog vägen förbi stugan, skulle hämta ett par saker, och åkte sedan hem och gick och la mig. Hade tänkt sova 1½ timme, men jag hörde inte timern och det blev 2 timmar och 17 minuter. Inte mycket till sömn, men jag ville komma iväg.

Plockade ihop, drack lite kaffe och klädde mig snabbt. Hämtade bilen och körde in på gården. Packade in och gav mig av. Det var alldeles grått ute, till och med luften kändes grå.

Hade tänkt köpa två cheeseburgare på McD men det var en enorm kö så jag fortsatte till Sillekrog innan jag stannade. Där köpte jag dricka och en lång, smal korv som jag inte minns namnet på.

Pratade i telefon med L..a, Fia och F. På vägen utefter E4:an fick jag en vacker solnedgång på min vänstra sida, men huvudsakligen var det grått och sedan mer eller mindre svart.

Kom fram till L..a ganska exakt beräknad tid. Fick lite kaffe och mandelkubb till att börja med. Efter att jag burit in min packning.

På kvällen drack vi Prosecco och åt räkor med vitlöksbröd. När vi ätit klart gick vi in och satte oss i vardagsrummet och L..a eldade så det blev riktigt varmt. Jag skulle sova där och är, som ni vet, extremt frusen.

Det blev inte så sent, jag var supertrött och L..a var också ganska trött. Jag somnade snabbt.

Publicerat i Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 3 kommentarer

Keep going

När alarmet väckte mig var jag hur trött som helst och bestämde mig för ytterligare en halvtimme. Men jag var så uppe i varv att det var lika bra att gå upp. Kaffe och två knäckemackor Klädde mig och packade ihop det som skulle med till skolan.

Stannade vid Stora Coop i Boländerna och köpte lunch för dagen och nattlunch inför arbetsnatten. Sedan åkte jag in till centrum och letade P-plats. Det blev inte min favoritparkering, där var det fullt, men en som ändå var skapligt nära. Det var superhalt på trottoarerna och kallt förstås.

Hann med lite kaffe innan och att fylla min termos. Sedan hade vi spännande seminarier om de senaste föreläsningarna, lunchrast, ytterligare ett seminarium och sedan två föreläsningar. Sedan var dagen slut.

Skyndade till bilen, så gott man nu kan skynda när det är glashalt, men det hade jag inte mycket för. Hopplösa köer ut ur stan vilket innebar att ja aldrig hann hem. Åkte direkt till sjukhuset för att ”gömma” mig i personalrummet och vara med på ett zoommöte. Studentkårsstyrelsen skulle ha möte och huvudpunkten var planering av julfesten.

Personalrummet, som bara används dagtid, visade sig vara ett alldeles utmärkt ställe att sitta på. Det ska jag göra igen. Nu är det dags att gå in och jobba. Keep going! Man får inte slappna av, då somnar man…

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 1 kommentar

Aktiv och passiv på en och samma gång

När jag vaknade bestämde jag mig direkt för att sova en stund till. Men sedan blev det kaffe.
Medan jag fikade fick jag en förfrågan om jag kan jobba imorgon natt. Det kan jag ju egentligen inte. Men eftersom jag inte vill tappa postop som arbetskontakt så svarade jag ja efter mycket tvekan. Det får helt enkelt gå.

Hela dagen har jag pluggat. Några korta pauser och lite lunch, men i övrigt har jag varit disciplinerad.På kvällen hade vi en timme på zoom, zoom blev en timme och en kvart. Väldigt intressant och bra diskussion om en av Aristoteles böcker.

Började packa lite, men satte mig sedan med ytterligare en stund pluggande. Märkligt nog kände jag att jag behövde sitta ner en stund.

Det blev inte många steg ”gådda”, färre än tusen. Men åtta och en halv timme pluggande.

Publicerat i Livet | 2 kommentarer

Mer än en sorts byk

En inte alltför innehållsrik dag. Men lite kalabalik bjöd den ändå på. Man får inte ha för höga förväntningar bara.

Hade tvättstugan klockan elva och ska jag vara ärlig så kom jag inte igång förrän då. Var vaken en längre stund under natten och behövde ta igen lite sovtid.

Det är alltid mer eller mindre skitigt i tvättstugan, men idag slog det rekord. Klockan 10:59 dök kärringen upp och då ska ni veta att hon hade tvätt i ena tvättmaskinen, i tumlaren och i torkskåpet. Maskinerna var inkletade med tvättmedel och på golvet låg stora högar med skit.
Jag blev skogstokig på henne. Hon glodde på mig som om jag var en ond alien. Jag öppnade luckan för rengöring av luddfiltret och lyckades se tillräckligt arg ut för att hon skulle borsta av det. Resten av städningen blev jag tvungen att göra själv.

Jag mailade vår förvaltare och berättade hur det sett ut. Han svarade att han varit där och sett hur det såg ut och sedan pratat med de tre tidigare som haft tvättstugan. Alla skyllde på varann. Suck!

När jag sedan kom in och tänkte ta en kort tupplur före årsstämman hörde jag starka röster. Jag kastade mig upp, trodde att jag glömt låsa och att dörren gått upp och att det var folk i trappuppgången som pratade med höga röster. Det var det inte. Grannarna ovanpå måste ha skaffat en ny TV eller liknade och har den på en ljudnivå som inte är av denna världen. De har bott där i över 20 år och det här är något nytt. Annars är det så att de ofta gör ljud som stör. De är båda gravt hörselskadade och saknar förmågan att förstå att de som är hörande kan bli störda. Dubbelsuck!

I kväll var det årsstämma i bostadsrättsföreningen och jag funderade på vad som skulle hända där. Det är ofta ganska kaosartade möten. Stryk ganska förresten. Det brukar vara kaos. Men ikväll var det inte så många som kommit och inga motioner skulle behandlas. Det enda som hände var att det blev lite kalabalik runt vilka som skulle väljas in i fritidskommittén. Valberedningen hade föreslagit en person som de andra i fritidskommittten inte ville ha ”för hon var otrevlig”. Jag har ingen aning om ifall hon är otrevlig eller inte. Men att avhandla en icke närvarande person på ett möte är icke lämpligt. Valberedningen gick ut för att konferera och kom sedan in och sa att de nu föreslog att man skulle minska med en person och att man då inte kunde föreslå den här personen. Trippelsuck!

Mötet tog inte lång tid alls, någon timme kanske, och jag var hemma tidigt. Grannens ljud var, just det, ljudligt och jag blev tvungen att dra på högt ljud hos mig för att dränka det som störde. Förstår inte varför de dragit igång detta ljudinferno nu. Efter alla år. De måste väl haft TV förut? Eller… Kvadrupelsuck!

Nu hoppas jag på lite lugn och ro och slippa utbrista i en kvintupelsuck. Men det har vi ju  inte sett än…

Publicerat i Livet | 1 kommentar

Vad är det för fel på allt och alla

Vaknade strax före åtta och hade sovit bra. Troligen för att jag haft värmefläkten inne i rummet där jag sover. Brukar ha den i köket och visst värmen sprider sig i hela lägenheten, men det är en liten fläkt. Jag hade samma slags fläkt i köket i Tornet. Där steg värmen uppåt till de andra våningarna och dessutom hade jag elelement på övriga våningar. Här är det vattenburen värme och trots att elementen är varma, lite varma, så räcker det inte för att kompensera att det är så kallt och dragigt.

Kaffe för att kicka igång dagen och sedan lite nyttigheter. Behövde ringa min vaccinationscentral. Men nej då, det går inte. Man måste skaffa en speciell app och sedan kontakta den via någon chatt eller liknande. Dessutom kan man då inte välja vilken vaccinationscentral man vill ha kontakt med, det avgör appen via var man befinner sig.  Men de skriver på sin sida att det bästa och enklaste sättet är att besöka dem på plats. Suck! Dubbelsuck! Trippelsuck! Alltså måste jag planera om min dag…

Jag förstår inte att allt fler ställen har slutat använda telefon och de som fortfarande gör det har superduperlånga telefonköer där de tjatar med en minuts mellanrum att man kan lösa sina problem på hemsidan. Det kan man. Om man har ett ”standardproblem”, ett som ”alla” har. Inte om man vill fråga något som er mer specifikt. Din plats i kön är 48 och beräknad kötid förväntas vara 55 minuter. Så låter det så fort jag har ett ärende till en myndighet eller ett företag. Suck! Dubbelsuck! Trippelsuck! Kvadrupelsuck!

Alltså fick jag inse att jag behövde åka in till stan. Det hade jag planerat att göra på onsdag, men det gick att planera om mina övriga ärenden. Bestämde mig för att äta lunch inne i stan också. Och dricka vin. Bara för att!

Hade ett långt telefonsamtal med en vän. Vi behövde avhandla olika aspekter på livet…

Åkte in till stan och traskade iväg till vaccinationsstället. Där fyller man först i ett formulär på datorn och sedan ska man vänta tills någon pratar med en.
Jag var fullkomligt oförberedd när en personal smög upp bakom ryggen på mig. Jag hade en bok i öronen och hörde henne inte när hon kom.

Hon var barsk, ifrågasatte varför jag inte beställt tid. Jag sa att det ju inte längre går att ringa och då sa hon att nej, det gör det inte man ska boka via nätet. Då sa jag att det kunde jag inte just idag. (Det var väl i och för sig en sanning med modifikation, jag ville ju ha en tid på onsdag och det funkar inte riktigt så på nätet). Hon sa att jodå, de har ju dropp in men jag skulle få vänta länge. Minst en timme. Jaja, sa jag. Jag sätter mig ner och väntar. Och det gjorde jag. Jag fick en nummerlapp. Hon hade en stor rulle med könummer. Till oss som inte bokat skulle man ju kunna tro.

Det visade sig att alla fick en nummerlapp från rullen. Även de som bokat. Det blev alltså lite rörigt. Hon kom ut och skällde på oss för att vi gick i nummerordning istället för den ordning hon tänkt sig.

Någon påpekade att hon nog borde berätta för personalen som vaccinerade hur ordningen skulle vara för de tog in folk i nummerordning.
Hon svarade då att det var ju vuxet folk så de visste hur de skulle göra ändå. Det var vi som väntade som inte lydde. Jodå, hon använde faktiskt det ordet. Vi lydde inte henne och gjorde som hon tänkt. Här skulle nog en oändlig summa suckar passa…

Hur som helst så hade jag ett nummer som hämtades in samtidigt som hon plötsligt tänkt sig att jag skulle gå in. Jag hade med andra ord inte väntat speciellt länge. En kvart kanske… När jag gick så hon något märklig typ ”där ser du att det fugerade” eller något sådant. Jag log lite sockersött och gick. För det fungerade ju inte alls egentligen. Folk kom in efter sina nummerlappar och de som hade bokade tider kom in på samma sätt. Men det går rätt snabbt att vaccinera så ingen behövde vänta länge. Men det var lite ”dårhus” över hennes köordning…

Jag gick sedan runt och tittade lite i olika affärer på ditten och datten i julens anda. I Adlibris bokhandel fanns ett café som lockade.

Jag ville äta på Pinchos och de öppnar först klockan 16:00 så jag fick vänta. Men det var inte svårt att få tiden att gå.

Jag har alltid tänkt jag ska dricka en av deras drinkar. Men det brukar inte bli av. Men nu blev det en drink. Det var en med jordgubbssmak. Fluffet ovanpå är sockervadd. Den var verkligen god. De har mängder med drinkar. Smakade inte sprit alls, tror det är 5:or de har i sina drinkar. Annars brukar man ju välja 4 eller 6 centiliter. Så det är väl en bra kompromiss.

Beställde mat, tre rätter: Beets & goat cheese, Loaded fries och Steak sandwich.

Tyvärr var ingen av rätterna så där väldigt god. Jag gjorde helt enkelt ett felval. Borde hållit mig till det jag brukar äta. Man ska inte ändra ett vinnande koncept…
Vinet var i alla fall gott.

På vägen till T-banan var jag inne hos Classe och köpte lås. Sedan åkte jag hem. Innan jag klädde av mig hämtade jag nyckeln till xtraförrådet och gick dit och satte på ett lås på ett extra xtraförråd som jag fått hyra. Jag såg igår att det stod tomt och mailade och frågade om jag kunde få hyra det. Det fick jag.

På gården är vår ”istället för julgran” på plats.

Väl hemma igen har jag haft ett långt telefonsamtal med en kolonigranne som är sjuk. Allvarligt sjuk, men det verkar reda till sig. Sedan mailade jag Loopia om ett problem som jag vill att de tittar på. Sedan tog jag helg med lite playTV innan jag skulle sova.

Publicerat i Livet | 1 kommentar

Rödluvan har skott sig

Det gick hur bra som helst att passa Snufflan. Hon gick och la sig på en kudde i F:s sovrum och kom bara ut en gång för att kolla vad jag gjorde.

Själv sov jag dåligt. Det var jättekallt, man har verkligen dragit ner värmen för mycket, och jag frös så jag skakade. Hade till och med min kappa på mig i sängen. Men även om jag vaknade femtioelva gånger så lyckades jag få ihop skapligt många sömntimmar. Men det blir inte den bästa kvaliteten när man vaknar stup i ett.

När jag gick upp sov Snufflan fortfarande och jag blev orolig och gick och kollade henne, tände lampan, och hon tittade på mig och la sedan tillbaka huvudet på tassarna och sov vidare. Jag klädde mig och försökte locka med henne ut. Men det gick inte. Jag blev så pass orolig att jag ringde F. Han berättade att dels är hon morgontrött, dels vill hon inte gå ut när det är kallt ute.

Satte mig och drack kaffe vid köksfönstret och tittade på folk utanför. Man kan verkligen undra vad man ska med film och teater till när folk beter sig som de gör. Det hände en hel del därute ska jag säga…

Till sist kom hon i alla fall och sa att hon ville gå ut. Vi gick en runda på två tusen steg. Hon hade inga kläder med sig, de låg i F:s bil, och det var 5 minusgrader ute. Annars hade vi lätt kunnat gå de tiotusen stegen för dagen.

Jag meddelade F att jag ville ha två McToast. Jag fick en cheeseburgare istället för de missade frukosttiden. Sedan servade F min trilskande skrivare. Förhoppningsvis fungerar den nu. Den funkade uppe hos honom i alla fall.

F och hans kompis E..k bar upp mina däck och jag hämtade min bil. Körde sedan ner den i garaget igen och packade ihop mina saker jag hade hos F. Det enda jag glömde var min kastrull jag haft att värma kaffevatten i. Men jag klarar mig utan den till nästa gång han kommer hit.

Ställde bara in mina saker och åkte sedan till Rotebro och Däckskiftarna. Jag tänkte att det nog kunde vara kö på en söndag. Har bytt där i många år och ibland kan det vara tjugo bilar i kö. Det var ingen kö, bara de två som var inne för byte. Det gick snabbt och bilen var strax klar.

Då åkte jag till IKEA och där kunde jag konstatera att alla i Stockholm var där. Gick vägen via Stadion och köpte träningskläder, bara för att jag såg fina jag ville ha. Fortsatte sedan in på IKEA och tog rulltrappan ner och in på fiket de har där man går in.

Jag gillar deras räkmackor, de är prisvärda. Trots att de blivit dyrare. Det blev en bra lunch.

Gick sedan genom trängseln till andra sidan för att köpa små lådor. Ska sortera mina studieböcker efter ämnen. Det är hopplöst att hitta dem just nu.

När jag kom hem åkte jag vägen förbi mitt xtraförråd och la in däcken där. Det är ingen trapp där och jag kan hantera däckförvaringen utan hjälp.

När jag kom in var det superkallt i min lägenhet, bara 18 grader. Är så trött på denna eviga kyla. Enligt FHM ska det vara 20 grader och för äldre och temperaturkänsliga personer ska man ha 22 grader inomhus. Jodå, jag värmer med värmefläkt. Jag tål inte denna kyla. Får ont i hela kroppen. Men vi får inte värma med fläkt eller infravärme och nu ska vi inte ens få spola upp ett glas kallt vatten att dricka utan ha vatten i kylen istället ifall vi vill dricka. Suck!

Gjorde en kopp kaffe och pluggade. Vi ska ha en xtra lektion på onsdag på zoom och diskutera Aristoteles bok Om diktkonsten. Den kommande veckan är så fullspäckad. Men sedan är jag ledig från allt. Utom pluggande.

Tog en paus med ett avsnitt Fråga Lund, whatsappande och telefon. Sedan fortsatte jag läsa en stund till. Men vid halvelvatiden kändes det dags att avsluta dagen

 

*Rödluvan, Little Red Riding-Hood, är namnet på min bil (ifall du inte redan visste det).

Publicerat i Livet, Mammason | 2 kommentarer

Konst(ig) lördag

Vaknade ett par gånger under natten. Behövde gå på toa och första gången gick jag och la mig direkt, Hela, och då menar jag verkligen hela, kroppen värkte. Andra gången var vid halvsextiden och då var det ju nästan morgon så då drack jag kaffe och åt ett par knäckemackor.

När jag gick och la mig igen fick jag syn på febertermometern bakom ett par böcker och passade på att kolla. Hade 37,6 vilket är ganska mycket för mig som brukar ha mellan 35 och 36, speciellt på morgonen.

Efter mer sömn, mer kaffe och ett par Asperin var jag redo för dagen. Hann lite annat också innan jag skulle åka.

B-M och jag skulle ses i Ropsten klockan 11:00, men vi sprang på varann redan på T-centralen. Jag hade helt missat att Lidingöbanan är avstängd, man bygger och fixar med något, och vi fick gå över bron och bort till Millesgården.

Vi började med att äta lunch. Jag valde viltfärsbiffarna med tranbär. Det smakade riktigt bra. B-M valde tomatsoppan, men det åt jag i tisdags och kände inte för en repris redan nu.

Efter maten gick vi ner till kassan och visade upp våra årskort. Sedan traskade vi runt ett första varv. Det var Kaffe Fassett som har en utställning med i första hand kviltade konstverk.

Det fanns förstås mer att titta på, men det här är det jag fotade. Utställningen pågår till 28:e januari 2024 så du hinner dit. En del av det kviltade är gjort av Kaffe Fazett själv, en del av andra som använt hans tyger.

Jag vilade en stund och satte mig sedan i trappan där man kunde så en intervju där både Kaffe F och hans partner berättade om deras arbete. Sedan gick jag ytterligare ett varv på utställningen.

Efteråt gick vi tillbaka till Ropsten. Det kändes helt okej att gå, tänk vad lite salicylika kan göra. 🙂

Vi åkte T-banan och skiljdes åt vid T-centralen. Jag hade lite bråttom hem, ville hinna både vila och plocka ihop det jag skulle ha med mig.

När jag kom hem tog jag en tupplur. F ringde och sa att de skulle iväg och äta med K…e och J…n för att fira deras födelsedagar. Men han skulle ringa mig när de var på väg tillbaka.

När F kom hem blev det snabba puckar. Jag plockade ihop det jag skulle ha med mig och ringde och bad honom komma och bära. Han ska kolla på min skrivare imorgon så den skulle med. Jag ska sova uppe hos honom och vara ”barnvakt” åt Snufflan medan han och E..k skulle iväg på något ”party”. F hade sin gitarr med sig så det blir nog rätt lugnt.

Jag pratade med L i telefon. Snufflan gick och la sig på en kudde. Hon har blivit lugnare och har inte skällt en enda gång. Jag har bäddat åt mig och ska titta på Saknad, aldrig glömd på playTV.

Publicerat i Livet, Teater, museum, kultur, musik | 3 kommentarer