Söndag

Hade sovit drygt 9½ timme när jag vaknade. Trots det gjorde jag långmorgon innan jag planerade min dag.

Började med kaffe och ett par mackor medan jag lyssnade på ljudbok. Ännu en kopp innan jag klädde mig och gjorde lite ”nytta”.

  • Diskade
  • Plockade ihop en kasse till återvinningen
  • Skrev inköpslista för morgondagens middag
  • Plockade ihop för tvätten imorgon
  • Pluggade en stund
  • Bytte om inför kvällens konsert
  • Åkte till Telefonplan och promenerade till Uppenbarelsekyrkan för att lyssna på Gabriel Faurés Requiem

Kyrkan var alldeles fullsatt. Man har uppfört olika requiem de senaste helgerna, men idag var det ju Allhelgonahelg och många hade tagit sig till kyrkan.

Requiem är en dödsmässa. Själva ordet är en ackusativform av requies och betyder vila. Mässan kallas så efter inledningsorden Requiem aeternam dona eis Domine som betyder Giv dem evig vila, Herre.
Jag hörde att många frågade prästen som stod vid dörren ut vad ordet betydde och jag tänkte först lite elakt att det borde hon ju veta, hon är ju teolog. Men sedan ångrade jag mig och gick tillbaka och berättade för henne att ordet betyder vila. Jag kan ju i alla fall försöka vara snäll.

Efter konserten gick jag tillbaka till Telefonplan och gick till Krubb. Hade bestämt mig för att unna mig ett glas rött och pommes med dipp.

Det var mycket pommes och jag hann med ytterligare ett glas och en kopp dipp. Krubb är ett mysigt ställe. Ser fram mot att det blir min kvarterskrog.

Tog T-banan hem, bytte till Tvärbanan och bytte igen till T-banan. Det tar onekligen lite tid att ta mig hem.

Nästan sovdags, bara en liten stund att chilla. Har en intensiv vecka framför mig.

Publicerat i Livet, Teater, museum, kultur, musik | 2 kommentarer

Ljung, eld och vatten

Gick upp när alarmet väckte mig och gjorde kaffe och en macka av Hönökaka. Sedan tog jag det lugnt ett tag, Drack faktiskt två koppar kaffe till innan jag tog tag i dagen på allvar.

  • Bära ner kassar till bilen
  • Tanka
  • Plantera på mamma & pappas grav
  • Plantera på mormor & morfars grav
  • Åka till Eskilstuna, där jag skulle vara cirka klockan 14
  • Elda hos S (Det är tillåtet att elda just nu i Eskilstuna kommun)

Det var så mycket folk på kyrkogården i Södertälje. Personal vaktade bommen så folk inte skulle köra bil till gravarna. Kyrkan sålde korv och bjöd på kaffe. Jag blev lite lätt illamående av att man gjort dagen till ett jippo.

Betydligt lugnare var det på kyrkogården i Mariefred. Enstaka personer och lugn och frid.

När jag planterat fortsatte jag hem till S. Han hade satt fyr i sin eldnigstunna och jag släpade ut mina fyra stora kassar som jag ville ha destruerade.

Det regnade väldigt mycket. Hade regnat hela tiden sedan jag åkte hemifrån. Det var kallt och blött.

När vi eldat klart, det tog sin tid i regnet, så åkte vi för att äta. Jag hade lovat att bjuda S eftersom jag fick elda hos honom.

Vi valde närmaste pizzeria, det kändes enklast så. Det var på mitt önskemål att vi valde just pizza.

Min pizza hette New York och hade köttfärs, champinjoner, lök och tomater. God, men jag orkade inte äta hela. Lämnade en hel del av bottnen men åt upp allt ovanpå.

När vi var tillbaka var det dags för mig att åka hem. S föreslog att jag skulle lägga mi kappa över passagerarsätet och ha på sätesvärmen så kunde kappan torka. Det visade sig vara en bra idé och den var nästan torr när jag kom hem.

Var både trött och frusen när jag kom hem. Bytte om och satte mig vid datorn och tittade på playTV. Bestämde mig för att göra en tidig kväll.

Publicerat i Livet | 6 kommentarer

Vart är jag egentligen på väg

Vaknade före alarmet, men inte allt för mycket. Drack kaffe och chillade lite innan jag skulle iväg till vårdcentralen för provtagning. Hade en tid där 11:15.

Efter besöket på vårdcentralen åkte jag in till stan och åt lunch. Hade sedan tänkt gå runt lite, men när jag kom ut från Kungshallen regnade det rejält och jag skyndade till T-banan för att åka hem.

Ägnade eftermiddagen åt ljudbok, telefonsamtal och när det äntligen blev kväll tittade jag på På spåret. Som jag väntat och längtat efter att den nya säsongen skulle börja.

Publicerat i Livet | 3 kommentarer

Fem en fredag v. 44: Läskigt

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Hur lättskrämd är du?
  2. Vad tycker du är läskigt?
  3. Har du fått besök av barn för bus eller godis i veckan?
  4. Vad klädde du senast ut dig till?
  5. Har du någonsin upplevt något övernaturligt?

 

  1. Beror ju på vad man menar med lättskrämd. Jag har en realistisk syn på livet och tillvaron, men det är klart att jag blir rädd när man hoppar på mig på gården där jag bor och tar stryptag eller hotar min familj.
  2. Samhällsutvecklingen i Sverige. Ja, i världen också förstås, men att folk kan mörda, bli fällda i tingsrätten och sedan frikända i hovrätten tycker jag är verkligt otäckt. I Sverige kostar det gratis att mörda även när man vet att den åtalade är skyldig.
  3. Nej, man kommer inte in i vår port utan att ha en ”tag”. Har dessutom faktiskt inte sett några utklädda barn här. Möjligen är det en kulturfråga.
  4. Minns faktiskt inte. Vet att jag varit på en del personalfester med tema, men det är några år sedan. Eller, egentligen, många år sedan.
  5. Ja, flera gånger. Kan väl varit i 5-årsåldern första gången. Upplevelserna är personliga och inget jag vill dela på en helt öppen webbsida.

Publicerat i Fem en fredag, Livet | 11 kommentarer

Två dagar som bara passerade och en natt däremellan

Trots att jag planerat att sova länge på onsdagsmorgonen vaknade jag tidigt. Gjorde kaffe och startade dagen med Fråga Lund. Tittade på några andra program och la mig sedan och sov några timmar till.

På kvällen var det dags att åka till jobbet. Behövde köpa nattlunch och gav mig av tidigt. Köpte en färdigrätt, kålpudding, på Coop på Centralen och sedan bestämde jag mig för att åka till sjukhuset trots att jag då skulle bli väldigt tidig. Men på något sätt kändes det som att jag skulle passa på att åka medan pendeltågen fungerade.

Hann med en fika på BK på stationen i Flemingsberg, kaffe och en liten cheeseburgare. Lyssnade på ljudbok och kom nästan in i ledighetsmood och hade gärna suttit där längre. Men jag gick till sjukhuset och bekantade mig med den där klädautomaten, eller vad man ska kalla den, och tog ut kläder för natten och nästa vecka.

Natten var lugn, men lite dramatik hann vi med. tyvärr kan jag inte berätta om vad som hände, men det var spännande och lite spektakulärt. Men på det hela taget så var det som sagt lugnt.

torsdagsmorgonen hade jag en läkartid på min vårdcentral, klockan 10:30. Jag gick till kiosken och köpte kaffe, börd och ost och satte mig sedan och fikade. Behövde frukost och hade tid att ta det lugnt.

Efter läkarbesöket var det dags att åka hem. Jag var trött, klockan var mycket och jag somnade fort. Sov till strax efter halv åtta. Då fick det bli både morgonkafffe och kvällskaffe i ett. 🙂

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | Lämna en kommentar

På längden och bredden, en innehållsrik dag

Det blev en lång dag, vaknade före alarmet som skulle väckt mig vid femtiden. I själva verket var klockan inte ens fyra.

Drack kaffe, åt lite knäckebröd och tog ett bad innan jag klädde mig. Plockade ihop en massa saker jag skulle ha med mig och åkte sedan mot Uppsala.

Stannade till vid Stora Wäsby och köpte kaffe och två McToast. Fortsatte sedan till Stora Coop där jag gjorde inköp till kvällens årsmöte. Fortsatte sedan in till centrala Uppsala och parkerade.

Vi i styrelsen i Kamratföreningen Gamla Fjellstedtare skulle ses på gamla kyrkogården och lägga ner en krans på Allan Parkmans grav, vår rektor på den tiden då vi gick på skolan. Idag skulle han fyllt 100 år.

Ordförande Per håller tal vid graven. Vi var en hel del folk som samlats, bland annat Allan Parkmans fru Catharina som i år fyllt 97 år. Jag hade henne som latinlärare på den tiden då det begav sig.

Vi avslutade med att sjunga Fjellstedtarsången och sedan skingrades vi. Men en mindre grupp, sex personer, avsåg att gå och dricka kaffe tillsammans. Efter lite funderande bestämde vi oss för att istället äta lunch på Domtrappkällaren.

Vi åt lite olika saker, men jag bestämde mig snabbt för att kosta på mig Biff Rydberg, en av mina favoriträtter. Till den en lokal, alkoholfri, öl som hette Road trip.

Efter lunchen gick jag till Newmaninstitutet för att sedan återigen ge mig ut på stan för att leta upp en blomsteraffär. Behövde köpa en blomma och två presentkort till ledamöter som skulle avgå från styrelsen.

På vägen dit hann jag ta en titt på stan. Hittade en popupbutik som hade trevliga klänningar. Jag fick adressen till deras ordinarie butik, men de kommer att vara i Uppsala till 16:e december.
Såg också trevliga halloweenbakelser, men jag var inte sugen på att fika just då. Annars hade det nog varit gott i regnet och höstrusket att sitta ner med en kopp.

Gick tillbaka till Newman, på vägen hämtade jag det jag köpt in på morgonen, och gick sedan ner i cafeterian där jag hittade några andra att prata med. Jag hade gott om tid, vi skulle inte ses förrän klockan 19:00 för årsmötet.

Årsmötet rullade sedan på med sedvanlig formalia.Val av nya ledamöter bland annat, jag valdes om till kassör och några representationsuppdrag.

Ute regnade det och R fick åka med mig hem. Han bor utefter vägen jag skulle köra och det passade bra att jag körde honom hem.

När jag kom hem satte jag mig i schäslongen. Det var så skönt att vara hemma och imorgon ska jag ha fri sovning.

Publicerat i Livet | 4 kommentarer

Bättringsvägen, en väg framåt

Vaknade med hopp om nya krafter. Visst, jag var morgontrött, men på ett normalt sätt. Efter en stund fixade jag kaffe och åt två knäckemackor med ost. Planerade lite för dagen och lyxade till det med ett avsnitt Ett fall för Vera till kaffet. Tyvärr visade det sig snabbt att jag redan sett avsnittet och jag letade rätt på något anat att se till kaffet. Det fick bli Riptide, en australiensisk serie i fyra avsnitt.

Medan jag fortfarande hade morgon fick jag en förfrågan om jag kunde jobba inatt. Var verkligen i valet och kvalet, men bestämde mig för att tacka nej. Jag behöver pengarna. Men jag har en fullspäckad dag imorgon och en hel del att göra idag också. Dessutom är jag fortfarande inte helt frisk. Det är inget som smittar, men det tar på min energi och just nu behöver jag den mer än någonsin.

Efter ännu en kopp kaffe och första avsnittet var det dags att klä mig och plocka ihop det jag behövde ta med mig.

Åkte till stugan, mest för att kolla läget men också för att där finns ytor att breda ut papper som jag jobbar med.

Det var kallt, 5 grader, i stugan och jag behövde både elda och värma med värmefläktar. Jag fick upp temperaturen till lite drygt 17 grader, typ samma som hemmahemma vintertid om jag inte värmer med fläkt. I köket där vedspisen står, blev det mer än 20 grader. Helt okej med andra ord.

Satt vid datorn och ”pysslade”. Drack kaffe. Pratade med en granne genom fönstret som hade haft inbrott och polisen varit där. Det har varit så många inbrott redan i år sedan säsongen slutade. Ledsamt att man inte kan få ha sitt hus och sina saker ifred!

Eftersom jag behövde vara hemmahemma på morgonen så insåg jag att jag behövde åka hem. Hade jag haft bilen med mig hade jag kunnat stanna över natten, men nu var det bara att bita i det sura äpplet och ta mig hem. Måste försöka ransonera bilresorna när det finns andra alternativ. Behöver spara för att få ihop ekonomin just nu.

Kollade när bussen upp till T-banan skulle gå, ville inte gå i mörkret. Åkte via T-centralen, det var ju måndag och då kunde det nog vara ganska lugnt.

När jag kom hem lagade jag lite middag och åt. Lyssnade på ljudbok och sedan bestämde jag mig för att det var sovdags. Trots att klockan bara var tio över nio.

 

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | 2 kommentarer

Weekend, på gott och ont

Så var det helg igen. Det kommer nog att bli en lugn tilldragelse för jag behöver fortfarande ta det lugnt och vila. Hade planer för lördagen, men eftersom min vän som jag skulle gå på en utställning med fått covid så har vi ställt in. Hade med andra ord inga fasta aktiviteter inbokade varken fredag eller lördag. Söndagen hade jag planer på en konsert. Om jag skulle orka.

Fredag

Jobbnatten förflöt helt okej, men det var rörigt och väldigt många patienter. Jag var trött när jag åkte hem men gjorde ändå ett stopp vid Stora Coop i Stuvsta och shoppade loss på lite mjukbröd, ost, marmelad, sådana där små starka korvar som man kan ha som snacks och ett par biskvier. Märkligt nog var det inga bilköer på Essingeleden, där brukar det ju annars stå still i trafiken.

Under natten fick jag hjälp av en av undersköterskorna med att registrera tillstånd för personalparkering. En krånglig process.
Man har gjort om parkeringsprocessen och nu måste man skaffa tillstånd via en dator på jobbet där man är inloggad med tjänstekortet. Så var det inte senast jag parkerade, man parkerar och betalar med apkoas app. Jag var inte behörig att parkera på de zoner som är personalparkering och det slutade med att jag var tvungen att ställa mig på besöksparkeringen, vilket jag fick för mig skulle kosta 120 kronor. När jag checkade ut på morgonen visade det sig att det i själva verket kostat 168 kronor. Suck!

En annan sak som man också infört är ett kontrollsystem för personalkläder där varje plagg ska tas ut med tjänstekortet och sedan återlämnas med kortet. Man är personligt ansvarig för varenda plagg, som har ett chipp som läses av. Det här är en tidsödande process och för att man inte ska kunna göra det på arbetstid så har man nu gjort så att man måste logga in sig på en dator på avdelningen för att logga in sin arbetstid och sedan även ut. Jag har, trots att man inte får, använt operationskläder som inte behöver registreras på tjänstekortet. Opkläderna är mycket skönare att ha på sig, men kostar mer att tvätta. Förr hade vi opkläder på IVA-postop, men av besparingsskäl så satte man stopp för det för ganska många år sedan. Jodå, jag ska ta ut kläder med tjänstekortet. Men det kräver att jag är där i mer god tid än jag var på torsdagen då jag var tvungen att parkera om bilen. Det tog mig nästan trekvart att inse att jag var tvungen att kosta på mig en besöksparkering. Trekvart var nog också ungefär vad jag behövde jobba för att tjäna ihop till parkeringen eftersom den betalas med skattade pengar, möjligen lite mer än trekvart beroende på hur mycket skatt man drar. Det är bara den som använder bil i tjänsten som får göra avdrag för parkering.

Gick och la mig nästan meddetsamma och sov sedan till strax efter halv tre. Eftersom jag inte hade något tidsplanerat kunde jag sedan dricka kaffe i lugn och ro och ta det lugnt. Tänkte satsa på en stillsam fredagskväll och sedan försöka få struktur på lördagen.

Lördag

Vaknade tidigt, hade nog sovit klart helt enkelt. Det hindrade mig inte från att ha lite långmorgon med kaffe, ostmackor och ett avsnitt av Saknad, aldrig glömd.
Bestämde mig sedan för att sova ett par timmar till. Har aldrig varit så trött. I alla fall inte på åratal.

När jag väl kom upp tog jag ett bad medan jag lyssnade på ljudbok. Efter badet tittade jag på Babel på playTV. Publiken syntes bara bakifrån, men eftersom jag dels visste exakt var jag satt dels kände igen min frisyr så såg jag mig. Men det finns inte en chans för någon annan att känna igen mig. I alla fall inte om jag inte berättar exakt var jag sitter.

Pratade i telefon med L. Sedan återvände jag till mitt ”sovläger” i sällskap med en kopp kaffe och en ostmacka. Funderade lite på om jag skulle äta något med mer substans än mackor idag. Men insåg att det nog inte skulle bli av. Planerna på en strukturerad lördag verkade flyga sin kos.

Under eftermiddagen tittade jag på playTV och åt ett par varmkorvar jag hade i kylen. Sedan sov jag fram tills det var dags för kvällens antibiotikatablett klockan 22.
Drack sedan kaffe och såg ännu ett avsnitt av en serie på playTV. Därefter var det sovdags.

Söndag

Vaknade lika tidigt som vanligt, hade sovit för få timmar också det som vanligt. Gick igenom mina månadsräkningar och försökte få ekonomin att gå ihop. Finns verkligen inte en chans att leva på min lilla, lilla pension. Den räcker ingenstans.

Drack kaffe och åt två ostmackor. Idag skulle jag i alla fall klä mig och göra ett seriöst försök att återgå till livet.

Pratade en lång stund med F i telefon, tittade klart på Kustpärlans mysterier, serien jag hade på gång på playTV, och sedan, äntligen, tog jag tag i livet och dagen.

Pratade med B-M, också det i telefon ,och sedan la jag sista handen vid månadens räkningar. Har fått i hop det någotsånär. Behöver få fler arbetspass för att det ska gå ihop sig i längden.

Klädde mig och gick till T-banan. Målet var Uppenbarelsekyrka där man skulle framföra Messa di requiem för a cappella kör, av den italienska tonsättaren Ildebrando Pizzetti.

Vid Telefonplan köpte jag en hamburgare i kiosken. Kände att jag behövde något slags middag. Men en vanlig 90-grammare kostade 72 kronor. Vettlöst!

Promenerade sedan till Uppenbarelsekyrkan. Egentligen ligger väl kyrkan närmare Midsommarkransen, men det är nästan lika nära från Telefonplan och den vägen hittar jag.

Konserten var fin. Först sjöng kören en del andra sånger på temat döden och sedan var det dags för Pizzettis Requiem (dödsmässa).

Efter konserten gick jag tillbaka till T-banan. Kände mig trött och eftersom det var 17 minuter tills min T-bana skulle gå åkte jag till Fruängen, där tåget vänder, för att slippa stå ute och frysa.

När jag kom hem gjorde jag kaffe och sedan bestämde jag mig för att sova. Klockan var ändå redan kvart över nio.

Publicerat i Livet, Stockholm: Huddinge Postop, Teater, museum, kultur, musik | 4 kommentarer

Dagens Jetpackfråga – Resmål långt bort

Idag ställer Jetpack frågan Hur mycket skulle du betala för att åka till månen?

Trots att jag reser mycket och ofta lägger ner stora penningsummor på just resor är jag inte alls intresserad av att resa till månen. I alla fall inte så länge det finns mängder av jordiska resmål på min bucketlist.

 

Publicerat i Jetpackfrågor, Livet | 5 kommentarer

Fem en fredag v. 43: Tid

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Är du tidspessimist eller optimist?
  2. När går tiden som snabbast?
  3. När går tiden som långsammast?
  4. Var spenderar du mest tid?
  5. Till vad under veckan har du behövt lite extra tid?

 

  1. Egentligen är jag nog varken eller, det är kontextberoende om jag är optimist eller pessimist.
    Jag tycker inte om att vara ute i sista minuten, kommer gärna tidigt så jag kan varva ner och dricka kaffe. Men det finns sammanhang där jag tycker jag har väldigt gott om tid och så sitter jag där i sista minuten och ångrar att jag inte gjort klart för länge sedan så jag sluppit stressen.
  2. När jag grottar ner mig i något. Kan vakna klockan fem på morgonen och sedan upptäcka att klockan är halv elva, eller än värre, redan halv fyra på eftermiddagen.
  3. När det är för lugnt på jobbet. Intensivvård har en tendens att vara ”allt eller inget”.
  4. Hemma numera. Sedan kan detta hemma vara hemmahemma, stugan eller en tillfällig bostad när jag är ute på jobb.
  5. Återhämtning. Jag har nästan sovit konstant sedan jag kom hem från min Japanresa. Jag var nog sjukare än jag riktigt förstått. Antibiotikan har i alla fall gjort susen och jag är på g igen.

*Insåg att jag missat en fråga, den om var jag tillbrinngar mest tid. Nu är det uppdaterat.

Publicerat i Fem en fredag, Livet | 8 kommentarer