Det är svårt att ens ta in att det kan fungera på det här viset. men så här är det:
Jag beställde en vara, och betalade i förskott, från ett svenskt företag. Redan vid beställningen fick jag veta vilken dag mitt paket skulle anlända. Det är en sak av stort format och skulle därför levereras vid mitt hem.
Igår fick jag ett mail om att paketet skulle levereras hemma hos mig mellan 8 och 16. Inget konstigt med det, jag hade alla möjligheter att vara hemma och vänta på det.
Vid 15-tiden, då jag fortfarande inte hört av PostNord letade jag rätt på mailet och gick in på länken spåra ditt paket. Då kunde jag se att de varit hos mig 14:08 och det fanns följande text att läsa:
”Leverans kunde inte ske eftersom porten var låst och mottagaren ej gick att nå”
Vaddå inte att nå? Man hade varken skickat sms eller ringt mig. Jag började leta efter ett telefonnummer att ringa för att fråga vad man höll på med. Något nummer fanns naturligtvis inte att finna och jag fick ta mig tid att googla fram ett till en kundtjänst hos PostNord.
Jag fick prata med en bjäbblisa vid namn Linnea, som på bästa småflicksvis, typ 11 eller 12 år, bjäbbade om att hon inte behövde berätta vad hon heter. Det behöver de på PostNord inte göra. (Det innebär att man i anonymitetens skydd kan behandla kunder precis hur illa man vill eftersom ingen vet vem man är, i alla fall inte om man har ett så vanligt namn som Linnea).
Hon plockade fram min beställning via det aviserade numret och berättade att eftersom det var skickat till PostNord via ett företag som heter DPD, vilket ofta paket från utlandet är, så har PostNord ett avtal med dem att de inte ska ringa upp kunden när de kommer. Är porten låst (vilket portarna där jag bor alltid är) ska de bara åka igen. Det är ett känt problem hos PostNord men det är inget de tänker göra något åt.
Nu hade paketet återgått till Veddesta och sedan skickats till mitt utlämningsställe dit det beräknas komma imorgon. Dit har det skickats eftersom det väger mindre än 20 kilo. Annars hade det skickats tillbaka till Tyskland direkt.
Om det varit kvar i Veddesta hade jag kunnat hämta det med bil där, säkert kunnat få hjälp att lyfta in det i bilen och med nedfällt säte tror jag det får plats. Jag har ju en rätt liten bil.
Som det nu är så kan jag inte hämta det med någon bil alls, man får inte köra in där med bil. Inte ens om jag fått ställa bilen utanför dörren skulle jag kunna få ut det till bilen. Personalen på ICA hjälper inte till med sådant och jag kan nog räkna med en utskällning, eller i bästa fall rejält sura miner, då de ska lyfta ett så stort paket över disken. För paketet är stort, även om det väger mindre än 20 kilo.
För att bära paketet behöver man se ut som en gorilla, eller i alla fall ha armar som en sådan. När den bjäbbiga Linnea lugnat ner sig och jag fått henne att titta på måtten på paketet så medgav också hon att jag självklart inte kan bära det de cirka 1½ kilometrarna som det är mellan min bostad och utlämningsstället.
Hon fortsatte i sin raljerande ton om att det kommer att ordna sig. Jag ilsknade till och sa att DET inte kommer att ordna sig, inte av sig själv om hon nu inte tror att paketet kommer att ta en promenad på egen hand hem till mig. JAG kommer att ordna det. Eftersom jag är en doer och problemlösare. Men det är PostNord som lagt det här problemet i knät på mig och gjort det till mitt problem. Vad gav dem rätten till det???
Storleken har betydelse, i alla fall när det gäller paket som ska fraktas. Dessutom har deras sätt att hantera frakter gjort att bor man där jag bor kan man inte beställa paket alls om det är saker som är större än att man kan bära dem ensam i handen.
För även om man beställer från ett svenskt företag, som i det här fallet, så kan det mycket väl vara så att de direktbeställer varan från en utländsk leverantör och då ska de ju inte ringa när de kommer utan titta på den låsta porten och sedan ge sig av igen. Om jag nu inte vill sitta på gården på en stol och vänta mellan 08 och 16 förstås, det är ju ett alternativ som även bjäbblisa förstod att jag inte tyckte var en bra lösning, det var kallt och lite regnigt, men som hon ändå medgav var den enda lösningen om jag vill ha mina framtida paket.
Jodå, vi kommer att hämta hem det där paketet, jag har inte råd att låta det gå tillbaka, har ju betalat nästan 1000 kronor för innehållet. Naturligtvis kan man bära nästan vadsomhelst om man är tillräckligt många som håller i ändarna på ett paket. Men hela situationen är sjuk. Hur har det kunnat bli så här? Nu när det finns tekniska lösningar och i stort sett ingen är längre bort än ett mobilsamtal. Hade de ringt hade jag öppnat dörren inom en halv minut. Tänk vad mycket arbetstid de sparat då med återfrakt till Veddesta, omlastning, transport till det så kallade utlämningsstället, bära in det dit och sedan hanteringen där. Suck! Dubbelsuck! Trippelsuck!
*Jag informerade Linnea om att jag tänkte namnge henne i sociala medier och det fick jag så gärna göra sa hon. (Hade hon låtit bli att bjäbba om att hon inte behöver tala om vad hon heter så hade jag inte haft något intresse av att offentliggöra hennes namn. Som person är hon fullkomligt ointressant, bara ännu en av dessa personer som tycker att anonymitet är en rättighet och att det ger rätten att bete sig hur som helst eftersom man aldrig behöver stå för vad man säger och gör).
