Inspirerad av en bild – Skrivpuff 25 september

Skrivpuff är dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med – och få kontinuitet i – ditt skrivande. Man skriver när man vill och hur ofta man vill. Sidan administreras numera av Grå papegoja.

Skriv en text inspirerad av följande bild. Du bestämmer själv hur trogen bilden din text ska vara.

Allt ska gå så snabbt. Vem har tid idag att skriva brev och vänta på svar. På dejtingsajterna tar relationer slut innan de ens börjat och många har flera på gång samtidigt för att vara säkra på att inte förlora tid. Men till vilken nytta?
Om man ändå träffas i världen utanför nätet så blir man ofta besviken. Man har gjort sig en bild, men sällan gett sig tid att lära känna människan på andra sidan skärmen.

I min ungdom hade jag en lång relation som huvudsakligen utspelade sig per korrespondens. Visst, vi träffades, förlovade oss och flyttade ihop. Men hans livssituation var sådan att han vistades borta långa perioder.

Vi skrev långa brev varje kväll, väntade inte på svaret från den andre. Det tog ju några dagar för ett brev att komma fram. Men vi delade allt väsentligt i den vardag vi så sällan delade rent faktiskt.

Nu har jag en annan relation, så olik den då, för länge sedan. Men ändå finns det likheter. Det finns en potential i långsamheten, i att inte något brådskar.
Idag, med mail, är det nästan som att prata med varandra i realtid. Men i det skrivna ordet finns en eftertanke. Den eftertanke som lägger grunden för något hållbart.

Posted in Skrivpuff 2016 | 1 Comment

Ett par dagar i vänskapens tecken

Vi hade pratat om det så länge, men det hade inte blivit av. Jag har varit hos henne i Västerås ett par gånger men hon hade inte varit hos mig i stugan. Förra året när jag firade min födelsedag blev hon sjuk och kunde inte komma. Men nu äntligen blev det av.

Jag mötte upp inne på Centralen och till sist kom tåget inrullande på spår 7. Det var fordonsfel och därför försenat. Men den som väntar på något gott…

Vi började med en tur på stan. En specialaffär för knappar skulle besökas och lite lunch skulle ätas. Vi skulle också handla till middag och frukost nästa dag.

Inne i en av alla dessa luxuösa innerstadsgallerior blev jag bjuden på en utsökt lunch och ett glas rött.

20160922_114227Vi hann titta på lite av varje, dricka kaffe och te och avslutade sedan med ett besök på Hemköp i bottenvåningen av Åhlens.

Det var en lite småkylig, mulen dag så vi slog oss ner inomhus och pratade. Vi jobbade ihop en gång i tiden och känner varann rätt väl. Medan vi pratade packade jag upp presenter. Katterna hade fått en låda med Sheba paté, jag fick en fin lyckta i form av en uggla och en burk med mitt favoritté, Lapsang souchong.

Framåt kvällen blev det dags att laga middag, torskrygg i ugn enligt ett recept från R:s mamma. Jag har ätit det hemma hos henne och nu bett att hon skulle lära mig tillaga denna fantastiska rätt.

p1000571

När vi ätit färdigt fick Kingston och Lucas också smaka lite. De fick ikläda sig rollen som tjänstefolk och utföra grovdiskningen.

20160922_201002
Även trevliga kvällar tar ju slut och till sist blev det läggdags. Vi var alla trötta och somnade utan problem.

På morgonen, efter frukost, tog vi en promenad i skogen och ner mot Flatensjön. Det hade blivit väderomslag och solen sken och det var en helt annan luft än dagen innan.

p1000575p1000576p1000578p1000581p1000587p1000589p1000590p1000591Naturen bjöd på mängder av färger och luften var klar och frisk. Det blev en stund då jag fick möjlighet att samla på mig en skvätt tranquilpoäng, något som verkar behövas framöver. De flesta blev jag dessvärre av med ganska omgående då min dörr fick för sig att inte gå att låsa. Problemet löstes av en snäll granne, men måste få en mer permanent lösning framåt våren. Med andra ord, ett och annat behöver ses över, renoveras och bytas ut här i stugan.

Vi kom i alla fall iväg in mot stan och på vägen stannade vi till vid pizzerian i Skarpnäck. Deras pizzor är värda att prova. Jag har varit där några gånger varit lika nöjd varje gång.

20160923_160938Vi tog T-banan in till stan, var och tittade på lite kläder och satte oss sedan på Starbucks på Centralen medan vi väntade på tåget.

Jag gick sedan ner till Coop och handlade lite saker och åkte tillbaka till stugan. Hann lagom med bussen, den går en gång i timmen, och väl hemma ägnade jag mig åt att vila, lyssna på och skriva mail.

Posted in Livet | 2 Comments

Han föll för henne direkt – Skrivpuff 23 september

Skrivpuff är dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med – och få kontinuitet i – ditt skrivande. Man skriver när man vill och hur ofta man vill. Sidan administreras numera av Grå papegoja.

Han föll för henne direkt. Ja, kanske i den bästa av världar, men så enkelt hade det inte varit. Hon däremot hade fallit direkt för honom. Eller fallit, nja det är väl inte heller helt sant. Men hon hade känt direkt när hon såg honom första gången att det var något speciellt med honom. Något som kändes varmt och skönt i hjärttrakten och som inte gick att förklara. Så jo, hon hade nog fallit för honom även om det skulle ta ett tag för henne att inse det själv.

Posted in Skrivpuff 2016 | 2 Comments

En inte helt vanlig dag

Ett känt uttryck är ”idag är ingen vanlig dag, det är min födelsedag”, jag nöjer mig med att det inte var en helt vanlig dag. Jag fyllde inte jämnt, det gjorde jag förra året, så det blev inget stort firande alls. Bara lite, lite…

Jag vaknade vid 08-tiden och började dagen med kaffe och ett par knäckemackor på balkongen.

20160913_091511_001Jag lyssnade på bok och gick sedan ut i köket och fixade till en kopp kaffe till. Hittade ett par kakor i kakburken som jag tog med.

20160913_101047Det kom mängder med grattishälsningar på Facebook, i mail och som sms. Senare på dagen fick jag också några telefonsamtal. Totalt var det över 200 personer som gratulerade mig. Vill man få en ego-boost ska man absolut ha Facebook. :-)

Posten kom sedan äntligen med den bok jag väntat länge på: 22 Things a Woman must know av Rudy Simone. Jag sträckläste de 108 sidorna.

Bokomslag 22 Things a Woman Must Know If She Loves a Man with Asperger's Syndrome (häftad)

När jag var klar var det dags att äta lunch, skulle visserligen ut och äta middag på kvällen men eftersom jag skulle träna behövde jag lite energipåfyllnad.

20160913_123130Vita bönor i tomatsås, stekt ägg och stekt falukorv. Inget märkvärdigt, men gott.

Efter maten skrev jag ett mail till min vän och hade sedan tänkt ta en promenad. Men jag somnade i soffan och vaknade lagom för att fixa till mig och ge mig iväg till träningen.

Träningen var hård, jag hade ont överallt. Vi fick bland annat bära varann på ryggen och det var inte helt lätt. Jag som inte ens vill bära småbarn på ryggen. Tur att jag  iallafall är van att bära ryggsäck, men det är ett tag sedan jag bar en fullpackning. Det brukar väl vara så där 12-15 kilo.  Även om jag haft tur och fick sammarbeta med en smal tjej så måste hon ha vägt minst 60 kilo.

När jag stod i duschen kändes det som att äta var det jag ville allra minst. Min son hade skickat ett sms att han satt i parken utanför och väntade på mig. Jag satt på bänken i omklädningsrummet och samlade kraft för att gå ut.

Väl ute i friska luften kändes det bätttre och jag, som skulle få välja restaurang, var nyfiken på den grekiska restaurangen Faros på Södermannagatan.

Jag tränar på Södermannagatan, men restaurangen låg mycket längre upp och promenaden dit gjorde mig gott. Vi fick en plats ute och det var alldeles ljummet i luften och lika osannolikt skönt som det varit året innan då jag och mina vänner som sov över i stugan satt ute och drack vin under stjärnorna på natten mellan den 12:e och 13:e.

Jag åt en Scampi Faros och drack Retsina, som efterrätt Tiramisu. Min son åt någon kötträtt och drack grekist öl, Mythos. Vi var båda mycket nöjda och det kommer att bli fler besök på den restaurangen.

20160913_20381420160913_214626

Vi promenerade sedan till T-banan och åkte hem. Jag var hemma strax före midnatt och varken jag eller T-banan förvandlades till en pumpa.

Posted in Livet | 2 Comments

EFIT – Ett Foto I Timmen – 9 september

EFIT, ett foto i timmen, är en sajt där man på givna dagar lägger upp en länk till sitt blogginlägg Ett foto i timmen. Sajten startade 2004 och har adress http://ettfotoitimmen.se

De andra deltagarnas EFIT den 9 september hittar du här.

Fredag, en ganska vanlig fredag, på språng som alltid.

20160909_074711Klockan 07-08: Morgonkaffe, alldeles för tidigt om jag fått bestämma.

20160909_081529Klockan 08-09: Försöker hinna plocka ihop det jag ska ha med mig och klä mig. Lucas tittar på medan jag skyndar mig.

20160909_092412Klockan 09-11: Sammanträde i Stiftelsen Akalla kyrka, där jag är ordförande. Bilden från strax innan vi ska börja.

20160909_111522Klockan 11-12: Väntade på T-banan i Kista. Man ser kyrkan bra från perrongen.

20160909_125608Klockan 12-13: Jag hade varit och vaccinerat mig mot japansk b-encefalit, en obehaglig, farlig sjukdom som jag inte vill drabbas av. Den finns på vissa håll i Nepal dit jag ska resa.
På bilden ser man Humlegården.

20160909_134722Klockan 13-14: Resterna efter min lunch på 7-eleven på Kungsgatan.

20160909_143353Klockan 14-15: En snabbrunda på Akademibokhandeln hann jag med innan det var dags att åka hemåt.

20160909_154050Klockan 15-16: Vilade lite på balkongen inför nattens arbete.

20160909_162456Klockan 16-17: Drack kaffe vid mitt lite röriga balkongbord.

20160909_164723Klockan 17-18: Båda katterna, Lucas på badkarskanten och Kingston lite i bakgrunden, tittar på medan jag tar ett skumbad.

20160909_180949Klockan 18-19: Jag beställde ett antal tågbiljetter, till Göteborg och till Prästmon i Ångermanland.

20160909_190608

Klockan 19-20: Det är rörigt överallt just nu. Klädhögen i badrummet minskade dock lite när jag klätt mig för att åka och jobba.

Dagen var inte slut, även om jag önskat det. Jag känner mig trött och sliten efter sommaren. Förhoppningsvis ska hösten föra med sig en del positivt som kan ge mig ny laddning för både kropp och själ.

 

EFIT

Posted in EFIT - Ett Foto I Timmen - 2016 | 5 Comments

Snurrar på i hög fart

Tiden går snabbt och det är fullt upp hela tiden. Jag kommer nästan inte ihåg vad jag gjort den senaste tiden. Men jobbat har jag gjort, ganska mycket faktiskt.

Natten mellan i måndags och tisdags gjorde jag mitt sista pass på Brännskadan, men det är meningen att jag ska göra ett och annat pass även fortsättningsvis. Men lite mer oplanerat.

På vägen hem handlade jag lite saker på Maxi innan jag åkte hem och sov. På kvällen var det dags för ett träningspass inne på söder. Efteråt passade jag på att äta på en av mina favoritrestauranger, Ming Garden. Jag äter alltid samma där, räkchips (som jag föreställer mig är som den manna som bjöds i öknen vid uttåget ur Egypten), friterade räkor i sötsur sås och en stor Tsing Tao. Ibland dricker jag kaffe, men jag hoppade det i tisdag eftersom jag plötsligt drabbades av hemlängtan.

På onsdagen bestämde jag mig för att gå på föreläsning om Nepal trots att jag nog sett och hört den tidigare. Kanske inte just samma, men liknande. Men var kan man dricka vin med tilltugg för 60 kronor annat än på de där föreläsningarna… Jag hade tidigare på dagen varit på utbildning på det stora sjukhuset söder om stan.

Igår träffades min vän röntgenläkaren och jag för att äta på Vapiano. Jag åt Pasta pollo e pomodori secchi, en vansinnigt god kycklingrätt. Till kaffet efteråt kunde jag inte motstå den läckra chokladtårtan med det passande namnet Death by chocolate.

20160901_17075020160901_175448

När jag kom hem igår kände jag att det varit för mycket den senaste tiden och bestämde mig för att det var dags att varva ner. Tyvärr var inte min laptop riktigt med på noterna och fick för sig att bli för varm och stänga av sig. Jag förstod att den behövde ett akut läkarbesök.

Idag fick jag min dator urblåst, det kröp fram nästan en hel katt under tangenterna. Mängder med katthår som gjorde att den höll sig varm, så varm att man kan kalla det för att den hade feber. Nu mår den bra igen.

När jag kört hem min kurerade laptop gav jag mig av till IKEA för en lunch. Jag är väldigt förtjust i deras stekta rödspätta så det fick det bli den här gången också. Jag var också och kollade lite på den säng jag ska köpa någon gång under hösten. Annars fick jag inte med mig nästan något alls därifrån, bara en skål för 5 kronor. Jag köpte en sådan förra gången jag var där och katterna tycker om att ha den som vattenskål. Den är bara lite för liten för att räcka en hel dag till två katter så nu har de varsinn.

Efter IKEA åkte jag på shoppingrunda på Stora Coop. Därifrån fick jag med mig bland annat, falukorv, potatis, ost, bröd, köttfärs, crème fraiche och ägg. En alldeles lagom shopping. Eftersom det är fredag kostade jag på mig en fika också.

Planerna för kvällen är att ta det riktigt lugnt. Jag känner mig trött och behöver vila inför helgen och kommande vecka.

20160812_145340

 

Posted in Livet | 1 Comment

Fem ord på V – Skrivpuff 31 augusti

Skrivpuff är dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med – och få kontinuitet i – ditt skrivande. Man skriver när man vill och hur ofta man vill. Sidan administreras numera av Grå papegoja.

Välj 5 ord på bokstaven V. Skriv en text som innehåller minst 2 av dem. Berätta gärna vilka ord du valt.

Du har det vackraste av leenden, du som nyss börjat vandra vid min sida på vänskapens stig. Med dig vill jag dela varandet, livets innersta hemligheter, för du skänker vila i min själ. Trots att du pratar nästan oavbrutet. Men när du är tyst så får jag prata och du lyssnar och minns vad jag sagt.

Orden jag valde: vackraste, vandra, vänskapens stig, varandet, vila

Posted in Skrivpuff 2016 | Leave a comment

En av rockens och punkens riktigt stora

James Newell Osterberg, mer känd som Iggy Pop, uppträdde igår på Gröna Lunds stora scen.

Jag var där mer än två timmar innan det skulle börja, ändå var det sjukt mycket folk. Lyckades i alla fall hitta mig en plats hyggligt nära scenen och hade turen att hamna bredvid en kille som var enormt duktig på rockmusik och musiker. Han pratade inte med mig egentligen, han förde ett samtal med två yngre killar. Men eftersom jag stod där fick jag också möjlighet att höra berättelser om skivor, spelningar och anekdoter från olika konserter. En klart positiv upplevelse.

Jag skulle egentligen ha sammanstrålat med ett gäng från jobbet, men insåg omgående att det skulle vara som att hitta en nål i en höstack. Det var alldeles för mycket folk.

Medan jag väntade fylldes det på med allt mer människor. Det var riktigt trångt, men jag stod kvar ganska länge. Men när det blev för varmt tog jag mig bakåt, folk var hyggliga där framme och lät mig passera. Längre bak var det svalare, men lika trångt. När jag sedan insåg att jag behövde luft var det minsann inte alls lika lätt att förflytta sig. Folk trängdes och försökte inte alls vara hjälpsamma. Tänk er att stå i en folksamling så trång att det inte ens går att röra armarna. Jag som inte har anlag för panik höll på att tappa fattningen och kände hur jag fick allt svårare att andas. Men till slut lyckades jag ta mig ända bort till Ben & Jerry´s glasscafé. Det var fullt med folk utanför, men inne i affären fick jag luft, kunde köpa kaffe och en bägare med två kulor glass. Sedan stod jag ute och lyssnade, det hördes lika bra där och hade jag sträckt på mig hade jag kunnat se honom. När det blev ett bord ledigt satte jag mig och stannade där tills konserten var slut.

Så fort det var slut skingrades folk som i ett trollslag och även om det fortfarande var trångt gick det att ta sig fram utan problem. Det var heller inte speciellt lång kö på toa. Att åka buss eller spårvagn till stan var däremot inte att tänka på och jag följde lämmeltåget av folk in mot stan och smet ner vid Kungsträdgårdens T-bana. Där hittade jag en sittplats i Akallatåget och kunde pusta ut.

Det var en magisk kväll, stora artister har ju den effekten på oss som älskar musik. Men, handen på hjärtat, Gröna Lund är ingen bra ”lokal”. Det är, trots att man skulle kunna tro annorlunda, alldeles för trångt när de riktigt stora artisterna kommer. Jag har varit på mängder av konserter och festivaler och aldrig kännt mig så instängd och trängd som där. Min son, som varit där ett antal gånger, vägrar numera att gå dit just för att det är så trångt.
Enligt Aftonbladets recension var det 14000 personer där, vill minnas att de sätter streck vid 17000. I vart fall var det vad de släppte in på Tennecious D 2013, då när jag var två personer från att komma in. Jag är glad att jag slapp den trängselupplevelsen. Konserten i London, på O2 Shepherd´s Bush Empire, var så mycket mer njutbar.

Trots trängseln var det en lycka att uppleva en av rockens och punkens ikoner live. Vem vet om det blir något mer tillfälle, han är trots allt 69 år. Men när man ser honom på scen slås man än en gång av att ålder bara är en siffra och, i det här fallet, att det där med att leva sunt nog inte är så viktigt…

20160824_20302920160824_200650

*Sptifylänk till en av mina favvolåtar, The passenger

 

Posted in Livet, Teater, museum, kultur | 2 Comments

287 Spindeltråd – Bild 74 av 365

I fotoutmaningen 365 foton ska man under året blogga och lägga upp bilder ur en på förhand bestämd temalista.
Helst ska man hinna blogga alla teman under året. Man har också rätt att byta ut 52 av listans teman mot egna och det ska då tydligt framgå att så är fallet.

En länk till Temalista 2016 kan du hitta om du klickar på länken

P1000389En spindeltråd, vävd till ett nät där både frön och flugor kan fångas. Ett gediget arbete väl värt att beundra.

2016_grön

 

Posted in 365 foton 2016 | Leave a comment

Förödelse ger PR-vinst – Skrivpuff 19 augusti

Skrivpuff är dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med – och få kontinuitet i – ditt skrivande. Man skriver när man vill och hur ofta man vill. Sidan administreras numera av Grå papegoja.

Ta en bok. Välj en slumpmässig mening i slutet av boken. Skriv en text inspirerad av meningen. Du väljer själv hur trogen ursprungsmeningen du vill vara. Dina tankar och din inspiration är det viktiga. Berätta gärna vilken bok du valt.

Världen brinner, både bokstavligen och symboliskt. Visserligen påstår statistiker att fattigdomen i världen minskat och att allt fler fått det bättre, men det är det svårt att ta till sig när fler och fler butiker har en, mer eller mindre stationär, tiggare sittande utanför och media visar hur människor flyr för sina liv.

Bilar brinner i många förorter och media vinklar och slår upp det på det ena sättet mer spektakulärt än det andra. Med effekter som för människorna som lever mitt i blir kontraproduktiva istället för konstruktiva.

Jag bor i en av dessa förorter som ofta figurerar i media som en ondskans boning, ett ställa där skräck och förödelse ständigt råder. Jag bor i Husby, en av de platser där vi bränner bilar. För det är ju så många ser det. Vi som bor där är per definition onda och kriminella.

Ständigt får jag frågan hur jag kan bo där. Är jag inte rädd? Alla vet ju hur farligt det är i de där förorterna. Ja, alla som inte bor där. Alla som med största sannolikhet inte ens satt sin fot där. Vi som bor där känner givetvis inte igen medias bild. Men vi får ständigt bära med oss ett stigma skapat av den bild media målar upp. Även om det finns en och annan journalist som gör försök att se oss som människor är krafterna för att använda förorter i allmänhet, och oss som bor där i synnerhet, som svarte Petter i debatten alltför starka för att de ska höras i bruset. Det finns alltid någon som tjänar på att vinkla och måla upp bilder som saknar verklighetsförankring. I de fall där det finns en verklighet är den, liksom den här övningen, bara en inspiration för att lyfta något man vill föra ut. Hur nära verkligheten det skrivna är kan läsaren inte avgöra utan att själv ha djupa kunskaper om det som beskrivs. Det är det få av läsarna som har och plötsligt är fantasi verklighet och verklighet fantasi.

 

Boken jag valt heter Myten om maskinen av Alf Hornborg. Meningen, som finns på sidan 261, lyder i sin helhet: Mitt i den nyvaknade vågen av globaliseringsmotstånd innebar förödelsen i New York en välbehövlig och aldrig tidigare skådad PR-vinst för global industrikapitalism.

Posted in Skrivpuff 2016 | 2 Comments