Bona diagnosis, bona curatio

Förkylningen från förra veckan, som verkade vara på bättringsvägen, kom tillbaka med full kraft. Jag antar att det nog mycket beror på att det varit mycket senaste tiden och jag bestämde mig för att i möjligaste mån ta det lugnt under helgen och bara göra det nödvändiga.

Hade en lång, skön förmiddag hemma på Första maj innan jag åkte in till stan. Ställde mig på Kungsgatan och tog en massa foton som jag inte hunnit sortera ännu. Men några ska väl kunna vara bra. De var ett imponerande demonstrationståg med över 12000 personer. Så många kan jag inte minnas att det varit under min tid, vi var drygt 10000 det året då Vietnamnkriget tog slut i början av 1970-talet.

Alldeles i slutet av tåget gick Vallentuna och en av dem som gick där kände igen mig och vinkade frenetiskt och jag anslöt mig och gick med ner till Norra Bantorget. Där minglade jag runt en stund, kramade vänner och till sist smet en av dem och jag iväg för att äta istället för att lyssna på Wanja.

På väg till restaurangen tog vi vägen förbi kyrkogården och la ner en ros på Hjalmar Brantings grav och en på Olof Palmes. Sedan gick vi till Rydbergs och åt. Eftersom jag skulle jobba fick det bli lättöl. Annars brukar det vara vin som gäller i så festliga sammanhang. 🙂

Hann sova en timme innan jag åkte iväg till jobbet utrustad med ett antal pappersnäsdukar och nässpray. Men det gick rätt bra trots allt, även om det var mycket att göra och jag inte hann sitta ner ens för att äta ordentligt på natten. Men kaffe fick jag i mig – och skorpor.

På vägen hem på lördagsmorgonen blev jag tvungen att stanna och dricka kaffe och äta frukost för att inte somna. Var så trött! Hemma bäddade jag ner mig omgående och sov i nästan tre timmar innan jag skulle iväg och hålla i Öppen kyrka.

Efter att vi släckt ner i kyrkan gick jag till Kista centrum och shoppade några saker jag behövde och satte mig sedan på Lewinsky´s och åt fish and chips. Åkte sedan hem, läste en stund och la mig redan vid halvåtta-tiden. Jag behövde sova…