Någon vill mig ont – eller orange är en skrämmande färg

Ja, så var det dags igen att få det orange kuvertet som återigen ger mig en skräckvison om min ålderdom. Det är då jag ska sitta alldeles ensam, hungrig och frusen. I bästa fall har jag råd med min lilla, i nuläget, förhållandevis billiga tvårumslägenhet och har tak över huvudet.

Men jag har inte tillgång till varken internet, telefon eller TV. Om jag har tur kanske jag kan få låna någon bok lite då och då. Lyssna på radio är förhoppningsvis gratis. Att bjuda hem någon på en kopp kaffe känns som en lyx som nog endast kan bli vid födelsedagar och andra högtider. Men vännerna är nog borta när jag inte kan hålla kontakt med dem längre. Bilen är såld och något månadskort till kollektivtrafiken är knappast att tänka på.

”Någon vill oss ont” skriver Leif Petersen på E24 och det är väl bara förnamnet. För vad vill man säga mig med de här uppgifterna? Att det är dags att ge upp och ta livet av mig redan nu? För när jag räknar så ser jag att min allmänna pension är kring 40% av min nuvarande inkomst och om jag lägger till min tjänstepension kommer jag upp i en siffra kring 45%. Det är om jag går i pension vid 65 års ålder. Väljer jag att jobba heltid fram till 70, och inte ta ut någon pension alls innan, kommer jag att få 60% i allmän pension. Vad har jag för val? Jobba heltid tills jag fyller 70 eller dö!

*Ifall någon undrar om jag räknat rätt så har jag det. Jag är bra på procenträkning och eftersom siffrorna blev så anmärkningsvärda så har jag för säkerhets skull räknat igen och igen och igen… Men nej, det finns inget att hoppas på. Det är samma siffror i år igen.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

4 svar på Någon vill mig ont – eller orange är en skrämmande färg

  1. Lobelia skriver:

    Här är en till som gjort samma reflektion som du. Jag har ju dock lite mer tid på mig att göra något åt insikten att det här med att kunna leva drägligt efter 65, det är något jag själv måste ta tag i. Dessutom har jag en arbetsgivare som har mycket goda villkor för tjänstepension. Och ändå blir glappet så stort.Känns som vi är många som är lite experiment-generation vad gäller pensionerna.

  2. Snorkfröken skriver:

    Ja, deppigt är det. Jag kommer att få leva på ca 4000 i månaden eftersom jag dessutom alltid har jobbat 75%.
    Men man får ju hyresbidrag, dvs hela hyran betald om pensionen blir så låg så då har jag 4000 i månaden att sätta sprätt på. Jippie liksom :/ (vi måste skaffa oss varsin rik karl)

  3. Kraka skriver:

    Lobelia:
    Ja, det är ju det ”nya” pensionssystemet som ställer till det. Förr var det de 15 bästa åren som avgjorde pensionen, oftast de 15 sista. Nu är det hela livsinkomsten och jag har haft så många år i början med riktigt låg lön så jag kan aldrig jobba ikapp mig.
    Har pratat med pensionsmyndigheten om det flera gånger tidigare och det är precis så det är. Jag har haft för låg lön när jag började jobba och är född fel år.
    Det här vet jag om varje dag, hela året. Men nog är det väl lite ondsinnt i överkant att just i februari, när man är deppig ändå, slänga det i ansiktet på mig förpackat i ett orange kuvert.

    Snorkfröken:
    Det finns bara en man jag vill ha. Han är visserligen ganska rik, men inte riktigt uppnåbar för mig. Men visst är det väl själva f-a-n att man inte ska kunna försörja sig själv!

  4. Snorkfröken skriver:

    Oh yes!
    I detta jämställda (host) land där feminismen inte behövs och vi bara är bortskämda gnällkärringar. Vi som jobbar i det traditionellaste kvinnoyrket av dem alla. Högskoleutbildade.
    Jämställda männens löner. Jomenellerhur.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *