Vissa glömmer man aldrig

Jag kan givetvis inte diskutera den här händelsen, inte ens ha åsikter om den öppet. Att jag ändå väljer att lyfta den här i bloggen är för att visa att det som sliter i vården inte bara är de tunga lyften, de många stegen, uteblivna matraster och extrapass med övertid.
Många är de patienter man aldrig glömmer för det hände något speciellt, något utöver det vanliga, eller helt enkelt för att de, eller deras anhöriga, med sin personlighet gjorde ett oförglömligt intryck.
Den här kvinnan var inte min patient, men jag var där och hade andra patienter i samma rum. Därför minns jag och glömmer aldrig…

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

2 svar på Vissa glömmer man aldrig

  1. Gunnar skriver:

    Det måste kännas jättejobbigt för alla. Jag är säker på att alla i vården vill det bästa för patienten. Det viktigaste är väl att man försöker dra lärdom av alla misstag så att man undviker att det händer igen kan jag tycka.

  2. Kraka skriver:

    Det är alltid jobbigt att förlora en patient, speciellt en ung, i övrigt frisk, som gjort ett mindre rutiningrepp.
    Det vore bra om man lyfte resursbristen i vården, platsbrist, personalbrist mm. Det läggs just nu en massa energi på att skriva/prata om att försvaret behöver mer pengar. Jag har haft anledning att flera gånger den här helgen säga ”de vore bättre med fler ECMO-platser än fler stridsflygplan”.

    Tycker att wikipedias artikel om ECMO är hyggligt bra för den som inte behöver medicinsk nivå på informationen, utan bara vill veta vad det är och lite om hur de fungerar. Jag jobbar inte med ECMO, men vi skickar patienter till dem ibland. Just nu, i influensatider, är det överfullt och inga tillgängliga platser finns. http://sv.wikipedia.org/wiki/Extrakorporeal_membranoxygenering

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *