Lika trött nu som då

Ser i mitt besöksflöde att många kommit via google idag efter att ha sökt på utbänd och trött. De har då hamnat på ett av mina gamla inlägg från 2009  Utbränd, deprimerad eller bara trött? Jag undrar lite varför tills jag ser att Aftonbladet har en rubrik med texten Är du utbränd eller bara trött?

När jag läser vad jag skrev då känner jag igen vissa delar från min nuvarande situation. Schemaändringar som gör att livet blir helt hopplöst att överblicka och planera är en av de saker som då, liksom nu, tar mycket energi.
Visserligen är det inte tal om att jag ska jobba gratis på min fritid för att jobbet ska bli gjort, vilket var fallet då, men att ständigt veta att de när som helst kan ringa från jobbet för att det fattas folk är en stress som ligger där och nöter. Jag har i stort sett helt slutat svara i telefonen om jag inte i förväg vet vem som ringer. Jag har oftast inte ens ljudet på och är jag ledig tittar jag nästan aldrig om någon sökt mig.

Att arbeta med människor är tärande, tar energi, och man behöver ständigt fylla på för att orka. Men om man inte ens orkar fylla på längre, vad gör man då?

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

9 svar på Lika trött nu som då

  1. Rosamund skriver:

    Ja Monika kan bara instämma!!!! Och det gäller inte bara arbetslivet utan även privatlivet…… Dessvärre upplever jag det bara värre ju äldre man blir!!!! Kram

  2. Ingrid skriver:

    Tur att du är så förståndig att du vet att ta vara på dig och inte är ständigt tillgänglig!

    Att jobba tills man bryts ner totalt av utmattningssyndrom gagnar ingen. Jag har sett förfärliga exempel på vad det kan leda till och att det kan ta flera år att komma tillbaka till livet igen.

    Varm kram, Ingrid

  3. Gunnar skriver:

    Det finns inga enkla lösningar på det här men konsten är väl att minska på det som är tärande och öka på det som fyller på med energi. Våren kan nog vara båda delarna. Ljus och vårsol är härligt men mars är en ” magsårsmånad” har jag hört. Vet inte varför.

  4. Åsa skriver:

    Du tror inte att det vore bra för Dig att inte ha så förfärligt många engagemang vid sidan av jobbet? Du har ju en massa tider att passa förutom jobbet. Men att bara vara,att kravlöst umgås med Dig själv och/ eller vänner vore kanske bra. Sen förstår jag att det är svårt när det är så mycket Du brinner för. Men kombinationen Din jobbsituation/ Dina åtaganden på övrig tid kan knappast bli annat än frustrerande.
    Det känns som det är nåt Du måste ändra på om Du ska orka! Och såvitt jag förstår har Du svårt ändra på jobbet!
    Du måste vara rädd om Dig,tant!

    • Kraka skriver:

      Det är mina aktiviteter utanför jobbet som får mig att stå ut med arbetssituationen. Sedan måste jag naturligtvis försöka hitta en bättre arbetsplats. Det går inte att hålla på med dessa omöjliga scheman och ständigt pussla i en hopplöst underbemannad arbetssituation.

  5. Åsa skriver:

    Och precis som Ingrid skriver här ovan; att komma igen från en utbrändhet kan ta enormt lång tid

    • Kraka skriver:

      Tack du, det vet jag. Jag blev utbränd av mitt äktenskap och höll på att dö på kuppen. Men i stort sett all utbrändhet är relaterad till att man inte kan påverka en situation med många och ofta övermäktiga krav.

  6. Åsa skriver:

    Jo,Du har rätt och vad jag förstått kan Du inte avsluta ditt nuvarande jobb i förtid.
    Men förhoppningsvis blir sommaren på Marstrand en viss återhämtningstid !

    • Kraka skriver:

      Nej, egentligen är det ett avtalsbrott eftersom man vid en visstidsanställning upprättar ett avtal. Men det skulle ju dessutom bli lite struligt att starta ett nytt jobb som bara är för ett par månader också.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *