Det blev en lång dag och lång natt. Vi hittade varann och checkade in tillsammans på flyget till Frankfurt. Där hann vi med att äta lite innan vi klev på planet till Ho Che Minh. Där skulle vi byta plan ännu en gång innan vi skulle vara framme i Hanoi.
Resan gick bra, men det är länge att sitta i en flygstol. Det tar ungefär tio timmar mellan Frankfurt och Ho Che Minh och sedan ytterligare två till Hanoi. Mellan Oslo och Frankfurt tog det också två timmar.
På planet fick vi mat och dricka, däremellan försökte jag sova så mycket som möjligt. Men inte förrän jag fått en nattlig kopp kaffe somnade jag riktigt hårt.
Resan gick bra, men det är länge att sitta i en flygstol. Det tar ungefär tio timmar mellan Frankfurt och Ho Che Minh och sedan ytterligare två till Hanoi. Mellan Oslo och Frankfurt tog det också två timmar.
På planet fick vi mat och dricka, däremellan försökte jag sova så mycket som möjligt. Men inte förrän jag fått en nattlig kopp kaffe somnade jag riktigt hårt.
På Gardemoen strax före bording. Det syns att jag inte sovit optimalt, trött var bara förnamnet.
*Titeln på inlägget är lånat från en rad ur John Denvers Starwood in Aspen. Klicka på länken och lyssna på Spotify.
En tuff resa!
Sv: Gladmåndag är en grej jag kört i nått år, för att få måndagar att kännas mindre tunga. Men det har varit svårt att orka med dem den här hösten…
Det måste verkligen varit en tuff resa och jag tycker att du ser rent förvånande pigg ut!
Kram, Ingrid
Haha… Skenet bedrar…