En ledig dag som börjar i en stad och slutar i en annan, Den här dagen är både vanlig och ovanlig, Det pågår en Vetenskapsfestival i Göteborg med en mängd aktiviteter, gratis föreläsningar och workshops. Jag ville gärna gå på några av föreläsningarna och reste därför tillbaka till Göteborg trots att jag är ledig några nätter. Just den här ledigheten har jag planerat om flera gånger med så olika innehåll som en resa till Skåne, en skolträff i Uppsala och, som nu, några lediga dagar i Göteborg.
När gick jag upp?
Klockan ringde 04.45. Jag gick upp 10 minuter senare.
Samtalsämne/tankar vid frukosten?
Det blev inte mycket till varken tankar eller frukost. Jag fortsatte lyssna på Istället för dig av Sofie Sarenbrant.
Vad serverades?
Jag hade inget lämpligt att äta till frukost och nöjde mig med en kopp kaffe.
Vad gjorde jag sedan?
Jag tog T-banan in till Stockholms Central för att därifrån ta tåget till Göteborg. Innan jag gick till tåget hann jag med ett besök på Coop och ett i Pressbyrån.
Medan jag väntade på att tåget skulle komma in på perrongen och jag skulle få kliva ombord drack jag kaffe och åt en bulle.
När tåget kom in satte jag mig på min plats och blev sedan sittande där tills vi var nästan framme. Precis innan Göteborg passade jag på att gå till toaletten.
Under resan åt jag småfranska och drack en smothie, bläddrade i nya M-magasin och lyssnade klart på boken. Jag passade också på att ladda ner en ny via SJ:s wifi. Det går åt ganska mycket bandbredd att ladda ner de här böckerna från Storytel och jag behöver min bandbredd till annat, till exempel Turf.
Det var ett direkttåg som inte stannade någonstans och därmed fanns det inte en chans att hämta andan från det förfärliga gungandet. Jag var helt slut och vimmelkantig när jag kom fram till Göteborg och gick raka vägen till Starbucks för att få ordning på huvudet och illamåendet. En stor kopp Vanilla latte med vispgrädde rådde bot och snart var jag fit for fight igen. Medan jag fikade hade jag kollat en extra gång i programmet och valt vad jag ville göra. Jag hade också bestämt mig för att inte springa på ”allt” bara för att det fanns. Kvalitet framför kvantitet. Jag skulle också se till att rekreera mig inför nästa arbetsschok.
Det fanns gott om tid innan första aktiviteten och jag gick in i Nordstan. Där passade jag på att rösta i EU-valet.
Sedan promenerade jag och plockade till mig några turfzoner i väntan på att föredraget om En människas värde skulle börja på Medicinhistoriska museet.
Efter föredraget passade jag på att ta mig en rejäl titt på museet när jag ändå var där. Hade dessutom bestämt mig för att inte gå på något mer förrän på kvällen.
När jag lämnat museet gick jag till Kronhusen för att äta lunch. Jag bestämde mig för en bakad potatis, men han i kassan tyckte jag skulle överväga dagens lunchalternativ. Jag bestämde mig för köttalternativet. Det var väl så där…
Efter lunchen gick jag ut, promenerade utefter kajen, ständigt på jakt efter turfzoner. Jag hamnade till sist på Järntorget. Där passade jag på att prata med Piratpartiet och titta på utställningen om övervakningens historia. Enormt intressant!
Nu hade min telefon fått nog och jag började inse att jag behövde sätta mig på ett café och ladda. Jag var inne på ett flertal ställen och letade kontakter, men hittade ingen. Men jag hade ju varit på Frid och Fröjd på Första Maj och visste att de hade en kontakt.
När jag kom in visade det sig att just det bästa bordet var upptaget, men kontakten var ledig. Jag satte mig så nära jag kunde och fick en misstänksam blick från killen som satt vid bordet. Han var rätt söt så det gjorde inget om han trodde att jag var ute efter något. Men när jag stack in min laddare i kontakten insåg han säkert att jag var ute efter en helt annan slags elektricitet än den av romantiskt slag. När han senare gick bytte jag snabbt bord. Inte för att det var nödvändigt, men jag ville åt den sköna fåtöljen. Jag gillar inte pinnstolar.
Trots att jag inte laddat till 100% var jag tvungen att gå. Skyndade ner till Järntorget för att ta en spårvagn till Grönskastorget där det skulle gå en buss som passerade Chalmers Tvärgata. Jag skulle på Matematisk afton.
Busschauffören var av den sorten som gasar som en galning och tvärbromsar. Hade jag varit det minsta ouppmärksam eller inte haft den, för min ålder, nästan exeptionella reaktionsförmågan hade jag troligen både fått minst en radiusfraktur, i värsta fall en skafoideumfraktur, och säkert också slagit ut mina framtänder. Jag blev riktigt rädd!
Det fanns ingenstans att sitta, det var fullt, så jag satte mig på en upphöjd kant.
En välklädd äldre dam gjorde en sådan där min som om jag var något katten släpat in och frågade om det var en protest att jag satte mig ner. Jag svarade: ”Nej, jag vill inte ramla och du sitter ju också ner.” Det syntes tydligt på hela hennes minspel att hon inte hade något till övers för sådana som jag, jeansklädd arbetarklass. Den slutsatsen drog jag också av det samtal som hon och hennes väninna hade.
Hur som helst kom jag fram till Chalmers matematiska institution och det blev en fantastiskt spännande kväll.
Professor Bernt Wennberg föreläste Om atomer, gaser och pi. Han visade bland annat hur man med hjälp av bollar med olika vikt kan få fram decimalerna i pi. Docent Stefan Lemurell pratade om Säker kommunikation och primtal. Avslutningsvis höll professor Ulf Persson en föreläsning Fyra dimensioner, finns dom?.
Alla tre föreläsningarna var spännande, men den om dimensionerna var nog den bästa. Fast det är så olika matematiska inriktiningar så det ska inte ses som att jag recenserar föreläsningarna, det är helt utifrån mina subjektiva intressen.
Efter föreläsningarna frågade jag mig fram hur jag skulle gå till spårvagnshållplatsen Chalmers eftersom jag visste att där går en av mina linjer, 8:an, som går till Angered. Jag var hungrig igen, men jag orkade inte skaffa mat. När jag kom hem till rummet fick det bli några knäckebröd utan pålägg, jag kunde inte gå ut i köket eftersom min hyresvärds rum då måste passeras och han var vaken och låg i sin säng. Jag får gå in om jag vill, men jag kände att jag inte orkade med hans ”How are you?” Vore han det minsta intresserad av mitt mående skulle han ju kunna städa upp svinstian i köket och hålla rent i på toaletten. Dessa två ställen ingår som gemensamma och jag betalar för att utsättas för hans, minst sagt, skitaktiga leverne.
Jag tog ett glas rött och la mig i sängen för att kolla på Lyxfällan en stund. Men jag var alltför trött och stängde av och somnade snabbt.
Köpte jag något?
Jag köpte massor av ”saker”.
På Coop på Stockholms Central köpte jag en smothie och två småfranskor.
På Pressbyrån, Stockholms Central, kaffe och en bulle och M-magasin.
På Starbucks på Göteborgs Central en stor Vanilla latte med grädde.
På Kjell & Company i Nordstan köpte jag ett vattensäkert mobilfodral att ha när jag turfar i regn. Jag hade tänkt köpa ett sådant här om kvällen, men hann inte då.
På Pressbyrån i Nordstan köpte jag två kort och en ask Läkerol.
I restaurangen i Kronhusen köpte jag en Dagens lunch och ett glas rosé.
I Akademibokhandeln vid Järntorget köpte jag ytterligare ett kort.
På Frid och Fröjd köpte jag kaffe och en chokladboll.
Struntade jag i något som jag hade tänkt göra?
Nej.
Middag?
Middag och lunch var samma, jag äter sällan både lunch och middag.
En bra sak som hände under dagen?
Hela dagen var bra.
Vad tänker jag när jag läser mina svar?
Att tänka utanför boxen och göra något annat än det vanliga är berikande. Att jag gick på medicinhistoriska museet var väl knappast någon överraskning. Men Matematisk afton ligger utanför min vanliga rörelsesfär även om det ligger väl inbäddat i mina intresseområden. Det är tre nya föreläsningar på fredagskvällen och jag kan knappast bärga mig innan jag får gå dit.
Den som känner för det får gärna också svara på frågorna. Det är bra att titta tillbaka och reflektera lite vad det blev av dagen.
