Programmet Sommar har funnits så längt jag kan minnas. I mitt barndomshem stod radion alltid på och jag har hört den där signaturmelodin fler gånger än jag kan räkna till (Nä, nu ljuger jag. Självklart kan en mattemänniska, som jag räknar (hihi) mig till, räkna till betydligt mer än så.) Men ändå så är tanken svindlande på något tryggt sätt. Det där förutsägbara som återkommer år från år. När signaturmelodin drar igång för första gången då är det sommar, svensk sommar, i Sverige!
Tyvärr har jag bara hunnit lyssna på några få av programmen – ännu. Numera tillåter ju tekniken att vi kan lyssna när vi vill och hur många gåner som helst.
Monika Ahlberg var inte ett självklart val för mig att lyssna på. Jag vet naturligtvis vem hon är, men har ändå inte känt mig speciellt nyfiken på henne. Inte ens det faktum att hon är så förknippad med Marstrand har ökat mitt intresse.
Men efter att en av mina arbetskamrater pratat om programmet bestämde jag mig för att lyssna. Podversionen har inte så mycket musik, den är förkortad på grund av upphovsrättsliga skäl, men om man vill kan man förstås lyssna på musiken på annat sätt. Dessutom räcker oftast de där små snuttarna som illustration till det talade ordet.
Monika hade lagt upp sitt program som en vandring runt ön. Varje steg hon tog har också jag gått många gånger och det gjorde att mitt intresse hölls uppe. Dessutom var det spännande att höra henne berätta om hur hon fick kämpa för att få sin första bok utgiven. Inte alldeles lätt var det för de kommande böckerna heller. Hennes möte med Jan Guillou i en hiss fick mig att skratta gott.
Rosendahls trädgårdar har jag varit på flera gånger och nu har min nyfikenhet för Thielska galleriet väckts. Lite nyfiken på hennes kokböcker är jag också. Känner jag mig själv rätt kommer det säkert snart att ligga en färgglad bok på ett soffbord nära mig…
Jag har aldrig besökt Rosendahl trädgårdar, men känner att jag absolut måste göra det någon gång.
Så fort Monika Ahlberg började tala om sin första bok kom jag att tänka på att jag faktiskt har den i bokhyllan och det var jätteroligt att ta fram den och se att den är precis som hon drömde om att få göra den.
Hoppas att du haft en fin dag!
Kram, Ingrid