Vandra vidare, vandra vidare, gå din väg mot okänd mål sjöng Gunnar Wiklund på sin tid. Nu var det ju inte så att målet var okänt, vi var på väg till Jakobs kyrka inne i Stockholms centrum för att fira Pilgrimsmässa, en förenklad typ av nattvardsgudstjänt.
Inte heller vägen var okänd, vi hade en noga planerad färdväg att gå.
Jag hade lovat att ta med mig de som skulle med på vandringen från Kista kyrka till Silverdal, där vi skulle träffa två grupper. Dels den från Sollentuna, dels den från Vallentuna. Vi skulle sedan träffa ytterligare en grupp vid Norrtull och därefter gå gemensamt till kyrkan för att träffa grupper från andra delar av stiftet. Stjärnvandringar går till så att man kommer från olika håll och sedan möts för att fortsätta tillsammans. Slutligen samlas alla till gudstjänst. Stjärnvandring anordnas varje höst i Stockholms stift.
Vi var en grupp med sexton personer och fyra hundar som gick från Silverdal. Vi gick genom bostadsområdet i Silverdal där man kan följa en smal remsa av Igelbäcken. På sina håll helt uttorkad.
Vi fortsatte utefter Edsviken, genom Ulriksdalsparken, Hagaparken och utmed Brunnsviken. Vi gjorde ett par kortare pauser och en lite längre lunchpaus vid Ekotemplet.
När vi kom ner mot stan såg vi att klockan inte alls var så mycket och att det var nästan en timme tills vi skulle träffa folk vid Norrtull. Vi gick därför och tog en fika. Lite lyxigt kanske under en pilgrimsvandring, men varför inte.
Den sista biten genom stan gick vi i tystnad så att var och en skulle kunna tänka på vilka människor man möter, vilkoren för människor i staden och i tankarna förbereda sig inför den avslutande gudstjänsten.
Efter gudstjänsten serverades soppa och smörgås, men jag stannade inte kvar. Jag åkte hem för att hinna få ett par timmar sömn innan nattens arbete.
Edsviken
Fyra pigga vandrare
Vacker stubbe att vila ögonen på under lunchpausen
Ännu en av dessa vackra platser utefter vår vandringsväg
Lite lyxfika med kakor. Ibland behöver också en vandrare unna sig…
Jag ser en yorkshireterrier!
Min york är min bästa läromästare i att reflektera över det stora och det lilla i livet på våra dagliga pilgrimsvandringar 🙂
Man lär sig mycket om livet av sina djur. 🙂
Ja just det, den långa vandringen. Ser ut att ha givit skön energi.
Det här var den korta vandringen. Den långa är 1-4 oktober. 🙂