När det är klart väder är det bedövande vackert här. Solen lyser på snön och livet känns perfekt. Så var det när jag vaknade på onsdagsmorgonen.
Jag kände mig fortfarande trött, hade ont i ryggen , för att jag legat still för länge, och ont i halsen. Att bli sjuk finns inte på kartan, inte med den låga lönen och räkningarna där hemma. Jag svor en liten ramsa för att jag inte tänkt på att ta med läkemedel hemifrån.
Efter frukost och ett stort antal koppar kaffe kände jag mig bättre. Visserligen hade jag fortfarande ont i halsen på vänster sida, men inte lika ont som innan.
Jag lyssnade klart på Anders Jallai:s Landsförrädaren och planerade sedan för min dag som skulle vara ledig, men inte helt ledig för jag skulle gå på två nattpass, den korta varianten med tjänstgöringen 23.30 till 08.00.
Gick ner till bibloteket och kopplade upp mig. Laddade hem ett par böcker från Storytel, publicerade texter på bloggen, läste och besvarade mail, hade fått ett mail som berättade att jag skulle få ut ett förskott så jag skulle kunna betala månadsavgiften till bostadsrärrsföreningen. Minns inte om jag berättat det, men vi får inte lön förrän en bit in i månaden här och i min förening är man fanatisk med att regeln om att avgiften ska finnas på deras konto den sista bankdagen ska följas.Undantag kan aldrig göras. Sedan surfade jag runt lite bland sajterna. Det vanliga helt enkelt.
På vägen hem handlade jag på Brukseni och hade sedan för avsikt att hinna sova ett par timmar. Men det gick inte alls, jag hade nog redan sovit tillräckligt, mer än tillräckligt. Till sist var det dags att klä mig och gå ner till sjukhuset för att arbeta. Den lediga dagen som inte var någon ledig dag egentligen eftersom jag skulle börja jobba på kvällen, var slut.
