Även denna dag var det sol och jag var ledig. Tog ännu en promenad och hade turen att se inte mindre än fyra katter. Har annars bara sett någon enstaka katt som slunkit förbi lite snabbt. Men de här katterna lät sig fotograferas och hade dessutom vänligheten att vända huvudet mot mig när jag bad dem om det.
Jag fortsatte sedan promenera och ta lite bilder.
När jag gick förbi Katuaq gick jag in och drack kaffe och åt en bit rabarberpaj. Tråkigt nog verkade inte vaniljsås tillhöra den lokala traditionen med detta bakverk. Inte ens en klick grädde. Men den var god ändå.
Jag gick yttelrigare en sväng efter att jag druckit mitt kaffe och vilat mina ben. Tittade i några fönster och ut mot havet. Tänkte på att hyreshus ofta ser ut som hemma i våra förorter.
När jag kom hem gjorde jag lite mat och vilade. Jag förberedde mig för den kommande veckan, min sista arbetsvecka, med 50,5 schemalagda arbetstimmar. Tvättade håret och satte upp en lapp på dörren för att inte glömma att det är min tur att ha med bröd till morgonmaten (frukosten).
Resten av kvällen låg jag i sängen och lyssnade på boken. Oroade mig lite för att inte kunna sova på natten, kan ju sälan det när jag ska börja jobba tidigt. Jag behöver all sömn jag kan få, känner mig ordentligt sliten. Men lite bättre kändes det när jag tänkte på att jag kommer att vara ledig en och en halv vecka när jag kommer hem. Visserligen har jag en hel del inbokat och dessutom måste jag ju gå till arbetsförmedlingen och söka arbete. Men är det så de vill ha det så får det väl bli så. Jag tror att risken att det ska finnas ett arbete som specialistsjuksköterska den 28, 29 och 30 april är minimal. Och den 1 maj börjar min anställning på mitt nya jobb. Den anställningen börjar med några lediga dagar, men det har i alla fall inte försäkringskassan med att göra. Egentligen tror jag inte att de har med att göra med mitt arbetande eller ickearbetande de tre dagarna då jag kommer hem heller. Men de hävdar ju att det är olagligt att inte samtidigt vara inskriven på arbetsförmedlingen om man har kortare anställningar än 6 månader. Jag tror de har rört ihop det med reglerna för A-kassan, eller med några andra regler eller till och med bara hittat på det hela. Men jag orkar faktiskt inte bry mig. Det där är en subvärld som vi vanliga dödliga aldrig kan förstå oss på.
Det känns nästan lite märligt att se dina bilder med all snö, när man sedan vänder sig om och tittar ut genom fönster och ser blommor, gröna gräsmattor och utslagna björkar.
Nu borde du väl vara i Sverige och kan se det med egna ögon?
Kram, Ingrid
Ja, jag landade på nyss. Sitter i solen utanför Arlanda och väntar på bussen.
Kram