EFIT, ett foto i timmen, är en sajt där man på givna dagar lägger upp en länk till sitt blogginlägg Ett foto i timmen. Sajten startade 2004 och har adress http://ettfotoitimmen.se
De andra deltagarnas EFIT den 17 oktober hittar du här.
I måndags var det EFIT. Det var en måndag då jag var ovanligt trött eftersom helgen varit ovanligt jobbig. Ja, inte bara helgen utan de två senaste 5-nattspassen hade hart när tagit all must ur mig.
Klockan 07-08: Dags att byta om. Vi har fått ett tillfälligt omklädningsrum medan de renoverar vårt vanliga. Många känner sig otroligt obekväma med att byta om med så många okända människor, det är inte bara vår avdelning som byter om där, men jag bryr mig inte. Men facket är inblandade och det pågår en aktiv protest.
Klockan 08-09: Jag hämtade min bil i garaget och nu, en vardag, var det minsann fullt. (jag visade en bild från föregående helg här).
Klockan 09-10: Det är aldrig någon bra idé att köra hemåt på Essingeleden i värsta morgonrusningen. Istället strök jag runt lite inne på Hornbach i Vårby. Fick en massa spännande idéer för stugan.
Klockan 10-11: Livet är fullt av parkeringsplatser. Den här var rätt tom vid den här tiden.
Klockan 11-13: Lägger både min fönstertvättare och mig själv på laddning ett par timmar.
Klockan 13-14: Dags att ta tag i dagen. Kaffe i stor mängd och dagens ranson av piller, D-vitamin, Magnesium och Selen.
Klockan 14-15: Skyndade genom Stockholms universitet där jag hade en avtalad tid 14:30.
Klockan 15-16: Fikadags och lite att äta, en macka med laxröra.
Klockan 16-17: Jag är inte så orienterad på universitetet, har varit i aulan några gånger bara. Men jag kunde konstatera att det finns enorma grönytor på området.
Klockan 17-18: Fönstershopping på Kungsgatan. Var sugen både på servetterna och de små trevliga askarna. Köpte dock inget. Gick inte ens in i affären.
Klockan 18-19: Kista centrum. Var inne på Accenten och köpte en mössa och ett par handskar.
Klockan 19-21: Åt pizza och drack vin med min gode vän B. Trevligt med en pratstund.
Klockan 21-22: Satt i sängen med datorn i knät för att skriva mail till han jag håller nära mitt hjärta. Men jag somnade innan jag ens börjat. Vaknade, i exakt samma ställning, sittande med datorn i knät och händerna på tangentbordet, 45 minuter senare. Men då höll windows på med en av sina evinnerliga uppdateringar och jag stängde ner och fortsatte sova.
REFLXION:
Funderar på det här med hur jobbet tar all kraft och fritiden förvandlas till ett trötthetstöcken. Alla på jobbet är helt utmattade och risken att fler antingen slutar eller går in i väggen är överhängande. Det blir tyngre och tyngre och vi blir färre och färre som ska hantera det. Det behövs en nationell samling kring vårdens problem, annars slutar det med en katastrof. Det går inte att fortsätta lita på vår lojalitet och att vi ska bära bördorna ensamma.