Min dygnsrytm är helt uppochner och bakochfram. Det löjliga är att det inte beror på att jag sover för lite utan att jag sovit för mycket.
Jag har jobbat natt hur många år som helst, minst 30 skulle jag gissa. Jag har aldrig riktigt unnat mig att sova ordentligt på dagarna när jag vakat av, oftast inte alls faktiskt. Alltså har jag utmattad somnat på kvällen och sovit hela natten.
Eftersom det är bra att sova, och rätt skönt om jag ska vara ärlig, så sover jag numera ofta lika mycket en dag då jag vakat av som jag gör mellan arbetsnätter. Därför är jag inte trött och istället vaken när jag borde sova. Det stökar till det med saker jag behöver göra dagtid när jag är ledig. Annars kan det väl kvitta om jag är vaken dagtid eller nattetid.
Klockan har precis passerat 04 och jag ska göra ett försök att sova igen. Btw så är den där serien Dark på Netflix rätt okej.
*Bild från pixabay
För mig låter det jättejobbigt att vända på dygnet som du, och jobba natt. Beundrar dig att du orkar. Det lilla jag har testat på att jobba natt gjorde mig nästan sjuk, både till kropp och själ.
Men jag kan tänka mig att det är lättare för kropp och sinne att vänja sig vid ständiga nätter, jämfört med som jag gjorde … jobbade 5-skift där det enligt schema dök upp 3 st 12-timmars nätter med 13 dagars mellanrum.
Nu när jag varit sjuk så länge har jag upptäckt Netflix och dem serier som finns där. Det har faktiskt varit räddningen för att få dagarna att gå när jag inte orkat göra ett dyft 😀
Bra tips!
Kramis