Kyrklig söndag

En lång dag är på väg att ta slut. Det är bara 1 timme och 7 minuter kvar på söndagen när jag börjar skriva.

Gick upp vid 07:30-tiden och sedan iväg till frukost. Idag serverades riktig engelsk frukost med ägg, vita bönor, champinjoner och korv. Jo, det fanns tomater och bacon också, men jag avstod denna gång.

Jag hann dra efter andan lite efter frukosten för jag skulle inte vara på Pusey House förrän klockan 11. Men jag gick tidigt och var därför där redan strax efter 10. Det gjorde att jag fick tillfälle att höra kören öva, se på förberedelserna och  varva ner.

Kyrksalen i Pusey House är vacker. Förstora bilden så ser du de vackra detaljerna.

Har man ingen kyrkvaktmästare får man tända ljusen själv.

Så kan man ju också tänd altarljusen. I vart fall har man en fin utsikt över kyrksalen där uppifrån. Jag var uppe där förra gången jag, i april, besökte Oxford.

Efter högmässan, i anglikansk stil med rökelse och processioner, var det kyrklunch. Vi bjöds på kycklinggratäng med ris och sallad. Naturligtvis serverades det vin till maten för den som ville ha. Lunchen var väldigt god.

Efter lunchen gick jag hem. Petter skulle fortsätta jobba hela dagen. Jag hade ambitionen att plugga, vilket jag väl rent tekniskt också gjorde. Men bara en stund.
Men låt oss återgå till vägen hem.

Jag slank in på en bokhandel. Hade sett en bok i fönstret av Stephen Hawking som jag bara skulle titta närmare på. Ja, ni har väl redan gissat vad som hände. Mig ska man inte släppa lös i en bokaffär.

Enkla svar på livets frågor har katter. Kanske S Hawking också?

Frågorna, tillika med kapitlen, i boken. Den här boken kommer jag att med gott samvete läsa så fort jag kommer hem. Mycket tangerar just de frågor som filosofin ställer i de kurser jag just nu läser.

På vägen hem såg jag en katt. Den verkade skygg och gömde sig bakom en soptunna då jag ropade på den.

Men när jag gick runt soptunnan för att se den bättre kom den fram och gjorde sig till. Rullade sig och troligen hade jag kunnat klappa den. Men jag visade respekt och lät den vara ifred.

När jag pratat klart med katten gick jag över gatan, skulle strax vara framme vid St Stephen´s där jag bor. Utanför ett av grannhusen blommade en vacker ros.

Det var skönt att komma hem och lägga upp fötterna. Jag pluggade som sagt en stund, men mest bläddrade jag i mina nya böcker och lyssnade på ljudbok. Det är svårt att släppa när det är spännande.

Jag gjorde kaffe och hittade till min stora glädje ett paket kakor.

Jag var trött i ben och fötter, hade gått över 23000 steg i går och relativt många under dagen dittills. Var väldigt frestad att stanna hemma. Men jag hade bestämt med Petter att komma till aftonsången i Christ Church Cathedral. Han skulle tjänstgöra även under den gudstjänsten.

Jag kollade vägen i mobilens gps och blev visad en väg förbi Oxfords universitets botaniska trädgård och genom parken Merton Field.
Det var en vacker promenad med bland annat båtar på en å. När jag berättade det för Petter berättade han att ”den där ån” är Themsen. Men just där var den faktiskt så smal så det var omöjligt att gissa sig till. Som det kontrollfreak jag är blev jag faktiskt tvungen att kolla på kartan att han inte drev med mig. Det gjorde han inte. Det är Themsen.

Jag såg också en av dessa fantastiskt söta ekorrar som alltid finns i engelska parker. Även här kan det löna sig att klicka upp bilden i större format.

På avstånd såg jag stan och några av de kyrkor som finns. För det finns många kyrkor i Oxford. Teologi är ett stort ämne på Oxfords universitet.

Aftonsången var fin med vacker sång av kören. Efteråt visade Petter mig runt lite inne i kyrkan och jag tog ett fota av altaret. Det var nog fotoförbud egentligen. Men, men…

Petter skulle tjänstgöra vid ytterligare en gudstjänst innan hans arbetsdag var slut. Men jag kände att för min del fick det räcka med två gudstjänster och jag gick istället till en närliggande kaffe- och glassbar. Man hade lite smårätter också och jag beställde en pizza-bagel med tonfisk och majs.

Så där tjugo över nio kom Petter. Jag köpte en kopp kaffe till mig och han ville ha en mineralvatten. Vi var båda trötta, men hann i alla fall prata en stund. Vi gjorde sedan sällskap till korsningen där vi skulle åt varsitt håll.

Nu återstår bara en kvart av söndagen och jag tänker sova. Imorgon är en annan dag.