Sista jobbnatten före ledighet blev jobbig. Jag kan inte gå in på detaljer, men det var mycket som behövde ordnas och jag kunde inte gå ut och äta förrän halv tre. Annars försöker jag ju äta någon gång mellan ett och två.
Någon promenad hem från sjukhuset blev det inte heller. Dragkedjorna har gått sönder i båda mina kängor och en promenad på nästan en halv mil kändes allt annat än aktuell. Jag hade säkert kunnat ta mig fram med de oknäppta kängorna, men till priset av ännu mer ont i ryggen än jag redan hade.
Jag åkte bussen mellan sjukhuset och regementsstaden. Det är väl Västtrafik som kör bussarna så vitt jag vet, men när jag frågade om jag kunde resa med reskassan på mitt kort sa chauffören åt mig att jag skulle gå och sätta mig. Alltså blev det en gratisresa.
Allt detta sammantaget gjorde att jag behövde sova all tid jag kunde. Gick och la mig och satte larmet på 11:00. Man ska checka ut senast klockan 12:00 och jag skulle hinna städa också. Dammsuga och våttorka golvet.
12:05 satt jag i bilen och startade resan. Det var fortfarande ljust och jag hade ambitionen att hinna besöka O på sjukhuset i Södertälje. Det hann jag inte. Det mörknade på rätt snabbt och regnade och var så där disigt så man inte riktigt ser vägen ordentligt. Jag var dessutom trött och gjorde flera stopp. Bland annat för att sova en halvtimme.
Jag köpte bullar på macken vid Mantorp och ostbågar vid Sillekrog. Jag behövde något uppiggande.
Till sist kom jag i alla fall hem och kunde hämta Kingston. Lucas fick vara kvar eftersom Kingston skulle hållas fastande. Efter ett skumbad gick jag och la mig och Kingston kom och sov med mig.
I morse gick vi upp klockan 7. Kingston jamade hungrigt och jag bestämde mig för att solidariskt fasta med honom. Han hade vatten och jag kaffe. Egentligen hade jag inget hemma att äta till kaffet så det var av nödvändighet som även jag höll mig till flytande.
Vi åkte bil upp till Ultuna. Jag hade bilen parkerad i Husby centrum, dyrt men praktisk när jag kom hem sent och skulle iväg tidigt. Jag längtar verkligen efter att det där parkeringshuset ska bli klart. Men det blir allra tidigast i mars.
Kingstons snälla veterinär Malin kom och undersökte honom och han blev vägd. Hade gått upp några hekto och hon var väldigt nöjd med honom.
Sedan kom en sköterska och gav honom sederande medicin och vi fick vänta till han blev trött. Jag passade på att ta ett foto när han var precis så trött att han inte kom på idén att röra på sig medan jag tog bilden. Alldeles efter det hoppar han ner på golvet och lägger sig bakom en stol och somnar. Därefter blir det provtagning, bland annat B12 som han haft brist på då han var riktigt sjuk. Då fick han sprutor med jämna mellanrum, men när han blev bättre klarade tarmen av att ta upp det från maten.
När jag sedan skulle betala tog det lång tid. Det var så pass dyrt att jag behövde direktreglera med försäkringsbolaget. Det kan ta upp till någon timme. Men det dröjde och senare visade det sig att de haft något datorhaveri och att det var därför det dröjt så länge. Men det blev bra till sist och jag betalade ”bara” 2764 kronor, självrisken plus de procent som är min egenavgift. Eftersom det är mer än två månader sedan senast så var det ny självrisk.
Därefter åkte vi raka vägen hem. Jag släppte ut Kingston som nu kunde få äta. Han var hungrig och åt med god aptit. Lite i taget och eftersom han var ensam hemma kunde han lämna maten och komma tillbaka och fortsätta äta.
Jag bytte om, ringde till R och sa att jag skulle komma med bilen. När jag kom dit drack vi te och pratade en stund. Sedan gick jag ner till bussen för att åka till Kista kyrka. Bussen var försenad och jag kände hur stressen över SL åter drabbade mig.
Trots visst strul med bussen hann jag till kyrkan medan det fortfarande serverades soppa före veckomässan. Jag behövde verkligen få äta eftersom jag inte hunnit det tidigare.
Kaffe fanns det inget, det var slut.
Det var en fin gudstjänst och relativt mycket folk. Nattvardsfirande och ljuständning.
Efter gudstjänsten var det dags för Kyrkofullmäktiges sammanträde. Det var många ärenden, men väl förberedda och det gick ganska snabbt. Det är kyrkorådets sammanträden som kan dra ut på tiden.
Jag hann till och med shoppa lite, bröd och en ost, i Kista centrum innan de stängde. Sedan var det dags för T-banan hem. Försenad på grund av inställt tåg. SL tar verkligen priset när det gäller att inte leverera det de tar betalt för. Tröttsamt!
Psalm 731 avslutar våra veckomässor i Kista. Klicka på länken om du vill höra den version som finns på youtube.
Lite trist att gå på ledighet efter en jobbig natt. Hoppas du skakat av dig det som hänt och kunnat ladda om. 🙂
Åh, var det av någon särskild anledning ni var hos veterinären eller var det någon slags rutinkoll? Han är så fin, ja båda dina katter för den delen. 🙂
Det var inget jobbigt som hände, jag var bara väldigt trött eftersom det var många saker som skulle göras med just den patienten jag hade. Du vet, infusioner som ska blandas, prover som ska tas flera gånger, saker som ska dokumenteras, vändningar och bäddningar. Vanlig IVA.rutin egentligen. Men jag var också extra trött för att det var mitt fjärde arbetspass på en ny arbetsplats och som introvert går det åt extra mycket energi när man är i ny miljö och träffar nya människor.
Att jag inte fick min morgonpromenad innan jag skuulle sitta i bilen så långt var också irriterande. Det är drygt 42 mil att köra. Vädret var dåligt med dålig sikt osv…
Förra sommaren, i samband med att jag tänkt kastrera Kingston, upptäckte man en inflammation runt hans tänder. Man beslöt att operera bort alla tänder, men försöka spara hans 4 hörntänder av kosmetiska skäl. Katter klarar sig bra utan tänder om de lever i sådan situation att de inte måste fånga byten.
Han blev inte bättre och trots att han åt skapligt bra gick han ner i vikt.
I slutet av oktober, eller om det var i början av november, blev han akut sjuk och var alldeles passiv och rörde sig inte. Jag åkte då till Ultuna (inte dit där man behandlat tänderna) eftersom det var sent på kvällen och det bara är de stora sjukhusen som har öppet. Jag hade redan innan bra erfarenhet av dem.
Kingston las in och man upptäckte då en mycket svullen tarm, förstorade körtlar i magen och ocksåe en B12-brist (det får man i stort sett alltid vid tarminflammation då inte tarmen kan ta upp det).
Han låg inne rätt länge och det var osäkert omm han skulel överleva Han behandlades med Flagyl (bredspektrumantibiotika) och kortison.
Han blev bättre och fick komma hem. Åt Flagyl ett tag och kortison som vi trappade ner fram till mitten av maj. Han åkte varje vecka till Ultuna och fick B12-sprutor. Sedan blev han så bra att han kunde ta upp B12 från maten.
Han har sedan blivit allt bättre och att han var där nu var för att kolla upp hur det såg ut i tarmen med ett ultraljud. Körtlarna är normalstora men tarmväggen är förtjockad. Men eftersom han gått upp i vikt, fått en fantastisk päls, äter med god aptit och är glad och lekfull så tror vi att han är rätt bra. Vi får veta provsvar nästa vecka. Om det behövs får man ge B12 igen men jag tror inte det behövs för han har så fin päls och det skulle han knappast ha om han hade brist. Men vi får se. Han visar alla tecken på att må bra. Nöjd och glad.
Det var verkligen en intensiv dag och imponerande mycket som du hann med. Tyvärr är veterinärvården väldigt dyr även även om man har en djurförsäkring. Men har man påtagit sig ansvaret så är det bara att betala. Det viktigaste är att våra fyrbenta vänner mår bra.
Kram
Så skönt att din katt verkar må bra. Han är så fin på bilden. Men vilket jobbigt liv – att inte få sova ordentligt efter jobbet! Skulle jag aldrig orka. Men du är ju bra mycket yngre än jag förstås. Det måste ändå vara påfrestande att byta arbetsplats och miljö när du är introvert. Det är jag också och jag måste ha det lugnt och skönt omkring mig.
Vilken dag du har haft! Tänk att det alltid ska vara krångel med kommunikationerna, det måste verkligen vara frustrerande.
Kingston (fin bild av honom förresten) kan vara glad att han har en matte som dig.
Ha en skön onsdag!
Kram, Ingrid